SYMBOLISK INTERAKTIONISM
5.2.2 Hur ser fritidspedagogen på sig själv i sin fritidspedagogroll?
Även den andra frågeställningen har vi valt att redovisa i olika delar. Vi har valt att dela upp den i följande rubriker: ”Fritidspedagogens dubbla roller”, ”Hur beskriver
intervjupersonerna en fritidspedagogs yrkesroll?”, ”Statusskillnader” och slutligen ”Makt”.
Fritidspedagogens dubbla roller
Anna anser att fritidspedagogen är viktig då de finns med under hela dagen, från morgon till kväll. När barnen vill prata med någon vuxen är det oftast fritidspedagogen de vänder sig till. Anna känner att barnen upplever det som en trygghet att fritidspedagogerna finns där hela dagen. Anna säger att hon inte är lärare under förmiddagen för hon inte har samma tänk som hon upplever att lärare har.
Maria ser ingen större skillnad på sin roll som fritidspedagog under skoltid respektive på eftermiddagen och säger att barnen inte känner av några större skillnader mellan skoltid och fritis. Hon ifrågasätter titeln ”fritidspedagog”, och menar att den kanske borde bytas ut, men hon vill inte bli kallad lärare då hon inte anser sig vara det. Hon påtalar också att det är viktigt att det ska finnas en skillnad mellan de olika yrkena. Skillnaderna mellan de två yrkena är att de lägger krutet på olika saker, de har olika synsätt på barnen. Maria tycker att det är viktigt att barnen ska klara av alla ämnen, alla bitar i barnet är lika viktiga. Hon menar att allt hänger ihop, klarar man inte det sociala så kan det vara svårt
att klara matematiken. Hon värdesätter alltså sin roll lika högt som lärarens. För Maria är helheten viktig, både när det gäller barnens dag i sig och helhetssynen på barnen. Barnen känner en trygghet med att ha samma personer runt sig hela dagen. Det är en fördel att veta vad som hänt på morgonen eller under skoldagen för att förstå ett visst beteende på eftermiddagen. En annan fördel är att hon kan se barnens svagheter på förmiddagen och sedan träna detta på ett lekfullt sätt på eftermiddagen. Maria ser sig enbart som fritids- pedagog hela dagen.
Lisa anser att sin roll som fritidspedagog i klassen är väldigt viktig, då hon går in och stöttar de barnen som har svårigheter. Hennes svar om huruvida hon kände sig som lärare i klassrummet var lite svävande, men hon menade att hon trots allt känner sig som
fritidspedagog och utgår från sitt synsätt och sina egna teorier och tankar. Lisa tänker mycket på det sociala medan lärare tänker på ett annat sätt, vilket gör att de kompletterar varandra. Lisa är tydlig med att lärobiten (svenska, matte och dylikt) inte är fritidspeda- gogernas ansvarsdel. Hon trivs bra med att arbeta i klassrummet, men hon vill inte hålla i några lektioner och planera dessa eftersom hon inte anser att detta ingått i hennes
utbildning. Hon tycker även att det är viktigt att hon är med barnen hela dagen, för att på så sätt få en helhetssyn på barnen.
Karin säger att hon jobbar som resurs i klass, samtidigt som hon säger att hon har helklass och där har en lärarroll. När hon arbetar som resurs kan hon arbeta med enstaka barn eller ha halvklass. På förmiddagen när Karin och läraren jobbar tillsammans, så ser hon dem båda två som pedagoger, och inte som lärare respektive fritidspedagog. Hon har inte så mycket typiska fritidspedagogs uppgifter (såsom skapande och drama) i skolan utan arbetar med svenska och matten lika mycket som läraren, ”det kan lika gärna vara lärarna som tar de praktiska bitarna”. Hon ser stor skillnad på sin roll på förmiddagen och sin roll på eftermiddagen. På fritids har hon en mer lättsam roll och kan stimma och skoja mer med barnen. Under skoltid känner hon sig mer strukturerad och har ett mer metodiskt arbetssätt. Hon menar att hon ändå är samma person under hela dagen. Karin är den enda av intervjupersonerna som ser sig själv som lärare på förmiddagen.
Johan ser sig själv och sin yrkesroll som en viktig del, en förebild för barnen som kan stötta och hjälpa dem. Johan tror att barnen ser stor skillnad på honom i jämförelse med en lärare på skolan, att han har ett mer lättsamt och skämtsamt sätt än vad en lärare har. Johan tycker att fritidspedagogens roll handlar lite om ett givande och tagande, att man får bjuda på sig själv. Johan ser inte att det skulle vara någon fördel med att barnen har samma personal runt sig hela dagen, utan att det är skönt för dem att komma från skolan och komma till en ny verksamhet.
Analys
Intervjupersonerna har hittat olika lösningar på hur de förenar yrkesrollen i skolan med den på fritis. Flising (1995) säger att fritidspedagogen har två yrkesroller i en, alla intervjupersoner upplever dock inte denna dubbelhet. Maria och Lisa ser sig som fritids- pedagoger hela dagen, även när de arbetar tillsammans med läraren i klassrummet. Karin däremot, ser sig som lärare på förmiddagen och fritidspedagog på eftermiddagen, hon har valt att inte förena de två rollerna. Hon beskriver dock sin roll på ett motstridigt sätt då hon även ser sig som en resurs under skoltid, vi ser emellertid inte att hon skulle uppleva detta som ett problem. Anna och Johan har i sina arbetssituationer valt att inte anamma lärarrollen utan ser sig enbart som fritidspedagoger och arbetar inte i klassrummet
tillsammans med läraren. Vi förvånas över den spännvidd som resultat visar, att det finns så stor variation på hur fritidspedagoger arbetar. Vi frågade oss tidigare om det är svårt för fritidspedagogen att förena de två yrkesrollerna. Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv borde de dubbla yrkesrollerna inte vara ett problem, då människan ses som en aktör och kan bete sig olika i olika situationer (Trost & Levin, 1999). Vi upplever att intervjupersonerna har god förmåga att anpassa sig till olika verksamheter och situationer och kan därmed förena dessa två roller (rollen under skoltid respektive rollen på fritis) på ett fungerande och oproblematiskt sätt.
Hur beskriver intervjupersonerna fritidspedagogens yrkesroll?
Anna anser att fritidspedagogens yrke är svår att förklara för andra. Läraryrket däremot, är mer konkret och därmed lättare att förklara.
Som fritidspedagog lär man barn att respektera varandra och vara trevlig mot varandra och jag lär dom att samarbeta, det är lite mer diffust att förklara, men jag känner ju att det är minst lika viktigt för kan de inte det så kan de ju inte lära sig allt det andra. (Anna)
Maria skrattade lite tveksamt när hon skulle beskriva fritidspedagogens yrkesroll. Hon beskrev sedan fritidshemmet som ett komplement till hem och skola. Fritidspedagogen arbetar med barnens sociala utveckling, normer och värderingar. Hon menar vidare att fritidspedagogens prestationer är svåra att mäta och ta på. I skolan är det lättare att mäta kunskaper och färdigheter, exempelvis hur bra man kan läsa, det är tydligt vad man klarar av och inte klarar av. Hon säger att fritidpedagogens arbete alltid varit lite flummigt.
Lisa svarade skrattande: ”Ja, det kan man undra…” på frågan om hur hon skulle beskriva fritidspedagogens yrkesroll. Hon ser fritidspedagogen som lite mer sprallig och spontan i jämförelse med läraren, och att de kan lägga sig på samma nivå som barnen. Hon tycker att det är viktigt att ha tid till att prata med barnen i lugn och ro, att barnen känner förtroende för henne och kan lita på henne. Hon tycker att det är lättare för henne att skapa närmare relation till barnen på fritis än vad det är för lärarna under skoltid.
Om Karin skulle beskriva sin yrkesroll skulle hon säga att hon var lärare på förmiddagen och jobbade på fritis på eftermiddagen, i och med att hon har egna lektioner. Hade Karin bara jobbat som resurs, tror hon att hon hade haft svårare att identifiera sig som lärare under skoltid. Karin tror att det är lättare för en lärare att beskriva sin roll, än vad det är för en fritidspedagog.
En lärare ser nog ungefär på sig själv som ”Svensson” ser på en lärare, medan en fritidspeda- gog… där är så himla många nyanser. Det finns en generell syn, en grundtanke när det gäller läraryrket som är klarare. (Karin)
Karin tror att den stora variation som finns mellan olika fritidspedagogers yrke dels beror på att lärarutbildningen förändras i snabb takt. Dels för att det är ett så pass ungt yrke, det skedde många förändringar för fritidspedagogen när fritidshemmen integrerades med
Johan tycker att det är svårt att förklara för omgivningen vad en fritidspedagog gör. Han säger: ”Rent praktiskt så ger jag mig inte in i den diskussionen, för det är ingen som fattar det ändå”. Han känner att allmänheten inte förstår att fritidspedagogen har ett stort ansvar för barnens sociala bit, såsom respekt och empati. Han tror att detta är en av de största farorna i fritidspedagogsyrket, att det är svårt att sätta finger på vad fritidspedagogen egentligen gör. Johan tycker att det är lättare för läraren att beskriva sin roll, då de har sina styrdokument och mål som ska uppfyllas. Samtidigt säger han att han inte vill att det ska finnas styrdokument för fritidsverksamheten, då det innebär att arbetet blir mer låst.
Analys
Enligt Hansen (1999) är fritidspedagogens yrkesroll väldigt oklar och luddig. Detta bekräftas då några intervjupersoner skrattande och hade svårt att svara på frågan om hur de skulle beskriva fritidspedagogens roll. Om fritidspedagogerna har svårt för att beskriva rollen, borde det även vara svårt för dem att gestalta den. När individen inte vet hur rollen ska gestaltas eller att de egna och andras förväntningar inte stämmer överens, blir rollen oklar (Nilsson, 1996). Fritidspedagogens oklara roll menar vi bekräftas av den variation som finns i intervjupersonernas arbetssituationer. Huruvida fritidspedagogens förvänt- ningar stämmer överens med andras förväntningar diskuteras i samband med den tredje och avslutande frågeställningen. Luddigheten och den oklara rollen tror vi gör det svårt för fritidspedagogen att hävda sig, marknadsföra sin kompetens och därmed höja sin status. Vi menar även att luddigheten gör det svårt för fritidspedagogen att hitta en stabil yrkesidentitet, då det uppenbarligen är svårt för intervjupersonerna att beskriva rollen. Det är viktigt med en stabil yrkesidentitet för att få till stånd ett gynnsamt samarbete mellan fritidspedagog och lärare (Normell, 2002).
Statusskillnader
Anna känner att lärarna ser ner på fritidspedagogerna och ser dem som mindre betydelse- fulla. Hon menar också att lärarna värderar förskollärare högre än fritidspedagoger. Detta har hon märkt på så sätt att lärarna lyssnar mer på förskollärare än på fritidspedagogerna i olika diskussioner. Hon vet inte vad statusskillnaderna beror på men tror att det lever kvar
från förr då fritidspedagoger bara tog hand om barnen på fritiden. Just nu känner sig Anna utanför som fritidspedagog, eftersom hon upplever att de inte är lika mycket värda då mötena inte läggs på sådana tider att fritidspedagogerna kan vara med.
Maria ser sig inte ha lägre status än lärare utan säger:
[…] jag är nog så pass stark att jag går in och säger: såhär tycker jag. Jag kan inte se mig underlägsen en lärare, för jag har valt något annat, jag vill inte vara lärare, då hade jag läst till lärare. (Maria)
Även om Maria inte själv upplever några statusskillnader mellan sig själv och de lärare hon arbetat med kan hon se signaler från omgivningen att många har den synen. Hon märker det tydligt eftersom fritidspedagoger har lägre lön och att många föräldrar ser läraren som mer värdefull. Detta har hon känt av vid skolavslutningar när lärarna får en mycket större blomma än fritidspedagogen. När vi frågar Maria om hon tror att lärarna ser sig jämlika med fritidspedagogerna svarade hon: ”antingen är jag så naiv så att jag inte ser det, men jag kan inte se att läraren jag jobbar med skulle tycka att hennes jobb är mer värt än mitt, det finns inte i min värld”. Samtidigt är hon medveten om att det kan skilja sig från lärare till lärare, att det nog finns de lärare som har ett sådant synsätt.
Lisa upplever statusskillnader i skolan på så sätt att samarbetet är ensidigt, fritidspeda- gogerna arbetar på skoltid men lärarna arbetar sällan på eftermiddagen. I övrigt upplever hon inga statusskillnader. Samtidigt säger hon att det är läraren som har huvudansvaret och att det är lärarens metoder och synsätt som gäller när de är tillsammans i klassrummet och har exempelvis svenska och matematik.
Karin säger att hon tyvärr ser hon statusskillnader mellan lärarna och fritidspedagogerna, hon påtalar dock att det inte gäller bland alla lärare. Hon känner av skillnaderna tydligast vid exempelvis uppstartningsdagar, då är det endast lärarna och aldrig fritidspedagogerna som blir inbjudna. ”Det är då man känner skillnaderna som fritidspedagog, såna här smågrejor som man kan gå och reta sig på, som inte är så stora egentligen, men det är ju
högst två fritidspedagoger har möjlighet att delta, då dessa är förlagde på eftermiddagen. På grund av att det är så få som kan närvara vid mötena känner Karin att fritidspedagog- erna inte blir hörda i samma utsträckning som lärarna. Detta är dock något som är på gång att förändras på Karins skola.
Johan upplever att lärarna har en annan syn på fritidspedagogens verksamhet och att de tycker att de själva och deras verksamhet är mer värd. Johan känner att fritidspedagoger- na är lägst rankade på skolan och tror inte att det finns någon skola där fritidspedagogerna är högst rankade.
Analys
Varför fritidspedagogsyrket har låg status tror de flesta av intervjupersonerna beror på att lönen är lägre och skillnader i avtalen för lärare respektive fritidspedagoger. Anna tror även att det har att göra med att fritidspedagoger inte är så duktiga på att hävda sig själva och marknadsföra sin kompetens, vilket oftast leder missnöje och gnäll istället för
konstruktiva handlingar.
Alla intervjupersoner märker på något sätt av statusskillnader i skolan, även om alla inte känner av det i sin relation till lärarkollegan. Maria, Lisa och Karin känner inte av
statusskillnaderna i sitt samarbete med läraren vilket kan vara en anledning till att de trivs med att arbeta i klassrummet. Enligt Granér (1991) är statusfördelningen i en grupp oftast outtalad, även om den alltid finns. Vi ställer oss frågande till om det kan vara så att Lisa inte ser statusskillnaderna då hon menar att det är lärares synsätt som styr i klassrummet, speglar inte detta en statusskillnad även om Lisa inte har några negativa erfarenheter av detta? I Hansens (1999) studie framkom det att lärarna ses som de statusmässigt fram- trädande. Vi får dock en känsla av att det inte längre är lika självklart att fritidspedagogen anser sig ha lägre status än läraren.
Makt
Anna upplever att lärarna har mer makt än fritidspedagogerna. Detta menar hon dels beror på att det är lärarna som är klassföreståndare, trots att hon tillhört klassen i tre år är
det ändå lärarna som är klassföreståndare och bestämmer. Vad Anna gör på sina egna lektioner bestämmer hon i huvudsak själv, men i samråd med läraren när de arbetar med tema. Ibland delas klassen upp i tre grupper där alla grupper arbetar med samma sak, exempelvis räknesagor, detta innehåll är det främst läraren som styr.
Maria ser inte att den läraren hon arbetar med skulle ha mer makt än henne. Hon gör sig delaktig i lärarens arbete i klassrummet, hon tar för sig av skolans värld.
När Lisa tillsammans med arbetslaget ska jobba med tema är det främst läraren som bestämmer tema, även om ibland fritidspedagogen kommer med förslag. Hon känner sig dock inte överkörd, då hon känner att alla i arbetslaget är lyhörda. Som vi nämnde tidigare lämnar Lisa över ansvaret och därmed makten till lärarna, då det är lärarna som har utbildning till att lära ut exempelvis matematik och svenska.
Karin säger att läraren oftast har gjort en övergripande planering, men att de gemensamt kommer fram till vad de ska göra under lektionstid.
Johan känner inte av några maktskillnader som det ser ut nu, då han inte samarbetar med lärarna. När han tidigare hade ett närmare samarbete med läraren kände han av att lärarna hade mer makt.
Analys
När någon tar makten innebär det enligt Granér (1991) att man samtidigt ger någon makten. Utifrån denna teori ger de fritidspedagoger som känner sig underordnade, läraren makten. Annas situation kan beskrivas utifrån identifikations- och attraktionsmakt samt bestraffningsmakt (ibid.). Anledningen till att hon underordnar sig kan vara för att upprätthålla en god relation till lärarna och för att undvika obehag. Att Lisa frivilligt släpper ifrån sig makten till läraren relaterar vi till det Granér (ibid.) benämner som expertmakt. Hon underordnar sig själv då hon känner att läraren har större kunskap och erfarenhet i många klassrumsrelaterade situationer. Detta tror vi också kan vara en anledning till att Lisa inte känner av statusskillnaderna, då hon självmant låter läraren ta
underordnar oss dem som vi uppfattar har legitim makt. Kanske handlar det i några fall om att fritidspedagoger omedvetet underordnar sig på grund av att läraren har varit en del av skolans värld under längre tid. I Marias fall, som inte upplever någon maktskillnad, tolkar vi det som om hon inte ger makten till läraren.
Frågan är om fritidspedagogerna verkligen har ett val eller om det är som Nilsson (2005) menar, att makt inte är något som man kan välja bort utan tvingas finna sig i. Johans val att inte samarbeta med läraren kan enligt Granér (1991) ses som ett sätt att inte acceptera de rådande maktförhållandena mellan lärare och fritidspedagog. Nilsson (2005) menar däremot att Johan inte kan välja bort de maktförhållanden som finns mellan de två yrkes- kategorierna. Är det då kanske så att maktförhållandena inte har försvunnit, utan att Johan endast flytt från det sammanhang där han var underordnad?