Hur uppfattar fritidspedagogen omgivningens krav och förväntningar?

Denna tredje och sista frågeställning kräver inte någon ytterligare indelning, utan resultatet redovisas under huvudrubriken.

Förväntningarna från lärarna beskrev Anna: ”att jag ska vara en extra resurs till dom i skolan när de har det jobbigt, tror jag”. Hon säger att detta kanske låter hemskt, men det är såhär hon upplever det på sin arbetsplats just nu; att hon är bra att ha när lärarna exempelvis inte orkar med ett bråkigt barn. Anna menar att det är viktigt att som fritidspedagog vara tydlig och säga: ”…jag är här för att ha mina aktiviteter, jag är inte här för att rätta barnens böcker…”.

Lisa tycker att förväntningarna från kollegorna är att de ska finnas till och stötta varandra. Hon känner inte att lärarna har andra förväntningar på henne än vad de har på en annan lärare.

Maria menade att de som vet vad en fritidspedagog gör har de största förväntningarna, och påpekade samtidigt att det finns många föräldrar som inte vet vad en fritidspedagog gör.

Karin tror att det finns olika förväntningar från olika personer, att skolledningen har förväntningen att de ska utföra ett visst arbete och uppnå målen, medan föräldrarna har en annan förväntning som rör vad barnens aktiviteter.

De förväntningar som Johan upplevde fanns på honom var de från lärarkollegorna, att han skulle vara på jobbet så att de kunde få ha halvklass. Tidigare upplevde han att förväntningarna från lärarna var att han skulle agera som en resurs i klassen.

Analys

Svaren på denna frågeställning handlar inte om rätt eller fel, eller huruvida lärarna har dessa förväntningar eller inte, utan om hur fritidspedagogen upplever det. Enligt

symbolisk interaktionism är individernas uppfattning om de förväntningar som finns om dem avgörande för deras beteende (Trost & Levin, 1999).

Det förvånade oss att intervjupersonerna hade så knapphändiga svar på vilka förväntning- ar omgivningen har på en fritidspedagog. I Johanssons studie framgick det även där att omgivningen inte har några förväntningar eller att dessa oftast är felaktiga (Johansson, 1984). Anna upplever att lärarna har förväntningar på henne som inte stämmer överens med så som hon vill arbeta, hon vill inte vara inne i klassrummet och vara en hjälplärare. Lika så upplever Johan att lärarna inte ser på fritidspedagoger så som han ser det, utan att de ska fungera som en resurs i klassrummet. Övriga tre upplevde däremot inte sådana förväntningar från lärarna och de har en annan roll i samarbetet med läraren än vad Anna och Johan har. Intervjuresultatet visar att fritidspedagogernas syn på lärarnas förväntning- ar inte stämmer överens med fritidspedagogens egna förväntningar. Enligt Nilsson (1996) resulterar motstridiga förväntningar på individen i en oklar roll. Vi menar att avsaknaden av förväntningar på fritidspedagogen från omgivningen också kan bidra till att

6 Diskussion

Utifrån symboliskt interaktionistiskt synsätt formas yrkesrollen genom interaktion med omgivningen (Trost & Levin, 1999). Yrkesrollen påverkas således av fritidspedagogens syn på sig själv samt hur hon uppfattar omgivningens förväntningar. Något som var slående i vårt resultat var Johans och Annas negativa uppfattning av lärarnas syn på dem och hur detta påverkade deras yrkesroll och verksamhet. I Annas fall innebar detta ett begränsat samarbete med läraren och för Johan innebar det att han inte alls hade något samarbete med läraren. Utifrån symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan Anna och Johans samarbetssvårigheter bero på att de uppfattar att lärarna anser att de själva har mer makt och högre status än fritidspedagogen. De känner sig underordnade och upplever att de har en ojämlik relation med läraren och att det de då inte har möjlighet att förändra situationen. Om fritidspedagogen däremot uppfattar, som i Maria, Lisa och Karins fall, att läraren har en jämlik syn på de båda yrkesrollerna och inte ser sig och sitt arbete som mer värt, formas fritidspedagogens yrkesroll till mer flexibel och samarbetsvillig. Detta har lett till att Maria, Lisa och Karin ser det som en naturlig del att vara inne i klassrummet och arbeta med svenska och matematik, om än på olika sätt. Deras yrkesroll påminner till viss del om lärarens roll. I den nya lärarutbildningen, där även fritidspedagogen ingår, är matematik och läs- och skrivinlärning obligatoriska moment. Betyder detta att fritids- pedagogen är tänkt att vara en del av klassrumsundervisningen? Vi tror att utvecklingen är på väg åt detta håll. Idag är det främst skolan som har inverkan på fritidspedagogens yrkesroll. Detta till skillnad från förr, då fritidspedagogen hade hemmet och föräldraroll- en som förebild och därmed påverkades av detta (Johansson, 1984). Vi känner en oro för att fritidspedagogens yrkesroll blir mer och mer lik lärarens, det är viktigt att bevara skillnaderna mellan de två yrkesgrupperna för att värna om spetskompetensen inom varje yrke. Fritidspedagogens kompetens när det bland annat gäller att utveckla barnens sociala kompetens och tro på sig själva, får inte komma i skymundan för exempelvis barnens läs-

och skrivinlärning. Därmed inte sagt att yrkena ska värderas olika, utan det är viktigt att yrkena jämställs.

Studier visar på att det finns en ojämn makt- och statusfördelning mellan lärare och fritidspedagoger (jfr. Hansen, 1999; Calander, 1999). Vi får dock en känsla av att det inte längre är lika självklart att fritidspedagogen anser sig ha lägre status än läraren. Kanske är detta ett tecken på att statusskillnaderna börjar jämna ut sig och att fritidspedagogens yrkesroll stärks. Det är dock viktigt att påtala att flera av intervjupersonerna fortfarande känner av statusskillnader i förhållande till både skolpersonal och föräldrar. Hur dessa skillnader formar yrkesrollen är svårt att utläsa då intervjupersonerna själva inte anser sig ha lägre status än lärarna. Maria upplever exempelvis inte någon makt- eller statusskil- lnad, vilket kan bero på att hon inte ger ifrån sig makten till läraren och väljer att likställa sin roll med lärarens. Det kan också bero på att hon väljer att inte se de makt- och status- skillnader. Oavsett om skillnaderna inte finns där eller om hon väljer att inte se dem, tror vi att det har en positiv inverkan på hur hon ser sin yrkesroll och därmed hur hon arbetar. Det vore intressant att djupare undersöka vilka konsekvenser ett sådant förhållningssätt får för fritidspedagogens yrkesroll?

När det gäller fritidspedagogernas syn på sig själv och uppfattning om hur andra ser på dem överraskades vi av de knapphändiga och osäkra svar som intervjupersonerna gav. Detta är dock ett resultat i sig som visar på och bekräftar fritidspedagogens otydliga och luddiga roll. Vi uppfattade dock inte att intervjupersonerna upplevde yrkesrollens oklar- het som något problem i deras arbete i verksamheten, vilket kan bero på den stora frihet en oklar roll även innebär. Ingen av intervjupersonerna efterfrågade tydligare riktlinjer för fritidspedagogens yrkesroll. Den oklara rollen kan sammankopplas med att arbetet de utför inte syns lika tydligt som lärarens, det är konkret när ett barn lär sig läsa, men inte lika lätt att se fritidspedagogens arbetsinsatser med barn som har sociala svårigheter.

En av intervjupersonerna nämnde god personkemi som en faktor för ett fungerande samarbete mellan lärare och fritidpedagoger. Vi tror också att detta har betydelse, men vi

eller om det är ett dåligt samarbete som leder till en dålig personkemi. Denna fråga är dock inte möjlig att besvara i detta arbete då vi inte undersökt den faktiska relationen mellan lärare och fritidspedagoger. När det gäller yrkesrollens luddighet är det också svårt att skilja på orsak och verkan. Är det den otydliga rollen som gör att fritidspedagog- ers arbete varierar i så pass hög grad, eller är det de varierande arbetssätten som orsakar den otydliga rollen?

Då vårt resultat bygger på fem intervjuer är det viktigt att påtala att våra slutsatser inte är allmängiltiga. Undersökningen ger en bild av hur fritidspedagoger ser på sig själv, dock inte enbart som deras yrkesroll utan även om dem själva som person och hur de vill vara som fritidspedagog. Med hjälp av observationer hade vi förmodligen kunnat få fram ett resultat som hade större tyngdpunkt på yrkesrollen och inte på deras personlighet. Vi tror trots allt att vi kan ge en bild av vad som formar fritidspedagogers arbete och yrkesroll. Vi upplever att det varit svårt att avgränsa vår undersökning, då området är väldigt brett och nyanserat. Det har funnits många intressanta aspekter att arbeta vidare på, exempelvis vilka kunskaper allmänheten har om fritidspedagogens yrkesroll.

Referenser

Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare fritidspedagogers och

lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Univ.-bibl. [i]distributör.

Elise, Per (2003). Experimentell och tillämpad socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Flising, Björn (1995). Samverkan skola-skolbarnsomsorg en utvärdering. Stockholm: Socialstyrelsen Fritze [i]distributör.

Granér, Rolf (1991). Arbetsgruppen - den professionella gruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Holme, Idar Magne & Solvang Khron, Bernt (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Inge (1984). Fritidspedagog på fritidshem - En yrkesgrupps syn på sitt arbete Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, Inge (1986). Fritidspedagogens yrkesroll. Stockholm: Liber Förlag.

Johansson, Inge (1993). Skolbarnsomsorg – förutsättningar, inriktning och metodiskt

arbete. Stockholm: Liber Utbildning.

Malmö Högskola (2006). Utbildningskatalog Hösten 2006 och Våren 2007. Informationsavdelningen Malmö Högskola.

Nilsson, Björn (1996). Socialpsykologi - utveckling och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Normell, Margareta. (2002). Pedagog i en förändrad tid – om grupphandledning och

relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2002). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Liber distribution.

Torstenson-Ed, Tullie & Johansson, Inge (2000). Fritidshemmet i forskning och

förändring en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Trost, Jan & Levin, Irene (1999). Att förstå vardagen – med ett symbolisk

interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-

Intervjubrev Bilaga 1

Hej!

Tack för att du ställer upp på intervju till vårt examensarbete! Vi vill i vårt arbete undersöka hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag och hur detta påverkar verksamheten. Nedan finner du frågor som vi kommer att ställa till dig under intervjun.

1. Hur ser ert arbetslag ut? 2. Beskriv området du jobbar i? 3. Hur ser din arbetsdag ut?

4. Vad har du för arbetsuppgifter/uppdrag? 5. Vilka mål har du för arbetet på fritis? 6. Vem/Vad styr ditt uppdrag i skolan?

- Hur syns det i verksamheten?/ Hur påverkar det dig i praktiken?

7. Vem/vad styr ditt uppdrag på fritis?

- Hur syns det i verksamheten?/ Hur påverkar det dig i praktiken?

8. Hur ser du på din egen yrkesroll under skoltid?

- Hur syns det i verksamheten?/ Hur påverkar det dig i praktiken?

9. Hur ser du på din egen yrkesroll under fritis?

- Hur syns det i verksamheten?/ Hur påverkar det dig i praktiken?

10. Hur mycket tid lägger du ner på fritids- respektive skolverksamheten? 11. Hur många timmars planering är avsett för fritis/skolan?

- Vad anser du om fördelningen?

12. Vad påverkar dig i din yrkesroll?

13. Hur tänker du kring fritidsverksamheten?

Har ni frågor eller funderingar, hör gärna av er!

Therese Jönhill: 0704-68 68 67 (therese.jonhill@comhem.se)

Åsa Persson: 040-611 49 46, 0709-43 61 75 (aasapersson_@hotmail.com)

Intervjuguide Bilaga 2 Kön, Ålder.

1. Hur länge har du jobbat som fritidspedagog? 2. Vad har du för utbildning?

3. Hur gamla är barnen du jobbar med?

4. Hur många barn är det i klassen/på avdelningen? 5. Beskriv området du jobbar i?

6. Hur ser ert arbetslag ut? Vilka ingår? (samarbete, demokrati, kommer alla till tals, statusskillnader, rektorns insyn)

7. Hur ser din arbetsdag ut? (gör på skolan, gör på fritis) 8. Vad har du för arbetsuppgifter/uppdrag?

9. Vilka mål har du för arbetet på fritis?

10. Hur ser du på din egen yrkesroll under skoltid? (vilka förväntningar ställs på dig, hur vill du att den ska vara)

11. Hur ser du på din egen yrkesroll under fritis? (beskriv fritidspedagogens jobb för någon som inte vet vad det är)

12. Vem/Vad styr ditt uppdrag i skolan? (rektor, arbetskamrater, läroplan, styrdokument)

13. Vem/vad styr ditt uppdrag på fritis? (rektor, arbetskamrater, läroplan, styrdokument)

14. Hur mycket tid lägger du ner på fritidsverksamheten samt skoltiden? (gemensam planeringstid med lärare)

15. Hur många timmars planering är avsett för fritis/skolan? • Vad anser du om fördelningen?

16. Vad påverkar dig i din yrkesroll? (lokal, barnmängd, området, skolkultur) 17. Hur tänker du kring fritidsverksamheten?