Hur ska medlemmarna bli goda partiföreträdare?

Man skulle kunna tro att det stora problemet för partierna var att värva med-lemmar – att konkurrensen från andra former av samhällsengagemang är hård är som bekant omvittnat. Men minst lika svårt tycks det vara att få de nya medlemmarna att bli involverade i partiarbetet. Det kan tyckas paradox-alt, med tanke på partifunktionärernas beskrivningar av det engagemang som finns hos dem som söker sig till partierna. Men ändå konstaterar exempelvis en socialdemokratisk partiombudsman, att problemet lika mycket är att kunna erbjuda något meningsfullt när någon väl tagit det ofta stora beslutet att gå med i ett parti.²⁷⁸ I partiombudsmannens iakttagelse ligger givetvis implicit att problemet till stor del ligger hos partierna. Det är helt enkelt svårt för partiorganisationerna att hitta former för engagemang som är attraktiva för de nya medlemmarna.

Men hur går det till när en ny medlem ska skolas in i rollen som framtida förtroendevald eller bli en bra företrädare för sitt parti – i valstugan eller i mötet med vänner och bekanta. Hur ser erbjudandet ut, som ska få de nya medlemmarna att bli goda partiföreträdare? Det är huvudfrågan i detta kapi-tel.

Från medlem till aktiv medlem

En första bild, av hur partiernas erbjudande för att få de nya medlemmarna att bli involverade i partiorganisationen, ges av de brev som skickas ut till nya medlemmar.

I Moderaternas värvningsmaterial lyste informationen om möjligheterna till aktivt partiarbete med sin frånvaro – tvärtemot funktionärernas tal om att värva kampanjarbetare och framtida förtroendevalda – beskrevs medlem-skapet i termer av en politisk gemenskap, snarare än som ett sätt att arbeta aktivt med politik. Detta skulle kunna förklaras av att uppmuntran till aktivt engagemang är något som framförallt sker när en person tagit steget och blivit medlem. Därför är det intressant att notera att det välkomstmaterial som skickas till nya medlemmar inte avviker nämnvärt från värvnings-materialet. Även här handlar det om att passivt stödja sakpolitik och ideo-logi, snarare än att aktivt arbeta för dessa inom ramen för partiorganisation-en. Förutom penna och klistermärken med Moderaternas logotyp, innehåller välkomstmaterialet en broschyr som presenterar Moderaternas politik, utan några hänvisningar till möjligheten att engagera sig.²⁷⁹ Samtidigt är det värt

278 Intervju med S-funktionär 1.

279 Moderaterna. ”Välkommen som medlem”. Välkomstkuvert för nya medlemmar januari 2007.

att notera att utskicket är tänkt att följas upp med ett telefonsamtal från den lokala partiorganisationen, där den nya medlemmen bland annat tillfrågas om sina intresseområden.²⁸⁰ Det bör dessutom påpekas, att kommunikation-en med kommunikation-en person som värvats inom ramkommunikation-en för ett av Moderaternas så kal-lade "traineeprogram", skiljer sig från den som riktas till samtliga nya med-lemmar.

Ändå är det intressant att Moderaternas allmänt hållna kommunikation med nya och potentiella medlemmar avviker så kraftigt från den bild som ges av partifunktionärerna. För det kan väl rimligtvis inte vara så, att ambitionerna att uppmuntra aktivt partiarbete bara gäller dem som kommer in i partiorga-nisationen genom traineeprogram och politikerskolor, medan övriga lämnas till avdelningen för postgiromedlemmar?

Betydligt mer uppmuntran till aktivt partiarbete hittar vi däremot i Social-demokraternas välkomstbrev. Där upprepas många av de mer principiella argumenten om medlemmarnas roll och hur politisk rörelse med många medlemmar bakom sig har en större tyngd i sina politiska krav. Men fram-förallt handlar välkomstbrevet och den broschyr som bifogas om att locka medlemmarna till aktivt partiarbete, både i form av kampanjarbete och ut-veckling av partiets politik. I välkomstbrevet skriver partisekreteraren Marita Ulvskog exempelvis: ”Om du dessutom – vilket jag hoppas – har möjlighet att delta aktivt i partiarbetet stärks Socialdemokraterna ytterligare. Det kan handla om allt ifrån att sätta upp affischer till att vara med och utforma poli-tikens innehåll.”.²⁸¹

Även möjligheterna att bli förtroendevald betonas, vilket förtjänar en sär-skild kommentar. De politiska karriärvägarna brukar tonas ned i den svenska politiska kulturen, men i välkomstbroschyren väljer Socialdemokraterna att lyfta fram möjligheten att själv bli förtroendevald, tillsammans med möjlig-heterna att påverka partiets politik och vilka som ska företräda partiet:

Nu när du blivit medlem bestämmer du själv hur pass aktiv du vill vara, när och hur du vill engagera dig. Det finns många sätt att göra en insats, till exempel genom praktiskt arbete i din för-ening. Men främst behövs dina åsikter. Som medlem i partiet har du möjlighet att påverka och delta i debatten. Medlemskap-et innebär också att du kan föreslå och välja människor till olika förtroendeuppdrag, du kan även själv bli vald. Du blir en av oss som arbetar för det vi tycker är viktigt.²⁸²

280 Intervju med M-funktionär 1.

281 Socialdemokraterna, 2007. Brev till personer som nyligen blivit medlemmar.

282 Socialdemokraterna, 2005. Välkommen som medlem!.

Alla de intervjuade socialdemokratiska partifunktionärerna betonar möjlig-heten att påverka, som den viktigaste delen av erbjudandet som ska locka till medlemskap och partiaktivism. Denna bild av påverkansmöjligheterna som den största fördelen med ett medlemskap, är också tydlig i kommunikationen med nya medlemmar. I den välkomstbroschyr som skickas ut som en del av ett välkomstpaket – tillsammans med partiknappar, dekal och penna med partisymbol – till nya medlemmar i vissa lokalorganisationer, får exempelvis två medlemmar berätta om sitt första år som medlem. De är båda aktiva, och berättar om hur de bland annat deltagit i studiecirklar, rådslag om den fram-tida socialdemokratiska politiken och möten med ledande kommunalpoliti-ker. Av särskilt intresse är de två texter som ska illustrera hur man som par-timedlem kan påverka politiken på ett konkret sätt. ”Omöjligt att påverka politiken? Inte alls.”, inleds artikeln om hur Mattias Gökinan, som är leda-mot i landstingsfullmäktige i Stockholms län, såg till att det byggdes i ny busshållplats i Norsborg. På samma sida finns en artikel om hur Isabelle Sannestedt, ersättare i Västerås kommunfullmäktige, fått igenom ett förslag om att kommunens politiker och tjänstemän skall bo på porrfria hotell när de är på tjänsteresor. Det kan tyckas vara små frågor, som ligger långtifrån vad vi normalt sett förknippar med ett begrepp som politisk maktutövning, ändå är det precis vad det handlar om. Exemplen visar att man som medlem kan göra konkret skillnad sett till vilka beslut som fattas, och de kan med andra ord ses som uttryck för hur partiet använder indikatorer på selektiva incita-ment för att locka till aktivism.²⁸³

Den ideologiska gemenskapen, som dominerade värvningsmaterialet, forts-ätter att ha stor betydelse även i Miljöpartiets kommunikation med dem som valt att bli medlemmar i partiet. Det tydligaste exemplet på detta är att det fullständiga partiprogrammet skickas ut till alla som blivit medlemmar, till-sammans med ett välkomstbrev. Utskicket av partiprogrammet skulle kunna ses ur ett mer instrumentellt kampanjperspektiv. Partiprogrammet är en grundläggande källa till information om partiets ställningstaganden, och kan förstås fungera som ett värdefullt stöd för partimedlemmar som förväntas prata politik med vänner och bekanta. Samtidigt rör sig partiprogram i all-mänhet på en betydligt mer principiell och visionär nivå, än vardagliga sam-tal om politik, som snarare bygger på en diskussion om sakfrågor. Och Mil-jöpartiets partiprogram är inget undantag från denna regel.²⁸⁴ Detta under-stryker dock Miljöpartiets betoning av den ideologiska gemenskapen, som en avgörande del i erbjudandet som ska locka till medlemskap och senare till aktivism.

283 Socialdemokraterna, 2005. Välkommen till Socialdemokraterna: tidning för nya medlemmar.

284 Miljöpartiet, 2005. Partiprogram.

Samtidigt kompletteras den ideologiska gemenskapen med vad som skulle kunna förstås som indikatorer på selektiva nyttigheter, närmare bestämt möj-ligheterna att som medlem utöva inflytande över partiets politik. De två brev som skickas ut till nyblivna medlemmar, ett undertecknat av språkrören och ett från den ansvariga för medlemssidorna på partiets hemsida, syftar båda till att uppmuntra mottagaren att bli aktiv i partiorganisationen. Antingen på lokal nivå eller i något av de nationella nätverk för olika sakfrågor som par-tiet inrättat.²⁸⁵

Betoningen av sakpolitiska nätverk och interna politiska diskussioner marke-rar medlemsinflytandets betydelse som incitament för deltagande. Det är också huvudpunkten i språkrörens brev till de nya medlemmarna där de skri-ver om möjligheten att vara med och påskri-verka partiets politik: ”Nu har du chansen att vara med och påverka framtidens gröna politik. Inget annat parti har en så stark medlemsdemokrati som Miljöpartiet, något som stämmer väl överens med vår syn på demokrati.”.²⁸⁶

Formuleringen illustrerar hur påverkansmöjligheter både kan ses som en del av den ideologiska gemenskapen som Miljöpartiet erbjuder, i form av en specifik demokratisyn, och som en möjlighet att som partimedlem utöva politisk makt. Att påverkansmöjligheterna ska ses både som en indikator på kollektiva och selektiva nyttigheter är rimligt i Miljöpartiets fall. Å ena sidan utmärks partiets erbjudande till potentiella och nya medlemmar av en tydlig betoning av den ideologiska gemenskapen, där deltagardemokratin är ett viktigt ideal. Å andra sidan har Miljöpartiet ett behov av att rekrytera perso-ner som kan ta en aktiv roll i partiets verksamhet, vilket gör det naturligt att även betona de individuella möjligheterna att utöva politiskt inflytande.

En invändning mot att studera välkomstbreven är förstås att de – åtminstone i idealfallet – endast är en del av kommunikationen med nya medlemmar.

Men som dokument som går ut till samtliga nya medlemmar, oavsett speci-fika omständigheter, säger de ändå något allmänt om partiets erbjudande till de nya medlemmarna.

Bilden i välkomstbreven kompletteras när partifunktionärerna understryker behovet av att snabbt involvera de nya medlemmarna i partiarbetet, och på så sätt ge dem konkreta påverkansmöjligheter och ett kontaktnät i partiorgani-sationen. För ett parti som vill knyta medlemmarna närmare sig, och på så sätt försäkra sig om att de kan fylla behoven av förtroendevalda och kam-panjarbetare, är möjligheten att påverka partiets inriktning en viktig del av

285 Miljöpartiet, 2005. ”Hej och välkommen till Miljöpartiet de Gröna!”. Brev till nya medlemmar.

286 Miljöpartiet, 2006. ”Välkommen till framtidens rörelse!”. Brev till nya medlem-mar.

det som kan erbjudas medlemmarna. Utsikten att kunna påverka sitt partis politik, kan helt enkelt antas att göra medlemmarna mer benägna att invol-vera sig i partiarbetet och åta sig uppdrag. Tanken, att partiledningarna skulle använda medlemsinflytandet för att locka till ökat deltagande, ligger också i linje med partifunktionärernas vittnesmål om de ökade krav på parti-erna från personer som idag vill engagera sig partipolitiskt.

De socialdemokratiska funktionärerna talar exempelvis om hur man försöker arrangera möten för nya medlemmar några gånger per år, där de får träffa exempelvis riksdagsledamöter och kommunalråd. På så sätt hoppas man att kunna konkretisera påverkansmöjligheterna genom att de nya medlemmarna ska få en personlig kontakt med de ledande företrädarna, och göra det natur-ligt för dem att ta kontakt om de vill framföra sina synpunkter.²⁸⁷

Vi måste visa att våra ledande företrädare är vanliga människor som man kan prata och diskutera fritt med. Vill man komma i kontakt med kommunalrådet ska det bara vara att ta kontakt.

Den möjligheten är viktig för alla medlemmar, men kanske sär-skilt för nya medlemmar som vill påverka, och som förknippar partiet med exempelvis kommunalrådet som man sett i tidning-en.²⁸⁸

Ett annat sätt att snabbt involvera nya medlemmar – särskilt mellan valen då det kan vara svårt att få förtroendeuppdrag – är genom olika interna arbets-grupper, som exempelvis kampanjutskott på länsnivå. Det ger de nya med-lemmarna möjligheten att kunna göra något konkret i partiorganisationen även om de inte är förtroendevalda, konstaterar en moderat partiombuds-man.²⁸⁹ En socialdemokratisk ombudsman konstaterar på motsvarande sätt, att det internt finns många olika sätt att ta vara på ett engagemang hos en ny medlem, som dessutom innebär konkreta möjligheter att påverka politiken.

Ombudsmannen nämner den arbetsgrupp som tagit fram Socialdemokrater-nas bostadspolitiska program för kommunen:

Man behöver ju inte vara ordförande eller ordinarie i en nämnd för att kunna påverka. Vi har arbetsgrupper i partiet som jobbar med specifika frågor och tar fram program som ligger till grund för nämndernas arbete. Där kan man gå in och påverka väldigt mycket i en sakfråga, utan att sitta i själva nämnden.²⁹⁰

Redan i sin medlemsvärvning använder Socialdemokraterna påverkansmöj-ligheterna som ett viktigt argument. Därför kommer det knappast som någon

287 Intervjuer med M-funktionär 2 och 3 samt S-funktionär 1, 2 och 3.

288 Intervju med S-funktionär 2.

289 Intervju med M-funktionär 3.

290 Intervju med S-funktionär 3.

överraskning att de socialdemokratiska partifunktionärerna talar om med-lemsinflytandet som ett viktigt instrument för att engagera medlemmarna i partiarbetet. I partifunktionärernas uttalanden, som exempelvis citatet ovan, blir det tydligt att påverkansmöjligheter här bör tolkas i termer av möjlighet-er till politisk maktutövning, det vill säga som en indikator på selektiva nyt-tigheter. Det centrala är att de nya medlemmarna snabbt känner att de kan göra politiska avtryck.

De socialdemokratiska funktionärerna lyfter särskilt fram partiets så kallade rådslag, där partiledningen inhämtar medlemmarnas synpunkter på specifika politikområden, som en viktig kanal för medlemsinflytandet. Intresset för rådslagen är generellt sett mycket stort bland medlemmarna, konstaterar en partiombudsman, och menar att det som lockar medlemmarna att delta är att deras synpunkter går direkt till partistyrelsen, utan att som exempelvis med-lemsmotioner, ta omvägen via partiets lokala och regionala organ. Och om partiet är i regeringsställning, går synpunkterna direkt till regeringen, utan omvägar.²⁹¹

Samtidigt konstaterar flera av de socialdemokratiska partifunktionärerna att påverkansmöjligheterna måste konkretiseras och göras ännu tydligare, för att locka de allt mer krävande medlemmarna till engagemang. Lars Stjernqvist pratar om behovet av att använda rådslagsinstrumentet ännu oftare. En parti-ombudsman talar om hur rådslag även skulle kunna användas för att fast-ställa partiets politik på lokal nivå. En annan partifunktionär talar om hur man i hans partidistrikt arbetar med att korta beslutsvägarna, genom att öppna de lokala representantskapen för alla medlemmar. De formella delar-na, som beslut om medlemsavgift och nomineringar, ska visserligen även fortsättningsvis enbart vara öppna för ombuden. Men i diskussionerna om politik ska alla medlemmar kunna delta.²⁹²

Bilden av påverkansmöjligheterna som den största fördelen med ett medlem-skap är också tydlig i Socialdemokraternas medlemstidningar. Inför parti-kongressen 2005 publiceras exempelvis en artikel med rubriken ”En liten motion kan betyda så mycket”. Ingressen sammanfattar budskapet väl – ett medlemskap i Socialdemokraterna möjliggör för dina idéer att blir rege-ringspolitik: ”Han fick se sin kongressmotion bli regeringspolitik. Hon är en ny partimedlem som just skrivit sin första motion och när samma dröm.”.²⁹³

I artikeln berättas om hur Jan Emanuel Johanssons motion, om att förbjuda pälsdjursuppfödning, antogs av kongressen – för att senare bli regeringspoli-tik, och om Eva Numminen som varit medlem i Socialdemokraterna i två år

291 Intervjuer med Lars Stjernqvist samt S-funktionär 1, 2 och 3.

292 Intervjuer med Lars Stjernqvist samt S-funktionär 1 och 3.

293 Socialdemokraterna, 2005. Aktuellt i partiet, nr 2.

och när en liknande dröm om sin motion om rätten till en rökfri bostad. I artikeln framhåller Jan Emanuel Johansson möjligheten att påverka som ett viktigt skäl för engagemang och säger apropå sin motion: ”Det är ett klock-rent bevis på att man kan förändra i realiteten. Varför ska jag bry mig? Var-för brinner jag Var-för politiken? Jag behöver bara ge det här exemplet.”.²⁹⁴ Eva Numminen är inne på liknande tankegångar när hon förklarar varför hon valde att engagera sig just i Socialdemokraterna: ”Det blev Socialdemokra-terna för jag tyckte att de hade lite bredare lösningar och det är ett större parti. För man upp något kan det få större genomslagskraft.”^.295

En sådan artikel syftar förstås till att medlemmarna ska känna att de på allvar kan påverka sitt parti, om de bara väljer att börja arbeta aktivt i partiorgani-sationen. Dessa exempel ger också viktiga perspektiv på hur man ska tolka uttalanden om möjligheten att påverka. När Socialdemokraterna i kommuni-kationen med sina medlemmar beskriver möjligheten till påverkan handlar det emellertid inte bara om, en av partiets historia betingad, ideologisk ut-saga. Det handlar också om selektiva nyttigheter, att man som enskild parti-medlem får möjlighet att få gehör för sina idéer, och kanske till och med kan få dem omsatta till politiska beslut.

Möjligheten att som medlem utöva inflytande över den socialdemokratiska politiken tas också upp i samband med rådslagen om framtidens politik inför kongressen 2005. I tidningen uppmanas till ett brett deltagande genom for-muleringar som: ”När vi ska bygga framtidens Sverige med rättvisa och trygghet för alla, räcker det inte med att några få politiskt aktiva och förtro-endevalda deltar i debatten. Ju fler som är med, desto bättre.”.²⁹⁶

Samtidigt finns det förstås skäl att problematisera Socialdemokraternas tal om medlemsinflytande. Ska rådslagen kanske snarare ses som ett sätt för partiledningen att förankra redan beslutade förändringar av den politiska linjen, genom att medlemmarna får säga sitt och kanske göra några föränd-ringar på marginalen? Att rådslagen inte bara är populära bland partimed-lemmarna, utan även i den socialdemokratiska partiledningen, understryks av intervjun med Lars Stjernqvist, som pekar på den flexibilitet rådslagen ger för partiledningen jämfört med en medlemsomröstning. Till skillnad från omröstningar leder rådslagen inte till tolkningssvårigheter och risk för inter-na stridigheter, meinter-nar han.²⁹⁷ Detta är ett intressant exempel på hur medbe-stämmande eller medlemsdemokrati vägs mot flexibilitet. Å ena sida vill man ge medlemmarna inflytande, å andra sidan vill man inte vara låst vid ett omröstningsresultat som är mycket mer definitivt än resultatet av ett rådslag,

294 Socialdemokraterna, 2005. Aktuellt i partiet, nr 2.

295 Socialdemokraterna, 2005. Aktuellt i partiet, nr 2.

296 Socialdemokraterna, 2004. Samtal, nr 4.

297 Intervju med Lars Stjernqvist.

utan ha friheten att vid behov kunna förändra politiken. Trots dessa invänd-ningar är det tydligt att Socialdemokraterna värdesätter att medlemmarna involveras i arbetet med att formulera partiets politik, om de sedan har det avgörande inflytandet är däremot en helt annan fråga.

I sin syn på medlemsinflytandet skiljer sig Socialdemokraterna tydligt från Moderaterna, som ger uttryck för en helt annan syn på medlemmarnas möj-ligheter till inflytande. Detta blir tydligt i partiets medlemstidning där det nästa helt saknas artiklar om medlemmarnas möjligheter att påverka. Synen på medlemmarnas inflytande över politiken sammanfattas väl av Per Schlingmann:

Det är inte så att medlemmarna är viktigare än någon annan som jobbar på en skola eller en förskola. Medlemskapet är vik-tigt för att kunna påverka partiet i formell mening. Vi har ex-empelvis låtit partistämman vara avgörande i fråga om an-svarsutredningens förslag. Där finns det ett mycket stort med-lemsinflytande. Men i den löpande partiutvecklingen är vår uppmaning till alla att bryta sig loss från medlemmarna. Tro inte att medlemmarna är en spegel av samhället. Låt alla ha ett inflytande.²⁹⁸

Att enbart lyssna till medlemmarna skulle göra Moderaterna till ett intresse-parti, för oavsett hur många medlemmar ett parti har kommer de aldrig att kunna spegla hela samhället, menar Schlingmann. Därför är medlemmarnas intresse bara en av flera faktorer som måste vägas in när politiken utformas:

Vi har från Moderaternas sida varit extremt tydliga med att vi inte enbart utgår från medlemsperspektivet. Det är oerhört vik-tigt att ha ett vardagsnära perspektiv, men också ett forsknings-nära perspektiv. Som politisk kraft måste man balansera olika intressen mot varandra – medlemmarnas intressen är ett av dessa.²⁹⁹

Detta knyter direkt an till Moderaternas självbild som skiljer sig tydligt från folkrörelseidén. Moderaterna ska företräda alla som bor i Sverige, inte bara medlemmarna. Medan Per Schlingmann talar om att alla ska vara välkomna med sina synpunkter, och att skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar ska suddas ut ifråga om möjligheterna att påverka politiken, talar en moderat partiombudsman däremot på ett sätt som påminner om de socialdemokratiska funktionärernas resonemang, om att konkretisera och förnya medlemsinflytandet. Det handlar exempelvis om påverkansformer som går förbi de traditionella partiföreningarna när man vill inhämta

298 Intervju med Per Schlingmann.

299 Intervju med Per Schlingmann.

lemmarnas synpunkter. På så sätt breddar man också möjligheten till påver-kan bortom de allra mest aktiva och ger fler chansen att göra sina röster

lemmarnas synpunkter. På så sätt breddar man också möjligheten till påver-kan bortom de allra mest aktiva och ger fler chansen att göra sina röster