Hur utmanas eleverna i läsningen av faktatexter?

Det här avsnittet presenteras efter de teman som identifierats om utmaning. Det delas in i följande teman: Utmaning genom textval samt utmaning genom förståelse mellan och bortom raderna.

6.2.1 Utmaning genom textval

Att faktatexter är en texttyp som kan vara svåra för eleverna var något som de flesta lärarna var eniga om. Genom intervjuerna framkom att några av lärarna ändå hellre arbetar med svårare texter istället för förenklade texter. Camilla beskriver hur hon tidigare arbetat med texter som varit förenklade för att de var anpassade för elever med annat modersmål. Hon beskriver att de förenklade läromedlen var så avskalade att de nästan var svårare. Därför arbetar hon hellre med svårare texter:

Då är det bättre att gå in i svårare texter, vi fattar ju nästan ingenting, nä varför gör vi inte de. Då kan man börja jobba med den. Då är den svår för alla. För vissa är texterna annars för lätta. De kan ju nästan sova sig igenom. Men dem som det är svårt för kan det ju vara svårt för hur eller hur.

Camillas tanke tycks vara att det är bättre att alla elever får en utmanande text som är lite svårare, men att det arbetas gemensamt. På så vis ser hon till att de elever som behöver mer utmaning får det, men också att de andra eleverna som kan behöva mer hjälp kan ta sig an en mer utmanande text med stöttning av läraren. Även Patricia beskriver att man tidigare förenklat texter, det vill säga att lärarna skriver om texterna för att eleverna ska ha lättare att förstå och läsa dem, men att hon numera hellre avstår

från denna typ av förenkling efter att man pratat i ämnesgruppen om att texterna hellre ska vara lite svårare.

Carina beskriver ett omvänt synsätt, dvs. att hon hellre vill arbeta med en grund som alla eleverna kan stå på för att sedan ge större utmaningar till de som är i större behov av det:

Jag tror att det är viktigt först jobba med en gemensam grundläggande kurs även vad gäller texter. En bas på vad man förväntas kunna och ha med sig i ett ämne.

Även när det gäller en faktatext och dess innehåll. Och sen kan de eleverna som har en djupare förståelse och förkunskap i ämnet kan sen få ytterligare texter för att fördjupa sig.

Carinas syfte är alltså att se till att alla förhoppningsvis förstår grunden i texten och att de får chansen att bygga upp de förmågor de behöver. De elever som sedan klarar texter utan problem och som behöver mer utmaning får ytterligare texter med mer utmaning att läsa.

6.2.2 Utmaning genom förståelse mellan och bortom raderna

Louise såväl som Pernilla tycker att det är viktigt att ha med i tankarna att det aldrig går att vara säker på att en elev kan förstå texten bara för att den kan avkoda.

Jag upplever det som att elever som är bra på att läsa av inte alltid förstår vad de läser och det är ju ett dilemma det här när de läser snabbt och rätt men ändå vet de knappt vad de har läst. o sen kan du ha å andra sidan elever som får kämpa ganska hårt med att läsa av och förståelsen sitter där. De verkligen har sina tankar med sig när de läser. De läser inte bara av rent tekniskt utan de har också tankarna med sig och får med sig innehållet.

För att utmana de snabba och skickliga avkodarna till djupare förståelse för textens innehåll och budskap beskriver Louise frågor på olika nivåer som utmanar eleverna i läsningen av faktatexten:

Där är ju frågor då där man kan läsa direkt i texten, och så är det uppdelat i tre olika steg, mellan raderna och så brukar vi ta bortom raderna till att diskutera tillsammans. Det är de som är svårast som många barn faller på.

Louise menar att det eleverna ”faller på” är att det kan vara en utmaning för eleverna att besvara de frågor som anknyter till textens budskap bortom raderna. Istället för att det då blir för svårt för eleverna brukar hon använda sig av en gemensam diskussion av dessa frågor så att eleverna också kan lära sig av varandra genom diskussionen.

6.2.3 Utmaning genom multimodala resurser

Patricia, som använder sig av film i samband med läsning av faktatexter, beskriver hur hon utmanar eleverna efter filmvisningen genom att de får sitta i grupper för att skriva text till en bild där hon har tagit bort texten.

Nån gång har jag klippt bort all text innan de fick en ny i SO också och har kvar bilder och rubriker. Då har vi sett en film dagen innan detta har jag provat flera gånger så de har lite förförståelse ändå. Men det är ändå nytt kapitel. Sen fick de sätta sig i grupper eller par och försöka fylla i vad de kunde tänkas stå där

Patricia menar alltså att eleverna själva får gissa vad som ska stå under bilden. Det projektet kräver dock att de antingen läst eller fått se en film innan för att eleverna ska kunna ha någon förförståelse.

6.2.4 Sammanfattning och tolkning

Genom intervjuerna framkom att några av lärarna utmanar eleverna genom lite svårare texter. En av lärarna hade ett exempel på att en del av eleverna nästan kan sova sig igenom en lektion vilket är ett tydligt exempel på att de hamnat i uttråkningszonen. Genom att läraren istället använder sig av svårare texter i kombination med hög stöttning kan alla elever ta sig igenom en lärandezon.

En annan form av utmaning är genom multimodalitet där eleverna får enbart en bild eller en rubrik och eleverna får sitta i grupper för att försöka få ihop en text som passar till just den bilden eller rubriken. Uppgiften grundar sig i att eleverna först fått se en film eller haft genomgång kopplat till uppgiften. Genom att eleverna får arbeta i grupp blir det ett sätt för eleverna att ta sig igenom en lärandezon. Om

eleverna hade gjort uppgiften individuellt hade det funnits risk att många elever hade hamnat i frustrationszonen.

En annan form av utmaning som lärarna använder sig av i undervisningen är att bygga upp elevernas förståelse mellan och bortom raderna. Dessa nivåer av förståelse kan vara svåra för en del elever men att klassen med gemensamma krafter och stöttning tar sig igenom en lärandezon. Dock beskrev en av lärarna att eleverna kan falla på dessa frågor. Det kan då tolkas att eleverna har fått för svår uppgift med för lite stöttning, vilket gör att de hamnar i frustrationszonen.