• No results found

Bottenvåningen

När man stiger in i byggnaden kommer man in i trapphuset. Det har be -varats sedan huset byggdes. Trappans raka form med vilplan har djupa rötter i arkitekturhistorien. Sådana trappor kallas renässanstrappor och omsluter ibland ett ljusschakt eller som här, bara en genombruten mur.

Trappstegen i kalksten och takvalven tillsammans med de smidda lyk-torna ger ett ålderdomligt intryck. Trapphuset är skyddat mot föränd-ring genom kulturminneslagen.

Entrén är mycket liten och inte bredare än vad trapphuset är. På båda sidorna finns dubbeldörrar in till de offentliga utrymmena, foajén och plenisalen. Till höger ligger foajén eller Donatorsrummet. Förutom de rekonstruerade pardörrarna och bröstpanelen är det bara taklisten som återstår av den ursprungliga interiören. Rummet har i övrigt ett ljusgrått oljemålat plankgolv, väggar i ljust gult och trävirke i ljust grått. I taket hänger fyra stora ljuskronor i mässing. Här fanns fram till 2013 en stor receptionsdisk med ett för Hidemark typiskt trägaller, ett motiv som återkommer på flera ställen i huset och som är ett tydligt igenkännings-tecken för hans inredingar, utställningsmontrar och en soffgrupp i Karl-Johanstil. I samband med akademiens 200-årsjubileum togs disken bort varvid rummet fick större golvyta och en stor nonfigurativ oljemålning av konstnären Madeleine Hatz införskaffades. Rummet används som samlingsrum och är tillägnat akademiens donatorer. Här står också en kassakista som sannolikt funnits i akademiens ägo ända från början samt bildhuggaren Bengt Fogelbergs marmorbyst av akademiens förste preses, Karl XIV Johan.

Innanför Donatorsrummet ligger två mindre sammanträdesrum, det ovan nämnda Karl-Johanrummet och det förutvarande Preses rummet, numera benämnt Bergstenrummet. Det senare har idag moderna möb-ler. Dörrarna var ursprungligen lägre och enklare. De nuvarande par-dörrarna tillkom av Hidemark för att markera att rummen hörde sam-man med den offentliga delen av huset.

Till vänster om trapphuset ligger en smal tambur med välvt tak. Bak-om denna ligger byggnadens största rum, en plenisal eller sessionssal, som upptar en tredjedel av hela bottenvåningen och har plats för när-mare 100 åhörare. Sessionssalen är helt och hållet bevarad från tiden för Hidemarks ombyggnad. Golvet består av obehandlade plankor och väggarna är målade i ljusblått. Runt väggarna löper en bröstpanel i ljust grått som under fönstren utgörs av dragskåp för självventilering täckta av de typiska trägallren. Inredningen består av fasta bänkar med pulpeter

och ett podium. Materialet är mörkbrunt trä med rutigt blått linne tyg.

På väggarna hänger porträtt av tidigare preses.

Bakom trapphuset finns hiss och två små arbetsrum, ett pentry och en korridor som binder samman sessionssalen med Donatorsrummet.

Här kan man lägga märke till akademiens emblem i slipat glas som sit-ter ovanför glasväggen i rummet vid hissen och som släpper in ljus till tamburen.

Oscars källare

Planlösningen i källarvåningen är i stort sett densamma som på botten-våningen och innehåller bland annat matsal, kök och arkiv. Källaren hade tidigare dagsljus genom djupa ljusschakt men dessa är idag igensatta.

Oscars källare är namngiven efter kronprins Oscar, sedermera Oscar I, som var akademiens andre preses. Den ligger under sessions salen. Taket utgörs av både kryss- och tunnvalv och bärs upp av kraftiga sten- och tegelmurar. Även golvet består av tegel. Inredningen består av blåmålade väggfasta bänkar, bord och stolar. Sitsarna är klädda i naturfärgat skinn.

Armaturen består av specialtillverkade lampetter och ljuskronor i mässing.

Förutom de ljud absorberande textilplattorna som tillkommit av akus-tiska skäl, är Oscars källare ett verk av Ove Hidemark.

Andra våningen

Den ursprungliga planlösningen var densamma som på bottenvåningen och den är till stor del bevarad med trapphus, tambur, två stora salar och

Akademiens hus längst norrut på Drottninggatan i Stockholm.

smårum mot norra gaveln. Utmed västra långsidan har tillkommit en serie små arbetsrum, av samma storlek som på bottenvåningen.

Kollegiets rum tillkom i samband med Hidemarks ombyggnad och har obehandlat plankgolv och ljus färgsättning med rosa väggar och gråmålade bröstpaneler. I taket hänger en spektakulär lampa i mässing och vitt linnetyg, skapad för rummet. Formen och storleken hör sam-man med det karaktäristiska gallret ovanför. Rummet har ett enhetligt möblemang bestående av ett mycket stort bord omgivet av karmstolar klädda med naturfärgat skinn. Utmed väggarna står en serie liknande stolar och bokskåp. Stolarna är ett verk av formgivaren Josef Frank och är tillsammans med mattan införskaffade från firman Svenskt Tenn och bekostade av privata donationsmedel. På väggarna hänger port rätt, bland annat på kronprins Oscar och akademiens förste direktör, Abraham Niclas Edelcrantz.

Biblioteket ligger ovanför Donatorsrummet och har samma volym som detta. Parkettgolvet är det enda äldre golvet i huset. Rummet och inred-ningen är en genomförd helhet med klara band till äldre biblioteksarkitek-tur bland annat med en dov färgsättning. Väggarna är gröna. De väggfasta bokhyllorna i mörkt trä sträcker sig från golv till tak och nås på ena lång-sidan av biblioteksstegar och på den andra av en entresol. Mitt i rummet står en disk med samma form och material som den som före 2013 fanns i bottenvåningens foajé. En bekväm läsgrupp med fyra höga fåtöljer, klädda i samma blåa tyg som i sessionssalen, står längst in i rummet.

Tredje våningen

Tredje våningen skiljer sig markant från de övriga, framför allt genom att den är avskild från de mer offentliga utrymmena. Planlösningen är dessutom modern och stammar från ombyggnaderna 1971 och 1991.

Inget finns kvar från den gamla professorsvåningen. Dispositionen be-står av fyra större hörnrum, ett antal smärre kontorsrum, vaktmästeri och pentry. Trappan och pentryt är indirekt upplysta genom glasväggar mot arbetsrummen.

Ett av hörnrummen är akademisekreterarens rum. Det är inrett av Hidemark med specialtillverkade möbler och har således samma mörka ton och blått tyg som i huset i övrigt. Tidigare hade akademiens preses ett magnifikt mottagningsrum på bottenvåningen men med tidsandans förändringar och akademiens modernisering har preses idag bara ett av de mindre rummen på tredje vången till sitt förfogande. Det är dock möblerat med delar av det äldre möblemanget från bottenvången. 1

använd litteratur

Lange, Ulrich, 2003, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens hus. Akademiens b yggnader i Stockholm från 1813 till idag (Småskrifter. 4), Stockholm.

Related documents