• No results found

3.3 Tidigare forskning

3.3.3 Hypotesformulering

Samspelet mellan större företag och samhället tenderar enligt Park och Brorson (2005) ha en större ekonomisk betydelse då dessa företag är mer synliga för relevanta intressenter och förväntas därav vara mer drivna att adressera miljöfrågor. Storlek på det rapporterande företaget bör därmed, enligt Castelo Branco, Delgado, Ferreira Gomes och Pereira (2014) ha ett positivt samband med valet att tillhandahålla en hållbarhetsrapport. En faktor som analyserats i valet att hållbarhetsrapportera och bestyrka samt kvalitén (kvalitetsindikator) av dessa är lönsamhet. Castelo Branco et al. (2014) fann i sin studie att lönsamhet mätt i avkastning hade ett positivt samband med valet att bestyrka. Motsägelsefullt fann däremot Zorio et al. (2013) att inget samband förelåg mellan lönsamhet och valet att hållbarhetsrapportera. Däremot fann Zorio et al. (2013) att storlek mätt i företagets totala tillgångar hade ett signifikant samband med valet att rapportera.

 Hypotes 1: Företagsstorlek har ett samband med benägenheten att hållbarhetsrapportera.

En förklarande faktor till varför lönsamhet påverkar valet att bestyrka är enligt Park och Brorson (2005) kostnaden, då företag anser att nyttan understiger kostnaden. Storleken mätt i totala tillgångar (Zorio et al., 2013) och omsättning (Simnett et al., 2009) på det rapporterande företaget har även visats ha positivt samband med valet att bestyrka hållbarhetsrapporterna.

 Hypotes 2: Företagsstorlek har ett samband med benägenheten att bestyrka hållbarhetsrapporter.

40 I en studie av Zorio et al. (2013) påvisades att storleken på företaget var väsentlig betydelse för att uppnå högre kvalité (kvalitetsindikator) i bestyrkanderapporter. I likhet med Park och Brorsons (2005) resonemang avseende valet att inte bestyrka menar Deis och Giroux (1992) att när bestyrkandegivaren är en revisor kan revisionskvalitén (kvalitetsindikatorn) även påverkas av maktkonflikter. Detta då en stor och ekonomiskt fördelaktig klient skulle kunna pressa revisorn att frångå standarder under hotet om att byta revisor. Företagets storlek mätt i totala tillgångar har visat sig ha ett positivt samband med valet att anlita en revisor från Big 4 (De Beelde och Tuybens, 2015). Kostnaden för att bestyrka hållbarhetsrapporten kan även ha signifikant samband till varför företag väljer att anlita större revisionsbyråer, då DeAngelo (1981) menar att dessa byråer kan ta mindre betalt då de har flera kunder. Dessa byråer har även visats producera högre kvalité (kvalitetsindikator) då de är mer benägna att skydda sitt rykte än mindre revisionsbyråer.

 Hypotes 3: Företagsstorlek har ett samband med bestyrkanderapporter med en större omfattning.

 Hypotes 4: Företagsstorlek har ett samband med en revisor som bestyrkandegivare.

Det har även i tidigare studier har det konstaterats att revisorer bidrar till mer trovärdiga bestyrkanden jämförelsevis mot konsulter (Hodge et al., 2009; Pflugrath et al., 2011; Simnett et al., 2009; Zorio et al., 2013). I en analys av Simnett et al. (2009) visade resultatet att kvalitén (kvalitetsindikatorn) på bestyrkanderapporterna berodde på vem som var bestyrkandegivare. De fann att revisionsbyråer och certifieringsorgan kunde leverera högre kvalité (kvalitetsindikator) i sina rapporter vad gällande rapporteringsformat och innehållsmässighet. Ytterligare studier visar att användare av hållbarhetsrapporter anser att bestyrkanderapporter som utfärdats av en revisionsbyrå har en högre nivå och är därför mer trovärdiga än om de utfärdats av en konsult (Castelo Branco et al., 2014; De Beelde och Tuybens, 2015). Enligt O’Dwyer och Owen (2005) skapar däremot en bestyrkanderapport där bestyrkandegivaren är en konsult mer värde för företagens intressenter. Detta konstaterade även Seguí-Mas et al. (2015), som studerade revisorer och icke-revisorer och fann samma resultat för att revisorer producerade bestyrkanden med lägre kvalité (kvalitetsindikator). Ett likande resultat genererades av Gürtürk och Hahn (2015), då deras resultat visade att icke-revisorers bestyrkande hade en större mångfald än revisorer.

 Hypotes 5: Bestyrkanden har en större omfattning när bestyrkandegivaren är en revisor.

41 Den faktor som däremot använts mest frekvent inom forskning är branschtillhörighet (De Beelde och Tuybens, 2015). I tidigare forskning har det gått att finna ett signifikant samband mellan bransch och valet att producera hållbarhetsrapporter (Simnett et al., 2009). Företag som tillhör branscher med större miljöpåverkan är enligt Brammer och Pavelin (2008) mer utsatta för miljömässiga- eller sociala risker. Simnett et al. (2009) fann vidare i sin studie att företag med ett större behov att öka trovärdigheten är troligare att bestyrka sina hållbarhetsrapporter.

 Hypotes 6: Det finns ett samband mellan bransch och hållbarhetsrapportering.

 Hypotes 7: Det finns ett samband mellan bransch och bestyrkanden av hållbarhetsrapporter.

Företag som är associerade med aktuella miljöfrågor så som global uppvärmning och vattenförorening kan i sin tur vara förknippade med bestyrkande av högre kvalité (kvalitetsindikator) (Romero et al., 2014). Detta kan ske genom att låta miljölobbygrupper vara delaktiga i att påverka företagens miljömässiga bokslut och avslöjanden i ett försök av företagen att engagera sig i miljöpåverkan. I syfte att öka intressenternas förtroende för hållbarhetsrapporter är det därför troligare att bestyrkanden kommer vara av högre kvalité (kvalitetsindikator) inom känsliga branscher då företagen ställer det kravet (Simnett et al., 2009). Detta kunde däremot inte bekräftats i en studie av Zorio et al. (2013).

 Hypotes 8: Det finns ett samband mellan bransch och omfattningen av bestyrkanden.

Klassificeringen av branscher som känsliga har i litteraturen varierat, vilket illustreras i tabellen nedan. Även anledningarna till varför branschen klassificeras som känslig framgår i sin tur under motiveringen. Förkortningar framgår under tabellen som förklarar hur den ska utläsas. Exempelvis så har Zorio et al. (2013) funnit att branschen råvaror har ett samband med hållbarhetsrapportering och bestyrkanden vilket markeras med två stjärnor (**). De har inte undersökt om kvalitén (kvalitetsindikatorn) i bestyrkanderapporterna har ett samband med branschen, markerat med ett streck (-).

42

Känslig Bransch Motivering Tidigare forskning H B K

Olja och energi Har i tidigare visats studier producera fler hållbarhetsrapporter Konsumenttjänster Har i tidigare studier visats producera

fler hållbarhetsrapporter

Zorio et al. (2013) ** * - Råvaror Har i tidigare studier visats producera

fler hållbarhetsrapporter H = Hållbarhetsrapportering, B = Bestyrkande, K = Kvalitén (kvalitetsindikatorn) på bestyrkandet

-

= Samband ej studerat, * = Inte funnit samband i resultaten, ** = Funnit samband i resultaten Figur 6 Tabell över känsliga branscher i tidigare forskning.

I tidigare forskning med känsliga branscher har Simnett et al. (2009) funnit att dessa branscher inte har någon större sannolikhet att använda en bestyrkandegivare från revisorsyrket än vad sannolikheten är i andra branscher. De branscher som i den studien bestämdes som känsliga baserades på tidigare forskningsresultat och testades sedan statistiskt.

Seguí-Mas et al. (2015) fann däremot att företag inom icke känsliga branscher tenderar att ha revisorer som bestyrkandegivare. I den studien avgjordes de känsliga branscherna baserat på andelar, då branscher där bestyrkanden genomfördes på minst 20 procent av hållbarhetsrapporterna benämndes som känsliga och de branscher där mindre än 20 procent inte bestyrkte ansågs vara icke-känsliga. Zorio et al. (2013) fann i sin statistiska analys att alla bestyrkanden inom branscherna teknik och telekommunikation utfärdades av revisorer. Dessa

43 var även dominerande i alla branscher förutom konsumtionsbranschen där icke-revisorer var mest förekommande som bestyrkandegivare av hållbarhetsrapporter. Det verkar därmed finnas en trend om branscher dessutom.

Hypotes 9: Det finns ett positivt samband mellan bransch och en revisor som bestyrkandegivare.

Related documents