Hur stöttas eleverna i läsning av faktatexter?

Resultatet presenteras uppdelat i olika teman som identifierats. De olika teman är kontextualiserat textval, stödstruktur, multimodala resurser samt återkoppling.

6.1.1 Kontextualiserat textval

Flera av lärarna beskriver hur de strävar efter att utgå ifrån elevernas intressen och erfarenheter när de väljer ut de faktatexter som ska läsas. Camilla menar att faktatexter lämpar sig särskilt väl för att motivera eleverna till att läsa, eftersom valet av faktatexter kan knytas till elevernas intressen. Louise är också generellt positiv till att inkludera läsning av faktatexter i svenskundervisningen eftersom eleverna tycker

att fakta är roligt och intressant, säger hon. Camilla reflekterar vidare om fördelarna med faktatexter jämfört med skönlitterära texter för att höja elevernas motivation, och är kritisk till att skönlitteratur tidigare har haft högre status i skolan, vilket har sänkt många elevers intresse för läsning:

Varje gång vi skulle ha läsning i skolan. Då sa man alltid nä men du måste läsa en skönlitterär text. Tänk hur många killar vi hade räddat om vi hade låtit dem läsa faktatext om bilar eller grodor för att de istället ska läsa om Ludde spelar fotboll. Det är sämre texter på något sätt.

Camilla menar alltså att läraren genom valet av faktatexter kan knyta läsningen i skolan till elevernas intresseområden utanför skolan, och därigenom skapa förutsättningar för att de ska känna sig bekväma med texternas innehåll. Samma tankar framförs av Patricia och Louise, som menar att det är av betydelse att läsa texter som knyter an till elevernas intressen för att de lättare ska ta till sig vad de läser.

Detta kan vara en stor hjälp för att locka dem till läsning, menar lärarna.

En annan faktor vid textval som lyfts fram av några av lärarna är att faktatexterna ska vara aktuella och anknyta till den samhällskontext som omger eleverna. Louise beskriver att eleverna gärna vill att texterna ska se så nya ut som möjligt:

Det syns genast att en bok är gammal och då blir inte barnen lika sugna på att läsa. De tror ju att faktan inte stämmer för att boken är gammal. Och att det inte är lika snyggt. Barn tittar ju på det, det är det första man ser. Det gör ju vi också.

Man vill ha så aktuella fakta som möjligt. Särskilt om man läser faktatexter.

Louise väljer alltså ut texter för att väcka elevernas nyfikenhet genom att leta upp så nya texter som möjligt. Det är svårt att väcka nyfikenheten hos elever när de ser att böcker och texter är gamla, menar Louise. Även här beskrivs vilken hjälp det är om faktatexterna är så uppdaterade som möjligt för att eleverna ska läsa om sådant som är aktuellt för dem i dessa tider. Patricia förstärker:

Vi köpte in en ny [läsförståelsebok] till sexan som är jättebra texter i, bland annat bra faktatexter. Som är lite annorlunda än de som de mött i läroböckerna, bland annat var det en om droger o så som var väldigt bra och på en vettig nivå.

Parallellt med att eleverna läser faktatexter om droger brukar de få speciella föredrag om just droger så att de på så vis kan koppla an till vad de redan hört.

I sammanställningen av intervjusvaren framkom att de flesta av lärarna väljer texter som knyter an till områden som eleverna redan arbetar med i andra ämnen, det vill säga att de jobbar ämnesöverskridande. Louise och Pernilla berättar till exempel att de ofta använder texter som eleverna läst i SO för vidare bearbetning inom svenskämnet.

6.1.2 Stöttande strukturer

Något som alla lärare generellt betonar i intervjuerna är att eleverna aldrig tillåts att arbeta ensamma med en faktatext eller läsförståelse, utan alla lärarna arbetar med olika former av stöttande strukturer vid läsningen.

Flera av lärarna menar att det är viktigt att plocka fram elevernas förförståelse inför en text. Samtliga av lärarna använder sig av i stort sett samma tillvägagångssätt när det gäller strategier. De har diskussioner med klassen där de pratar om vilken förförståelse som eleverna har och de reder ut texten genom att prata om ord och begrepp som eleverna anser är svåra. Det är ett bra alternativ att prata om vad som är det bärande budskapet i texten. Vad vill författaren med den här texten?

Pernilla menar att det är stor skillnad beroende på om eleverna läser skönlitterära texter eller faktatexter då det senare nämnda innehåller många specifika ord som kan vara svåra att förstå. Hon menar att om det finns ett ord som eleverna inte förstår så kan det hindra förståelsen för resten av texten. Läsning av faktatexter kräver därför särskild förberedelse.

I intervjuerna framkommer det ett arbetssätt med faktatexter som används av samtliga lärare. Samtliga lärare arbetar gemensamt med eleverna vid läsning av faktatexter. I undervisningen använder de sig ibland av specifika läsförståelseböcker där det finns en del faktatexter att arbeta med. De flesta lärarna tycker att läsförståelseböckerna är bra träning för eleverna men att det är viktigt att även ha en

diskussion där ord och begrepp reds ut följt av att prata om tillhörande bilder, bildtexter samt rubriker. Lärarna menar att eleverna vinner mer på textsamtal med diskussioner och öppna frågor.

Några av lärarna gillar att arbeta med läsförståelse i grupper där eleverna tillsammans får diskutera texter. Camilla menar att det har stor betydelse att läraren och klassen jobbar med texten gemensamt för att läraren ska kunna ge stöttning där eleverna har svårt. Den främsta stöttningen är att klassen läser texten gemensamt där de har en gemensam diskussion om texten. Carina nämner ett konkret arbetsmaterial för gemensam textläsning, Läsfixarna, som eleverna har använt sig av redan när de gick på lågstadiet och som de är väl invanda vid och bekväma med.

Man har olika lässtrategier och drar på olika läsglasögon kan man säga. En gång kanske man är spågumma och en gång är du kanske detektiv eller reporter

Carina menar att det kan hjälpa elever att bearbeta texterna med de olika strategierna som består av spågumman, detektiven, cowboyen, reportern och konstnären. Om eleverna arbetar med läsförståelse i grupper kan var och en få en av de olika strategierna eller att alla ibland använder sig av till exempel Spågumman, som innebär att eleverna ska förutspå vad som kommer att hända i texten de ska läsa genom att först t.ex. läsa rubriken och titta på eventuella bilder.

Patricia använder gärna stryka under som en strategi för eleverna att individuellt identifiera svåra passager i texten. Hon beskriver en situation där eleverna bland annat fått i läxa att stryka under de saker i texten som de inte förstod. När de var tillbaka i skolan fick eleverna sitta i grupper och diskutera vad de strukit under.

Eleverna kunde på det viset få stöttning av varandra.

Pernilla beskriver hur hon arbetar med upprepad läsning. Om det finns något som eleven inte förstår menar Pernilla att eleven kan backa i texten och sedan läsa lite längre. Kanske finns en förklaring på det som är svårt.

Flera av lärarna uttrycker att de tycker det har betydelse att diskutera med eleverna hur en faktatext är uppbyggd. Pernilla och Louise jobbar mycket med genrepedagogik genom cirkelmodellen, som i deras fall handlar om att klassen läser en text för att därefter gemensamt skriva en text som är kopplad till det som de har läst och i nästa steg skriva en text individuellt. Pernilla beskriver sitt arbetssätt:

Cirkelmodellen utgår vi ju alltid från texter och läser och diskuterar. Hur ser en förklarande text ut? Hur är den uppbyggd? Vad är typiskt för en förklarande text? och då samtidigt så passar vi ju på att lära oss att skriva en förklarande text såklart. Så det hör ju ihop.

Pernillas sätt att arbeta med genrepedagogiken är ett sätt att stötta eleverna i utvecklingen av deras textförståelse eftersom de bygger ytterligare kunskap om texten om de själv får skriva en sådan text som de läst.

6.1.3 Multimodala resurser

Multimodala resurser, till exempel ljud, bild och film, används på olika sätt av lärarna för att fånga förståelse för så många elever som möjligt. Louise använder sig gärna av Historierummet som är ett radioprogram där det berättas om en historisk person men på ett mer barnvänligt vis. Det gör det enklare för de elever som tycker att läsning är svårt genom att de får lyssna men det lockar även de andra eleverna då de får ta till sig fakta på olika sätt:

Vi har ju lyssnat på en del faktatexter, det är ju inte läsa men det är en form av läsning att vi har lyssnat på. Jag tänker det här historierummet som är en form av där de berättar fakta på historia fakta om kända personer. Det är ju också en typ av faktaläsning fast man lyssnar. Det tycker barnen jättemycket om. Och de är ju så mycket duktigare än man själv är, en skådespelare som kan lägga till alla ljudeffekter och så.

Louise beskriver att det kan ha stöttande effekt att lyssna på en text ibland istället för att läsa. Det hjälper den som inte har så enkelt att läsa att ändå få tillägna sig kunskaper men det kan också locka resterande elever då Louise berättar att barnen tycker mycket om att lyssna. Patricia berättar att hon använder sig av film i samband med läsning av faktatexter.

6.1.4 Återkoppling

I sammanställningen av intervjuerna kunde man se att samtliga av lärarna ger återkoppling muntligt i arbete med läsförståelse av faktatexter. Återkopplingen kan

ses som en stöttning till eleverna där de direkt kan få reda på om de tänker rätt. Carina ger återkoppling via diskussion och resonemang genom att fråga eleverna med ledtrådar om man kan tänka på olika sätt för att kunna besvara frågor till texten. Hon menar att det också stöttar den elev som har tänkt fel. Om en elev har tänkt fel måste den få höra hur andra har tänkt för att hitta nya strategier, säger hon.

Camilla berättar om en form av stöttning som hon använder sig av. Om en elev frågar om hjälp med en text så är det lätt att visa eleven var den ska leta. Men istället för att visa eleven menar Camilla att det kan ha mer lärande effekt om man hjälper den en bit på vägen genom frågor. Under vilket stycke skulle eleven läsa för att hitta ett svar på frågan? Om Camilla istället hade visat var eleven skulle läsa så hade den fått svaret utan att ha ansträngt sig. Genom ansträngningen får eleven istället chansen att lära sig något av det. Den form av stöttning som Camilla berättar om kan ses som ett sätt att föra eleven mot utvecklingszonen där lärande sker.

6.1.5 Sammanfattning och tolkning

I detta avsnitt sammanfattas resultatet av innehållsanalysen om stöttning och relateras till Gibbons fyrfältsmodell. Lärarna ger mycket stöttning till eleverna genom att arbeta med kontextuella textval där de tar hänsyn till elevers intressen, samhällsrelevanta aspekter samt genom ämnesöverskridande anknytning. När eleverna får läsa texter kopplade till de kontextuella sammanhangen kan eleverna känna sig bekväma med texternas innehåll och det kan väcka elevernas nyfikenhet.

Det kan tänkas då att lärarna gör medvetna textval för att på så vis hjälpa eleverna att ta sig igenom en lärandezon. Eleverna får chansen att i stor utsträckning utveckla sina kunskaper inom ett visst område när de arbetar ämnesöverskridande. Det kan också vara ett val av lärarna för att förhindra för eleverna att de hamnar i frustrationszonen det vill säga om det blir för svårt för dem.

Lärarna arbetar även genom en stöttande struktur i undervisningen. I strukturen identifierar de en förförståelse för textens innehåll tillsammans med eleverna. Genom gemensam läsning tar de sig igenom en text som vid individuell läsning hade kunnat resultera i att texten är för svår. Det kan vara ett sätt för lärarna att undvika att elever hamnar i frustrationszonen. För de elever som dock har haft enkelt att förstå texten kan vid gemensam läsning hamna i trygghetszonen där de får låg inlärning om de har mycket stöttning men låg kognitiv utmaning.

Lärarna arbetar även genom multimodala resurser i stöttningen där de använder sig av exempelvis film eller ljud. Det ger extra stöttning för de elever som annars hade haft svårt för att förstå enbart en texts innehåll. Genom undervisning med multimodala resurser kan eleverna då hamna i trygghetszonen alternativt hindras dem från att hamna i frustrationszonen. Å andra sidan kan de elever som har lätt för att förstå en text och kanske behöver mer utmaning riskera att hamna i trygghetszonen eller uttråkningszonen om det blir för enkelt för dem. Det resulterar i låg eller ingen inlärning.