10 B ILAGA - R ESULTAT - Det bortglömda barnet En studie av barnets bästa i vårdnadstvister dä

10 BILAGA -RESULTAT

10.1 B

ORTFALL

Totalt baseras datainsamlingen på 137 mål från 44 tingsrätter. Urvalskriterierna har bestått i de tre senaste tingsrättsakterna från 2015 om vårdnad, boende eller umgänge där vårdnadsutredning, yttrande och dom funnits med.

Bortfall av mål har bestått i att ▪ Ofullständiga mål

▪ Mål får yttrande, vårdnadsutredning och/eller dom saknas.

▪ Mål där en eller båda av föräldrarna är frånvarande (oanträffbar) under vårdnadstvisten

o Mål där föräldern är frånvarande och oanträffbar utomlands o Mål där föräldern är frånvarande och oanträffbar inom Sverige o Mål rörande godmanskap för ensamkommande ungdomar

Tabell 1. Mål som inte var tillämpliga enligt urvalskriterierna

Anledning till bortfall Antal mål

Äldre mål 3

Ofullständiga mål 19

Mål där förälder är frånvarande

Mål där föräldern är frånvarande utomlands Mål där föräldern är frånvarande inom Sverige Mål rörande godmanskap för ensamkommande ungdomar

7 11

Efter att hänsyn tagits till bortfall tagits uppgick den totala undersökningspopulationen till 96 mål.

10.2 K

ATEGORISERING

Nedan följer ett kortare avsnitt om kategorisering i syfte att underlätta för läsaren att ta sig an resultatet.

10.2.1 Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan som förekommit i undersökningspopulationen har delats upp i tre underkategorier. Dessa tre kategorier motsvarar inte en vetenskaplig bedömning av vad som konstituerar psykisk ohälsa utan är enbart gjord för att göra materialet mer lätthanterligt. Avsikten är att kunna belysa de skillnader som framkommit i materialet. Jag har valt att dela upp psykisk ohälsa i de tre underkategorier som följer;

1. Omgivningen uppfattar som avvikande 2. Psykisk ohälsa

3. Allvarlig psykisk ohälsa1. omgivningen uppfattar som avvikande 10.2.1.1 Omgivningen uppfattar som avvikande

Denna kategori är tillhörande uppgifter om psykisk ohälsa som inte är bekräftade av vare sig den berörda personen eller av konkreta källor i materialet såsom exempelvis socialtjänstens registerutdrag, rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt journaler eller andra uppgifter från hälso- och sjukvården. Det är nästintill alltid den andra föräldern som framför dessa uppgifter om sin medförälder (I enstaka fall framkommer liknande uppgifter i samtal med barnen). Vanligt förekommande är att “psykisk ohälsa” inte förekommer som beskrivning utan att andra fraser används, som till exempel, ”psyksjuk”, ”knäpp”, ”psykiskt labil”, ”konstig” etc. I flera av fallen berättas det att den berörda personen ska ha olika psykiatriska diagnoser men som, tidigare angivet, blir dessa uppgifter aldrig bekräftade i materialet.

10.2.1.2 Psykisk ohälsa

Denna kategori är inte att förväxla med den mer övergripande benämningen psykisk ohälsa som används i detta arbete. Avsikten med denna kategori är att sortera uppgifter om psykisk ohälsa när dessa har blivit bekräftade antingen av den berörda personen eller annars framgår av konkreta källor såsom exempelvis socialtjänstens registerutdrag, rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt journaler eller andra uppgifter från hälso- och sjukvården.

10.2.1.3 Allvarlig psykisk ohälsa

Denna kategori korresponderar huvudsakligen med vad som tidigare under avsnitt 6.2 menas med psykisk sjukdom. Exempel på tillstånd är allvarliga depressioner,

psykossjukdomar som schizofreni och personlighetsstörningar. Dessa uppgifter har också till blivit bekräftade genom att den berörda personen själv berättar eller genom konkreta källor.

10.2.1.4 Avgränsningar i relation till psykisk ohälsa

Jag har valt att inte fokusera på uppgifter om psykisk ohälsa när det anges i samband med vårdnadstvisten. Min uppfattning är att de flesta mår dåligt av den uppslitande process som en vårdnadstvist utgör och att detta inte är patologiskt utan snarare närmast skulle kunna betecknas som ett friskhetstecken. Önskan är att så långt som möjligt undvika att sjukdomsförklara naturliga känslomässiga reaktioner i samband med livskriser. Jag har även valt att förbise uppgifter om psykisk ohälsa som en förälder ska ha uppvisat i direkt anslutning till våld från den andra förälderns sida. Våldet har varit konkret dokumenterat och jag vill återigen anföra att det knappast kan ses som abnormt eller avvikande att en person som utsatts för långvarigt våld i en nära relation uppger uppgifter såsom ångest, nedstämdhet i direkt koppling till detta våld. Jag har även valt att bortse från uppgifter om psykisk ohälsa som är relaterade till s.k. caregiver burnout,217 ofta då en förälder vårdat och stöttat medföräldern som lidit av psykisk ohälsa och/ eller missbruksproblematik.

10.2.1.5 Missbruk och våld

Verkligheten medför ofta en komplexitet som svårligen låter sig fångas av kategoriseringar. Uppgifter om våld och missbruk är vanligt förekommande tillsammans med psykisk ohälsa²¹⁸ Jag har därför valt att redovisa uppgifter där våld och missbruk förekommer även om de inte kommer ägnas lika mycket plats i den följande framställning utan mer ses som en indikation på den komplexa problematik som ofta föreligger i vårdnadskonflikter.

10.3 Ö

VERGRIPANDE RESULTAT 10.3.1 Allmänna fördelningen

Den allmänna fördelningen efter att mål som inte uppfyllt urvalskriterierna räknats bort.²¹⁹ Totalt sett beräknat på 96 mål.

217 För mer information om detta begrepp se exempelvis Angermeyer, M. C., Bull, N., Bernert, S., Dietrich, S., Kopf, A. Burnout of caregivers: A comparison between partners of psychiatric patients and nurses, s. 158-165.

218 Se mer under avsnitt 7.2.6.

219 De mål som var äldre än 2012, ofullständiga (saknar yttrande, utredning eller dom) eller där en eller båda av föräldrarna var frånvarande genom hela processen. Se mer

Tabell 2. Fördelningen av antalet mål enligt kategorisering

Kategori Antal mål Procent (%)

Psykisk ohälsa 65 68

Våld/Missbruk 21 22

Inga uppgifter om psykisk ohälsa, våld eller missbruk

10 10

Mål med uppgift om psykisk ohälsa delades vidare in i tre underkategorier; uppfattas som avvikande, psykisk ohälsa samt allvarlig psykisk ohälsa.

Tabell 4. Förekomsten av psykisk ohälsa, våld och missbruk i materialet

Kategorisering Antal mål I procent (%)

Uppgifter om psykisk ohälsa

65 68

Omgivningen uppfattar som avvikande

36 38

Psykisk ohälsa 19 20

Allvarlig psykisk ohälsa 10 10

Våld/Missbruk 21 22

Inga uppgifter om psykisk ohälsa, våld eller missbruk

10 10 Psykisk ohälsa 68% Våld och Missbruk 22% Ingen data 10%

Diagram 3. Fördelning av de 96 målen

Det var vanligt förekommande i materialet att uppgifter om psykisk ohälsa förekom samtidigt som uppgifter om våld och/eller missbruk. Det var därmed relativt få ”renodlade” mål där psykisk ohälsa förekom ensamt. Uppgifterna om psykisk ohälsa, våld och/eller missbruk var inte alltid hänförliga endast en förälder utan ofta förekom dessa uppgifter i olika utsträckning om båda föräldrarna.

Tabell 6. Förekomsten av uppgifter om psykisk ohälsa tillsammans med uppgifter om

våld och/eller missbruk i samma mål samt uppgifter om våld o

Kategori Antal mål I procent (%)

Psykisk ohälsa 18 28 Psykisk ohälsa/Våld 27 42 Psykisk ohälsa/Missbruk 8 12 Psykisk ohälsa/Våld/Missbruk 12 18

Av alla mål med uppgifter om psykisk ohälsa förekommer dessa uppgifter tillsammans med våld i sammanlagt 60 procent. Uppgifter om missbruk förekommer tillsammans med uppgifter om psykisk ohälsa i sammanlagt 30 procent av alla fall.

0 20 40 60 80 100 Totalt antal mål Psykisk ohälsa

Våld Missbruk Ingen data

Diagram 5. Antalet mål där psykisk ohälsa, missbruk eller våld figurerar

10.4 O

M PROCESSEN 10.4.1 Vem väckte talan?

Tabell 7. Vem väckte talan?

Kategori Moder Fader

Mål med uppgift om psykisk ohälsa

35 30

Omgivningen uppfattar som avvikande

19 17

Psykisk ohälsa 11 8

Allvarlig psykisk ohälsa 5 5

Mål med uppgift om våld/missbruk

15 6

Detta innebär att i mål med uppgift om psykisk ohälsa var modern käranden i 54 procent av fallen och fadern väckte talan i 46 procent av målen. Vad gäller mål med uppgift om våld/missbruk väckte modern talan i 71 procent av målen och fadern i 29 procent.

10.4.2 Förhållandet mellan vem som väckte talan och uppgifter om psykisk ohälsa, våld eller missbruk

Vidare visar tabell 8 att i de mål fadern väckte talan fanns det i 60 procent av fallen uppgift om psykisk ohälsa hos modern. Motsvarande siffra i de mål där modern väckte talan var 40 procent. I de fall modern väckte talan hänfördes uppgiften till modern själv i 43 procent. Motsvarande siffra för fadern var lägre (23 procent). När det gällde uppgifter om våld visade undersökningen att i 82 procent av de fall där modern var kärande stod fadern för våldet.

Tabell 8. Förhållandet mellan vem som var kärande och vem som påstods ha psykisk

ohälsa

Kärande Psykisk ohälsa

moder Psykisk ohälsa fader Psykisk ohälsa bägge föräldrarna Moder 15 (43 %) 14 (40 %) 6 (17 %) Fader 18 (60 %) 7 (23 %) 5 (17 %)

I mål där det enbart var fråga om uppgift våld (kombinerat med missbruk i några enstaka fall) väckte modern talan i 80 procent av målen och fadern endast i 20 procent. Våldsuppgiften var nästan alltid hänförlig fadern, se tabell 9.

Tabell 9. Förhållandet mellan vem som var kärande och uppgifter om våld

Våld moder Våld fader Våld bägge

föräldrarna

Moder - 10 (82 %) 2 (17 %)

Fader - 3 (100%) -

10.4.3 Tidigare vårdnadsförhållanden

Tabell 10. Tidigare vårdnadsförhållanden i mål där en eller båda av föräldrarna

uppfattas som avvikande.

Gemensam Moder Fader

Vårdnad 25 (69 %) 8 (22 %) 3 (8 %)

Boende 3 (8 %) 26 (72 %) 7 (19 %)

Umgänge* - 6 (17 %) 21 (58 %)

*Vad gäller uppgifter om umgänge saknas det i sex mål uppgifter om umgänge. I fem av dessa mål var modern boendeförälder och i ett mål var fadern boendeförälder.

Tabell 11. Tidigare vårdnadsförhållanden i mål där en eller båda av föräldrarna har

psykisk ohälsa

Gemensam Moder Fader

Vårdnad 17 (89 %) 2 (11 %) -

Boende 4 (21 %) 8 (42 %) 7 (37 %)

Umgänge* - 6 (32 %) 7 (37 %)

*Vad gäller uppgifter om umgänge saknas det i två mål sådana uppgifter varav fadern var boendeförälder i ena målet och modern boendeförälder i det andra målet.

Tabell 12. Tidigare vårdnadsförhållanden i mål där en eller båda av föräldrarna har

allvarlig psykisk ohälsa

Gemensam Moder Fader

Vårdnad 6 (60 %) 3 (30 %) 1 (10 %)

Boende* 1 (10 %) 3 (30 %) 3 (30 %)

Umgänge 1 (10 %) 3 (30 %) 5 (50 %)

*Barnet var omhändertaget i tre fall (30 %) och bodde inte hos någon av föräldrarna.

Tabell 13. Sammanfattning över tidigare vårdnadsförhållanden där uppgift om psykisk

ohälsa förekommer

Gemensam Moder Fader

Vårdnad 48 (74 %) 13 (20 %) 4 (6 %)

Boende 8 (12 %) 37 (57 %) 17 (26 %)

Umgänge - 15 (23 %) 33 (51 %)

Tabell 14. Tidigare vårdnadsförhållanden i mål där uppgift om våld/missbruk förekommer

Gemensam Moder Fader

Vårdnad* 17 (85 %) 2 (10 %) 1 (5 %)

Boende 3 (14 %) 12 (57 %) 6 (29 %)

Umgänge** - 4 (19 %) 12 (57 %)

10.4.4 Utgång i mål

Totalt uppkom vårdnadsfrågan i 62 mål av 65 där uppgift om psykisk ohälsa förekommer. Gemensam vårdnad dömdes i 45 procent av målen och ensam vårdnad tilldömdes modern i 39 procent. I endast 16 procent av målen blev fadern ensam vårdnadshavare (se diagram 17.)

Vidare berörs boendefrågan i 30 mål. Ytterligare två mål berör boendefrågan men utgången där blev att föräldrarna fick vårdnaden om varsitt barn varvid dessa bortses i denna del. Av de 30 avgörandena framkommer att fadern blev boendeförälder i 43 procent, modern i 40 procent och växelvis vårdnad i 17 procent av dessa mål.

Fråga om umgänge tas upp i 47 avgöranden I 25 mål (53 procent) får fadern umgänge och i 15 mål får modern umgänge (32 procent). I 5 mål (11 procent) blir utgången att inget umgänge ska äga rum. Vidare har två mål bortfallit då utgången var att föräldrarna skulle ha umgänge med varsitt barn.

Tabell 15. Utgång i mål med uppgifter om psykisk ohälsa

Omgivningen uppfattar som avvikande

Psykisk ohälsa Allvarlig psykisk ohälsa

Gemensam vårdnad 12 11 5

Ensam vårdnad fader 4 3 3

Ensam vårdnad moder 18 5 1 Boende växelvist 2 3 - Boende fadern 7 5 1 Umgänge fadern 16 6 3 Umgänge modern 8 5 2

Tabell 16. Förenklad tabell av vårdnadsförhållanden efter huvudförhandling inklusive

i mål där uppgift om psykisk ohälsa förekommer

Gemensam Moder Fader

Vårdnad 45 % 39 % 16 %

Boende 17 % 40 % 43 %

10.4.5 Samförståndslösningar

Samförståndslösningar var vanligt förekommande i materialet. I 38 mål där uppgift om psykisk ohälsa förekom slutade det med en samförståndslösning mellan föräldrarna. Det innebär att i 58 procent av målen kom föräldrarna till sist överens.

10.5 S

OCIOEKONOMISKA OMSTÄNDIGHETER

I detta avsnitt studeras föräldrarnas klassposition genom klassifikationen ESEK (Europeisk Socio- Ekonomisk Klassifikation) Det bör påpekas att det är befäst med vissa svårigheter att helt avgöra vilken klass föräldrarna tillhör. Det ligger i föräldrarnas intresse att försköna sin situation för socialtjänsten och tingsrätten. Exempelvis kan den som är arbetslös ange studier som främsta sysselsättning. Vidare är inte yrkestitel det enda som avgör socioekonomisk position utan det är ett flertal faktorer som samverkar.²²⁰

220 Se vidare under avsnitt 1.5.1 för mer information om detta klassificeringssystem.

45%

16% 39%

In document Det bortglömda barnet En studie av barnets bästa i vårdnadstvister där uppgifter om psykisk ohälsa hos föräldrarna förekommer The Forgotten Child (Page 82-91)