TINGSRÄTTSMÅL

sociala nätverk, organiserat liv med arbete och vänner samt förälderns egen sjukdomsinsikt och strategier i vardagen.¹⁸⁹

7 RESULTAT FRÅN EMPIRISK UNDERSÖKNING AV

TINGSRÄTTSMÅL

I detta avsnitt presenteras resultatet från den empiriska undersökningen av tingsrättsmål. Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning är att kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos föräldrar i vårdnadstvister samt se hur uppgift om psykisk ohälsa hanteras, beaktas och bedöms i handläggningen. Detta avsnitt tar upp det mest relevanta av den empiriska undersökningen och den intresserade läsaren hänvisas till bilagan där resultatet redogörs i en mer detaljerade form som av utrymmesbrist omöjliggörs här.

7.1 Ö

Uppgifter om psykisk ohälsa förekom i 68 procent av dessa mål. Vidare förekom även uppgifter om enbart våld och/eller missbruk i 22 procent av målen. I endast tio procent av målen i undersökningspopulation förekom inte några uppgifter om vare sig psykisk ohälsa, våld eller missbruk.

Tabell 1. Fördelningen av mål enligt uppgift om psykisk ohälsa, våld, och missbruk

Kategori Antal mål Procent (%)

Psykisk ohälsa 65 68

Våld/Missbruk 21 22

Inga uppgifter om psykisk ohälsa, våld eller missbruk

10 10

Att en kategori ovan särskilt innefattar våld och missbruk ska dock inte missförstås som att det var enbart i dessa mål som sådana uppgifter framkom. Snarare var det vanligt förekommande att uppgifter om psykisk ohälsa, våld samt missbruk återfanns i samma mål. Diagram 2 visar därmed att uppgifter om våld och missbruk även förekommer inom

50

ramen för psykisk ohälsa till skillnad från tabell 1 som inte visar den totala uträckningen av uppgifter om våld och missbruk.

Diagrammet ovan åskådliggör att det var vanligt förekommande med uppgifter om psykisk ohälsa, våld och missbruk i undersökningspopulationen. Våld förekommer därmed totalt i 56 procent, missbruk i 33 procent och psykisk ohälsa, som tidigare angetts, i 68 procent av målen. Det är endast i 10 procent av målen som ingen medverkande i processen anger att det föreligger sådana uppgifter. Undersökningen visar att påståenden om psykisk ohälsa och våld ofta figurerar i samma mål. I 60 procent av alla mål med psykisk ohälsa förekommer det också uppgift om våld. Gällande missbruk och psykisk ohälsa är denna siffra 31 procent. Endast i 28 procent av alla mål med uppgift om psykisk hälsa förekommer enbart psykisk ohälsa och ingen samtidig vålds- eller missbruksproblematik. 192

Avsikten med denna studie är att endast undersöka de mål där uppgift om psykisk ohälsa förekommer men det är intressant att se till den komplexa samtidiga problematik som undersökningen indikerar ligger för handen. Nedan i avsnitt 7. 1. 2. 2 kommer sambandet mellan våld och psykisk ohälsa att ytterligare behandlas.

7.1.2 Vem av föräldrarna?

192 Den närmare fördelningen av sammansättningen i de fall där uppgifter om psykisk ohälsa förekommer i samma mål som uppgifter om våld och/eller missbruk kan ses i tabell 4 i bilagan.

51

7.1.2.1 Uppgifter om psykisk ohälsa

I 68 procent av undersökningspopulationen föreligger alltså uppgifter om någon form av psykisk ohälsa. Vem är det då som dessa uppgifter hänför sig till?

Av de 65 mål med uppgift om psykisk ohälsa var denna uppgift hänförlig modern i 34 mål (52 procent), fadern i 20 mål (31 procent) samt bägge föräldrarna i 11 mål (17 procent). Det innebär att påståenden om psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnorna i studien än männen.

Tabell 3. Fördelning över vem som uppges ha psykisk ohälsa

Vem Antal fall I procent (%)

Moder 34 52

Fader 20 31

Båda 11 17

7.1.2.2 Vem utövar våld?

Tidigare i avsnitt 7. 1. 1 konstaterades att våld och psykisk ohälsa förekommer tillsammans i 60 procent av målen med psykisk ohälsa. Totalt i hela undersökningspopulationen (96 mål) förekom uppgifter om våld i 56 procent. Resultatet visar att det i en klar majoritet av målen är fadern som står för våldet. Av det totala antalet uppgifter om våld är det fadern som påstås utöva våld i 69 procent, modern i 6 procent och bägge föräldrarna i 26 procent.

Uppgifter om våld och uppgifter om psykisk ohälsa är inte alltid hänförliga till en av föräldrarna när de förekommer i samma mål, utan ibland till vardera. Ett mönster som kan urskiljas efter att ha studerat materialet är att fadern är den som uppges varit våldsam medan modern ska ha psykisk ohälsa (se tabell 4). Ofta är det föräldrarna som beskyller varandra.

52

Tabell 4. Hur ser fördelningen ut i de mål där psykisk ohälsa och våld förekommer

Fadern står för våldet

Modern står för våldet

Båda står för våldet

Psykisk ohälsa hos modern

28 % 8 % 13 %

Psykisk ohälsa hos fadern

25 % - 8 %

Psykisk ohälsa hos båda

10 % - 8 %

7.1.3 Ekonomiskt utsatt grupp

Undersökningen visar att i 31 procent av målen uppgav föräldrarna att de inte var förvärvsarbetande och att de fick sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd, var sjukskrivna eller var studenter. Sammanlagt uppgav 28 procent att de antingen var sjukskrivna, sjukpensionärer eller fick försörjningsstöd. 42 procent uppgav att de hade ett sådant arbete som innebar att de kunde sägas tillhöra arbetarklassen. Endast i 3 procent av målen tillhörde föräldrarna tjänstemannaklassen. ¹⁹³

Det kan tänkas att siffran för de som inte har uppgav något arbete är i verkligheten högre då det inte ligger i föräldrars intresse att fullt ut vara ärliga med sin arbetssituation inför utredarna och möjligtvis även ge sken av exempelvis studier framför arbetslöshet eller överdriva omfattningen av ett deltidsarbete.

7.1.4 Sammanfattande reflektion

Resultatet från denna studie visar alltså att uppgifter om psykisk ohälsa förkommer i någon form i 68 procent av alla mål. Detta resultat får sättas in i sitt sammanhang och ses i ljuset av andra studier, exempelvis Annika Rejmers ännu opublicerade intervjustudie där 50 procent av föräldrarna angav att de hade en diagnos, främst psykiatrisk diagnos eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.¹⁹⁴ Vidare visar även denna studie att föräldrar i vårdnadstvister är en utsatt grupp på flera sätt. Uppgifter om våld och missbruk var vanligt förekommande samt att föräldrarnas socioekonomiska status kunde sägas vara svag. Många fick sin huvudsakliga försörjning genom bidrag och som tidigare angetts,

193 Enligt klassifikationssystemet ESEK, för ytterligare information närmare bilagan avsnitt 10.5. 194 Rejmer, A., Bergman, A., Piasecka, A., Rydén, K., Varis, T. Föräldrar i vårdnadstvister: vilka är de, vad handlar konflikten om och hur upplever de samhällets interventioner? (Kommande 2018).

53

kan det tänka sig att föräldrar inte varit helt sanningsenliga med sina uppgifter då det ligger i deras intresse att i den mån möjligt försköna sanningen för att på så sätt nå framgång i målet. Tidigare studier på området har också visat att föräldrarna har en relativt svag anknytning till arbetsmarknaden med en högre andel arbetslösa än rikssnittet.¹⁹⁵

7.2 P

7.2.1 Hur uppgifter om psykisk ohälsa framkommer

Undersökningen visar att i 34 procent av alla mål med uppgift om psykisk ohälsa, är det den andra föräldern som lämnar uppgift om att medföräldern ska lida av psykisk ohälsa. Detta innebär då att den här uppgiften inte verifieras av varken den person som påstås vara drabbad eller av konkreta källor som skulle kunna bekräfta påståendet såsom exempelvis socialtjänstens registerutdrag samt journaler eller andra uppgifter från hälso- och sjukvården. Överlag är det 55 procent av mål med uppgifter om den psykiska ohälsa där detta påstående inte kan verifieras. I samtliga fall är det en förälder som lämnar uppgift om medföräldern eller att båda lämnar om varandra. Dock är det inte alltid enbart en förälder som är uppgiftslämnare utan även andra i omgivningen (barn, skolpersonal etc.) lämnar liknande uppgifter och i vissa fall förekommer även tvetydiga registeruppgifter från socialtjänsten.¹⁹⁶

I resterande 45 procent kan uppgiften om psykisk ohälsa bekräftas vanligtvis genom registeruppgifter och/eller att föräldern själv berättar. Gällande registeruppgifter framkommer sådan vanligen genom tidigare utförd barnavårdsutredning enligt 11 kap. 1 § SoL. I 26 procent av målen berättar föräldern själv om sin psykiska ohälsa men vanligtvis lämnar den andra föräldern samtidigt uppgift.

195 Se vidare Rejmer A., En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggningen av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, s 74f.

196 I ett mål fanns det registeruppgift att föräldern som påstods vara avvikande tidigare tilldelats

kontaktperson för socialt stöd. Anledning till behovet eller omfattning av stödinsatsen meddelades ej. I ett annat mål förekom även att en registeruppgift som pekade på att föräldern som uppfattats som avvikande kan ha genomgått en specifik missbruksbehandling anpassad för personer med dubbel psykiatrisk diagnos. Mer information fanns dock inte att tillgå och utredaren kunde bara notera att denna något tvetydiga uppgift förekom i registret.

54

7.2.2 Vad den psykiska ohälsan består i

Undersökningen visar att det är vanligt förekommande att psykiskt lidande inte beskrivs i termer av begreppsbildningen psykisk ohälsa, särskilt då uppgift lämnas av annan. Föräldrar och barn säger inte att den andra föräldern lider av psykisk ohälsa utan de använder ord som exempelvis ”konstig”, ”psykig”, ”labil” och ”humörsjuk”. Ibland beskrivs omständigheter utan att den andra föräldern explicit anger att de tror medföräldern har någon form av ohälsa; i en utredning beskriver fadern modern som ”lealös” och att ”att hon får ”inget ur händerna”, ”tappat energin” och ”tvätten ligger på golvet, disk i travar och hon kommer inte upp om morgonen”. 197

Även då föräldern själv lämnar uppgift om sin egen psykiska ohälsa kan lidandet beskrivas i generella termer som att personen ”mår dåligt” eller har ”ångest”. Den andra föräldern kan då lämna en mer specifik beskrivning och exempelvis ange psykiatriska diagnoser som personlighetsstörningar eller liknande. Dessa uppgifter brukar inte bli bekräftade i materialet. Förälder som berättar om sin egen psykiska ohälsa beskriver ofta ohälsan i mer positiva och mindre allvarliga termer än den andra föräldern. Tyngdpunkten i uppgifterna när föräldern berättar själv kan exempelvis vara hur ohälsan hanteras genom medicinering eller att personen anser sig frisk vid tidpunkten för vårdnadstvisten och att ohälsan tillhör det förflutna. Föräldrarnas version av vad den psykiska ohälsan består i och hur pass graverande symptomen är kan därmed skilja sig åt på flera viktiga punkter. Vad är det då för mer specifik form av psykisk ohälsa som föreligger i de mål där det verifierats genom att personen berättar eller på annat sätt framgår av registerutdrag eller liknande? I nio mål förekommer ADHD-diagnos, i två fall hos vardera föräldern. ¹⁹⁸ Detta innebär att en ADHD-diagnos återfanns i 12 procent av det totala antalet mål med uppgift om psykisk ohälsa. Prevalensen hos normalpopulationen ligger på 2,5 procent.¹⁹⁹ Affektivt syndrom, då huvudsakligen depression, förekom i 25 procent av alla mål med uppgift om psykisk ohälsa. I 15 procent av målen uppgavs någon form av ångestsyndrom. Verifierbara uppgifter om personlighetssyndrom, autismspektrumsyndrom och psykossjukdomar förekom i relativt låg omfattning sett till det totala antalet mål om

197 Faderns uttalande i det fallet kan sägas vara en mycket övertygande beskrivning av en depressiv episod men det följs aldrig upp ytterligare i utredningen.

198 Prevalensen av ADHD i undersökningspopulationen var förmodligen ännu större då i tre mål hade ADHD-utredning påbörjats men ännu inte slutförts innan tvisten bl.a. då en ADHD-diagnos inte kan sättas samtidigt som ett pågående missbruk. Vidare förekommer ADHD hos barnen i 12 procent av målen och även där är det förmodligen en ännu högre prevalens ADHD-utredningar hade inletts men inte slutförts i tre mål samt ett mål där barnet låg alldeles på gränsen till en ADHD-diagnos.

55

psykisk ohälsa. ²⁰⁰ Detta resultat ska ses mot bakgrund av att många uppgifter om psykisk ohälsa aldrig bekräftades. Dessa påståenden rörde allt från psykossjukdomar och personlighetsyndrom till uppgifter om depression.²⁰¹ Merparten av uppgifterna om psykisk ohälsa består även av mer generella beskrivningar av psykiskt lidande. Det kan tilläggas att i 38 procent av alla de mål där psykisk ohälsa kan bekräftas har föräldern någon gång blivit inlagd för psykiatrisk vård.202

7.2.3 Sammanfattande reflektion

Det är en svår och förmodligen omöjlig uppgift att ge en uttömlig beskrivning av den psykiska ohälsa som förekommer. En av anledningarna till detta är för att uppgiften om psykisk ohälsa är obekräftad i 55 procent av alla mål. Det innebär alltså ett förhållande som mer kan liknas vid hörsägen; vanligtvis att en förälder påstår att medföräldern är på något sätt psykiskt avvikande. Sanningshalten i sådana påståenden har, som kommer visas i nästa del av resultatet, inte utvärderats. Dessutom beskrivs den psykiska ohälsan ofta på ett relativt vagt sätt. Vad menas egentligen med att någon är ”psykig”, ”galen” eller ”instabil”? Vilka uttryck tar sig sådant beteende och hur inverkar det på föräldraförmågan? Dessa frågor är i stort sett omöjliga att besvara utifrån det tillgängliga materialet.

Det kan dock sägas att ADHD förekom i högre utsträckning i studien än i normalpopulationen. ADHD-diagnos hos en eller vardera av föräldrarna återfanns i 12 procent av alla mål. Det kan här uppmärksammas att prevalensen för ADHD även var högre hos barnen i undersökningen (12 procent jämfört med 5 procent av normalbefolkningen). Depression var den vanligaste formen av bekräftad psykisk ohälsa och förekom i 25 procent av alla mål. Vidare finns det skäl att anta att denna siffra är ännu högre då depressiva tillstånd hos föräldern beskrevs i materialet utan att bekräftas. Andra mer generella uppgifter som att föräldern ”mår dåligt” eller ”är ledsen” kan möjligtvis också åsyfta depression Ångestsyndrom (15 procent) var också relativt vanligt förekommande. Även här kan förmodligen prevalensen vara högre och ett mörkertal finnas. Ett intressant resultat är att när uppgift om psykisk ohälsa bekräftas i utredningen har föräldern varit inlagd för psykiska problem i 38 procent av fallen. Detta är alltså fråga

200 I 6 procent av undersökningspopulationen förekom personlighetssyndrom, psykossjukdomar 3 procent samt autismspektrumsyndrom 3 procent.

201 I vissa fall angav den andra att medföräldern ska diagnosticerats med relativt specifika syndrom såsom emotionellt labil personlighetsstörning och narcissistisk personlighetsstörning. I andra fall uttrycktes endast en misstanke att personlighetssyndrom förelåg,

56

om intagning i slutenvård och inte vård inom öppenvården. Även denna siffra skulle kunna vara högre då det inte ligger i en förälders intresse att avslöja sådana uppgifter om det kan undvikas. Detta tema är något som generellt går som en röd tråd genom resultatet. Det finns skäl för föräldern att undanhålla uppgifter om psykisk ohälsa för att vinna framgång i vårdnadstvisten. Att då ta och ge en uttömmande beskrivning av den psykiska ohälsan låter sig därmed inte göras.

7.3 H

Av de vårdnadsutredningar som undersökts förekommer uppgifter om psykisk ohälsa i samtliga fall. Samtliga vårdnadsutredningar innehöll även någon form av riskbedömning.²⁰³ Ibland kunde det finnas ett särskilt avsnitt med rubrik men ofta fanns riskbedömningen integrerad i olika delar av utredningen. I materialet förekommer även andra namn såsom konsekvensanalys och konsekvensbedömning. Riskbedömning sker därmed inte enligt någon standardiserad modell och det förelåg en stor variation i utförande. Vissa utredningar innehöll ett längre avsnitt där utredarens analys och tankegångar tydligt framgick. I andra fall var riskbedömningen väldigt kort och det var svårt att veta vilka ställningstaganden utredaren tagit hänsyn till i sin bedömning. Vidare innehöll vissa utredningar långa avsnitt om hur barnets rum såg ut och beskrivningar om barnet och dess intressen medan andra utredningar gav mycket knapphändig information. I 37 procent av alla mål i undersökningspopulationen²⁰⁴ togs psykisk ohälsa upp i vårdnadsutredningens riskbedömning. Detta innebär dock inte att utredaren ansåg att uppgift om psykisk ohälsa utgjorde en reell risk för föräldraförmågan eller att psykisk ohälsa ens förelåg. I 63 procent av de vårdnadsutredningar som i riskbedömningen tog upp psykisk ohälsa, verkade utredaren anse att denna ohälsa också förelåg hos föräldern. Det var förhållandevis svårt att utläsa om utredaren ansåg att psykisk ohälsa faktiskt förekom som reell omständighet och vidare även om utredaren ansåg att en förälders psykiska ohälsa inverkade på föräldraförmågan. I 17 procent av utredningarna är utredarens resonemang om förekomsten av psykisk ohälsa högst otydligt. I ett fall

203 Med riskbedömning avses här en mer generell definition som där fokus ligger på att bedöma vilken risk en förälder eventuellt kan utgöra för barnet.

57

konstaterar utredaren att inga tecken på psykisk ohälsa finns hos föräldern för att några sidor senare skriva att förälderns depression kan förklara varför föräldern skrikit åt barnet

7.3.1 Brist på information

I 63 procent av utredningarna där psykisk ohälsa togs upp i riskbedömningen ansåg alltså utredaren att psykisk ohälsa var en reell omständighet. Detta betyder att utredaren kom fram till att psykisk ohälsa förelåg i enbart 23 procent av det totala antalet mål där denna uppgift hade lämnats. I flera utredningar noterades under riskbedömning att den andra föräldern berättade om psykisk ohälsa hos medföräldern men att sådan ohälsa inte kunde dokumenteras. Vid en utredning formulerades det som att ”det inte finns någon konkret psykiatrikontakt”. Det ska betonas här att det inte handlar om att utredaren säkerställt att det faktiskt inte föreligger någon konkret psykiatriuppgift eller dokumentation av något slag. Snarare handlar om att sådan uppgift inte kan utläsas av det material som är tillgängligt för utredaren (föräldrarnas egna uppgifter samt socialtjänstens registerutdrag). Det kan därmed inte tas som bevis för att psykisk ohälsa inte skulle föreligga. Detta tydliggörs i en utredning där det angavs

” [Fadern] har sagt att [modern] är psykiskt instabil och har en psykiatrisk sjukdom. Vi utredare har inte fått sådan information, förutom från [fadern] att [modern] lider av psykisk ohälsa. Vi utredare kan inte med säkerhet veta om hon är psykiskt instabil eller inte och hur det i så fall påverkar [barn].”

I dessa fall lämnade utredaren frågan om psykisk ohälsa och den tas inte upp igen. Ofta tenderar riskbedömningen att då fokusera på samarbetsförmåga och föräldrarnas konfliktnivå. Finns det uppgifter om våld och/eller missbruk ägnas dessa istället ansenligt utrymme i bedömningen även när ord står mot ord.

7.3.2 Hög tröskel

Vidare indikerar undersökningen att det finns en relativt hög tröskel för när psykisk ohälsa får sådan betydelse att den påverkar utredarens bedömning. Att uppgift om psykisk ohälsa blivit bekräftad av föräldern själv eller av konkret källa behöver inte nödvändigtvis betyda att utredaren fokuserar mer på det i bedömningen. I ett flertal utredningar under rubriken ”psykisk ohälsa” i riskbedömningen skrev utredaren att det inte fanns något som tydde på psykisk sjukdom. I dessa fall verkar inte uppgiften om psykisk ohälsa få särskilt mycket genomslag i bedömningen utan fokus lades på hur föräldrarnas samarbetsförmåga, konfliktnivå och om eventuellt missbruk påverkar föräldraförmågan och möjligheten att

58

tillgodose barnets behov. Innebär detta att psykisk sjukdom är den ”officiella” tröskeln för att utredaren ska anse att ohälsan kan påverka föräldraförmågan?

En annan fråga blir även när utredaren anser att psykisk sjukdom föreligger. I en utredning berättade fadern att han tidigare mått väldigt dåligt och hade haft missbruksproblematik. Modern och även faderns släktingar beskrev något som närmast kan liknas vid psykotiskt beteende med vanföreställningar och hallucinationer. Fadern beskrevs även som att vara mytoman och väldigt manipulativ. Utredaren skrev att fadern visserligen tidigare haft psykisk ohälsa men inga tecken på psykisk sjukdom förelåg. Fokus lades istället på uppgifterna om missbruk. I ett annat fall beskrevs en moder som närmast verkade befinna sig under en vanföreställning eller inflytande av tvångstankar. Modern var fixerad på tanken att fadern skulle kunna vara psykiskt sjuk och utsätta barnet för fara. Ingenting i utredningen gav fog för hennes oro och hon hade själv svårt att förklara varför fadern skulle vara sjuk. Modern hade tidigare haft problem med sin psykiska hälsa och enligt