Nedan presenteras den tidigare forskning som hittats följt av en sammanfattning med problematisering av forskningen.
3.1 Tidigare forskning
Ett flertal tidigare studier har fokuserat på elevers intresse för och upplevelser av faktatexter. Mohr (2003) gjorde en studie på ca 200 elever i årskurs ett där de fått välja en bok bland nio olika genrer. Hälften presenterades för böckerna genom högläsning och hälften valde utifrån bokens utseende. Majoriteten av elever valde faktabok. Mohr (2003) menar att faktatexter fascinerar barn och att läraren genom undervisning av faktatexter kan utgå från texter om elevers intressen och erfarenheter för att höja elevernas motivation till läsning (Mohr, 2003, ss.171 – 172).
Ingemansson (2018) har i sin studie undersökt vad som höjer barns motivation till läsning. Hos elever från årskurs 1-8 fann hon resultat i att det som höjde elevers motivation var om de fick agera i textsamtal samt genom att få frekvent återkoppling från lärare eller kamrater. Motivationen kunde även höjas om de lyckades med mer utmanande texter. En annan aspekt var att eleverna ibland behövde få välja text själva och få tillgång till mycket stöd från läraren (Ingemansson, 2018, s.
10).
Sandberg (2018) undersökte genom intervjuer yngre elevers uppfattningar och förståelse om skolämnet historia som kan vara en utmaning för eleverna. I intervjuerna berättade eleverna bland annat att de i undervisningen ofta får läsa text för att sedan svara på frågor. De berättade att de tyckte att läsningen var svår, speciellt om de läste själva. Eleven diskuterade även läroboken och att det var delade meningar om vad de tyckte om dess innehåll med bilder och text. Dock förklarade eleverna att filmvisning var något de föredrog. Det kändes mindre ansträngande och att film kunde kompensera det som var svårt att förstå vid läsning. Det underlättade framför allt för elever med läs- och skrivsvårigheter men höjde även motivationen för de elever som hade lättare för läsning (Sandberg, 2018, ss. 77 – 79).
Forskningen har även i viss utsträckning studerat lärares undervisning om läsning av faktatexter. Eckerholm (2018) har genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 4–6 belyst att läsförståelsen kan vara avgörande för elevers läsutveckling och lärande. Hon betonar att målet med lässtrategier är att läsaren genom strategier ska kunna bemästra sitt läsande. Eckerholms studie visar att lärare till viss del använde lässtrategier i undervisningen innan läsningen. Strategierna som lärarna generellt använde var att aktualisera bakgrundskunskaper, genomgång av ord och
begrepp samt att skapa motivation till eleverna till att läsa. Lärarna menade att det var betydelsefullt om eleverna själva fick välja texter eller böcker. Eleverna kunde även behöva träning på att tolka texter eftersom det kan vara svårt generellt med inferenserna att läsa mellan raderna (Eckerholm, 2018, ss. 94 – 99).
Lindholm (2019) har genom observationer och intervjuer belyst lässtrategiers betydelse för hur flerspråkiga elever utvecklar sin läsförståelse i årskurs 4 – 6. Genom observationer kunde hon se att två strategier, som kan ses som olika former av stöttning, användes mycket: göra förutsägelser, där eleverna får förutspå vad de tror att texten handlar om, samt reda ut oklarheter, det vill säga gå igenom svåra ord. Lärarna ansåg att några av de viktigaste delarna i lässtrategiundervisningen var att ha en strukturerad undervisning där det måste få ta tid att hitta elevers förkunskaper och att bygga upp en gemensam förförståelse innan läsningen. Genom denna form av stöttning ökade elevernas engagemang. Lindholm (2019) fann vidare att de goda läsarna riskerade att inte få tillräckligt stimulerande uppgifter eftersom det saknades strategier för att utmana dessa elever i klassrummet (Lindholm, 2019, ss. 83 – 84).
I likhet med Lindholm framhåller Ingemansson (2018) i sin studie att det är viktigt att eleverna får stöttning i hur texter kan tolkas så att de lättare kan förstå textens innehåll. Stöttningen som Ingemansson beskrev var bland annat genom fasbaserade frågor samt grundliga diskussioner med lärare och klass om textens innehåll. Faktatexterna behöver dessutom ha olika nivåer eller svårighetsgrader för att läraren ska kunna individanpassa undervisningen och därigenom även kunna utmana goda läsare och låta dem utveckla sin strateginivå (Ingemansson, 2018, ss. 9 – 11).
En annan viktig aspekt för elevers undervisning är texters struktur och genredrag. Reutzer et al. (2016) har i sin artikel undersökt lärares förmåga att undervisa och stötta grundskoleelever om textstrukturer i informerande texter, till exempel faktatexter, och vad som är typiskt för just den genren. 21 lärare från USA medverkade i studien och resultatet visade på framgångsfaktorer för elevers förståelse genom undervisning i struktur och genredrag i tidig ålder men också genom tillgänglighet och anpassade material för ändamålet. Undervisningen i struktur kan ses som en form av stöttning. Genom att eleverna har en bättre kunskap om textgenren
kan de sedan fokusera mer på textens innehåll och på så vis få bättre förståelse av texten (Reutzer et al, 2016, ss. 81 – 98).
3.2 Sammanfattning och problematisering
Tidigare forskning har undersökt elevperspektivet och funnit att faktatexter är något som fascinerar barn och att de gärna väljer det själva. Det kan dock vara svårt för dem att förstå faktatexter, vilket gör att eleverna behöver mycket stöttning i undervisningen. Forskningen har i viss utsträckning även studerat hur lärare arbetar med läsundervisning av faktatexter och funnit att lärare anser det viktigt att elever får stöttning genom undervisning i olika strategier såsom att aktualisera bakgrundskunskap och gå igenom ord och begrepp. Filmvisning kan också stötta eleverna i att förstå det som de inte har förstått i läsningen. Den tidigare forskningen om lärares arbete med faktatexter har lagt större tyngd vid stöttning än på hur elever kan utmanas i sin läsning av faktatexter. Det saknas därmed forskning om hur lärare utmanar eleverna i läsningen av faktatexter och hur de tillgodoser elevernas behov av såväl stöttning som utmaning när de väljer ut faktatexter i syfte att utveckla elevernas läsförståelse.