psykisk ohälsa

10.6.2 Vem står för våldet?

Det har tidigare angivits att uppgift om våld varit vanligt förekommande i undersökningspopulationen och ofta i samma mål där uppgift om psykisk ohälsa även förekom.²²¹ Uppgifter om våld och uppgifter om psykisk ohälsa var inte alltid hänförliga endast en av föräldrarna utan ibland till vardera, exempelvis en mamma med psykisk ohälsa och en pappa som varit våldsam. I detta avsnitt urskiljes vem av föräldrarna som står för det våld som förekommer i uppgifterna. Totalt förekommer uppgifter om våld i 54 mål. Detta är 56 procent av alla mål.

Resultatet visar att det i en klar majoritet av målen är fadern som står för våldet. Av alla mål totalt med uppgift om våld (54 mål) är det fadern som påstås utöva våld i 69 procent, modern i 6 procent och bägge föräldrarna i 26 procent. Av målen med uppgift om psykisk ohälsa förekommer uppgifter om våld i 39 mål. Av dessa mål ska fadern ha stått för våldet i 23 fall (59 %), båda i 13 fall (33 %) samt modern ska ha utövat våld i 3 mål (8 %). Ett mönster som kan urskiljas efter att ha studerat materialet är att fadern i 28 procent av målen står för uppgifterna om våld och modern för uppgifterna om psykisk ohälsa (se tabell 25).

221 I 60 % av målen med uppgift om psykisk ohälsa, förekommer även uppgift om våld. Se vidare under avsnitt 10. 2. 1. 0 5 10 15 20 25

Uppfattas som avvikande Psykisk ohälsa Allvarlig psykisk ohälsa

Diagram 23. Specifik fördelning över vem som uppges ha

psykisk ohälsa

95

Tabell 24. Fördelning över vem som ska ha utövat våld

Moder Fader Båda

Omgivningen uppfattar som avvikande 1 (4 %) 18 (69 %) 7 (27 %) Psykisk ohälsa 1 (10 %) 5 (50 %) 4 (40 %) Allvarlig psykisk ohälsa 1 (33 %) - 2 (67 %) Sammanlagt i mål med uppgift om psykisk ohälsa 3 (8 %) 23 (59 %) 13 (33 %) Våld/missbruk - 14 (93 %) 1 (7 %) Totalt 3 (6 %) 37 (69 %) 14 (26 %)

Av de 39 målen där uppgifter om våld och psykisk ohälsa figurerar redovisas fördelningen i tabell 25.

Tabell 25. Hur ser fördelningen ut i de mål där psykisk ohälsa och våld förekommer

Fadern står för våldet

Modern står för våldet

Båda står för våldet

Psykisk ohälsa hos modern

11 (28 %) 3 (8 %) 5 (13 %)

Psykisk ohälsa hos fadern

10 (25 %) - 3 (8 %)

Psykisk ohälsa hos båda

96

10.7 V

?

10.7.1 Kategoriseringen

Redan av kategoriseringen av psykisk ohälsa i denna studie kan det till viss del utläsas vem som lämnar uppgift om psykisk ohälsa. Den första grupperingen- omgivningen uppfattar som avvikande- innebär att uppgifter om psykisk ohälsa inte har blivit verifierade av den berörda föräldern eller av konkreta källor.

10.7.2 Omgivningen uppfattar som avvikande

Tillhörandes denna kategori är sådana uppgifter som inte har blivit bekräftade av antingen den berörda personen själv eller på annat konkret sätt, exempelvis genom tidigare registeruppgifter. Av tabell 26 kan utläsas att det i samtliga fall var föräldrarna som berättar om varandras psykiska ohälsa, ibland med stöd av andra i omgivningen såsom barn och i ett fall av en skolkurator. I de fyra fall där föräldern lämnade uppgift om medföräldern fanns det även tidigare registeruppgifter från socialtjänsten som kan tänkas stödja uppfattningen att föräldern är på något sätt avvikande. Dessa rörde sig i två fall om tidigare BBIC-utredning där anknytningsproblematik tagits upp men inte lett till något konkret. I dessa fall har den berörda föräldern beskrivits som känslomässigt otillgänglig av den andra föräldern. I ett mål noterar vårdnadsutredaren att registerutdrag visar att den berörda föräldern (fadern) genomgått missbruksvård inriktad på en dubbel psykiatrisk diagnos men ingen mer information finns tillgänglig. I det sista målet nämns att registerutdrag visar att den berörda föräldern haft stöd av en kontaktperson i vardagen men ingen ytterligare information om anledning lämnas.

97

Tabell 26. Hur uppgifter om psykisk ohälsa framkommer i kategorin ”omgivningen

uppfattar som avvikande”.

Uppgiftslämnare Antal mål I procent (%)*

Den andra föräldern 22 61

Den andra föräldern och barn

4 11

Föräldrarna om varandra 3 8

Föräldrarna om varandra och barn om ena föräldern

1 3

Den andra föräldern och omgivning (skolkurator)

1 3

Den andra föräldern och tidigare registeruppgifter

4 11

Den ena föräldern om sig själv och den andra föräldern

1 3

98

10.7.3 Psykisk ohälsa

I denna kategori återfinns de mål där uppgifter om psykisk ohälsa har blivit bekräftade antingen av föräldern själv eller av konkreta källor såsom exempelvis socialtjänstens registerutdrag samt journaler eller andra uppgifter från hälso- och sjukvården.

Tabell 27. Hur uppgifter om psykisk ohälsa framkommer i kategorin ”psykisk ohälsa”.

Uppgiftslämnare Antal mål I procent (%)*

Den andra föräldern och konkreta källor

4 21

Den andra föräldern samt omgivning och konkreta källor

1 5

Föräldern själv (eller båda föräldrarna) och/eller konkreta källor.

12 63

Föräldern själv och barn 2 11

*Beräkningen grundar sig på de 19 mål som är sorterade under denna kategori.

10.7.4 Allvarlig psykisk ohälsa

I kategorin allvarlig psykisk ohälsa har uppgifterna blivit bekräftade genom den berörda föräldern själv eller genom konkreta källor. Det rör sig här om en allvarlig problematik som i stor mån korresponderar motvad som tidigare under avsnitt 6.2 definieras som psykisk sjukdom.

Tabell 28. Hur uppgifter om psykisk ohälsa framkommer i kategorin ”allvarlig psykisk

ohälsa”.

Uppgiftslämnare Antal mål I procent (%)*

Den andra föräldern och konkreta källor

1 10

Föräldern själv (eller båda föräldrarna) och/eller konkreta källor

9 90

99

Tabell 29. Sammanfattning av uppgiftslämnare i mål där uppgifter om psykisk ohälsa

förekommer

Uppgiftslämnare Antal mål I procent (%)

Den andra föräldern 22 34

Den andra föräldern (eller föräldrarna om varandra) med stöd*

14 21

Verifierade uppgifter (konkreta källor och/eller förälder berättar själv)

29 45

Föräldern berättar själv 17 26

* Här inräknas exempelvis barn, släkting, skolpersonal eller tvetydig registeruppgift

10.8 U

Tabell 30 visar uppgifter om psykiska ohälsa som varit verifierad och vad dessa består i²²²

Tabell 30. Bekräftade specifika uppgifter om psykisk ohälsa

Form Antal mål Affektivt syndrom* 9 Ångestsyndrom 10 ADHD 9 Personlighetssyndrom 4 Autismspektrumsyndrom 2 Psykossjukdomar 2

Intellektuell funktionsnedsättning och svagbegåvning

2

Kognitiva svårigheter 1

* I alla fall förutom två med bipolaritet, rörde det sig om depression.

222 Det bör påpekas att flera olika former av psykisk ohälsa kan återfinnas i samma mål och ibland hos samma person.

100

Det bör påpekas att tabellen ovan inte visar alla uppgifter om psykisk ohälsa utan endast de mer specifika. Merparten av uppgifterna om psykisk ohälsa består av i mer generella beskrivningar av psykiskt lidande.

10.9 H

I 37 procent av alla mål i undersökningspopulationen²²³ togs psykisk ohälsa upp i vårdnadsutredningens riskbedömning.

Tabell 31. Uppgifter om psykisk ohälsa och dess förekomst i vårdnadsutredning

I uttrycklig riskbedömning (egen rubrik) Totalt omnämns i bedömning (ofta integrerad riskbedömning) Antal mål 16 24 I procent (%) 25 37

Att utredaren tar upp psykisk ohälsa i bedömningen innebär dock inte att utredaren alltid tycker att en risk föreligger eller ens att den psykiska ohälsan är reell och kan bevisas föreligga.

Av de 24 fallen där utredaren tog upp psykisk ohälsa verkar utredaren anse att denna ohälsa är ett faktum i 63 procent av utredningarna. I 21 procent ansåg utredaren att psykisk ohälsa inte förelåg och i 17 procent var det oklart vad utredaren egentligen tyckte (se tabell 32).

Tabell. 32. När anser utredaren att förälder lider av psykisk ohälsa

Antal mål I procent (%)

Ja 15 63

Nej 5 21

Oklart 4 17

101

Att psykisk ohälsa också anses föreligga behöver inte heller betyda att utredaren anser att den inverkar på föräldraförmågan. Det var ofta svårt att från materialet utläsa om utredaren ansåg om föräldraförmågan påverkades eller inte (se tabell 33).

Tabell 33. Utredaren anser psykisk ohälsa inverkar på föräldraförmåga

Antal mål I procent (%)

Ja 13 54

Nej 9 38

Oklart 2 9

10.9.2 Tingsrätten

Av de 65 mål med uppgift om psykisk ohälsa är endast i 27 mål som samförståndslösning inte sker. Av dessa avgöranden benämns uppgift om psykisk ohälsa i tingsrättens bedömning i 5 fall. Detta innebär att tingsrätten nämnde psykisk ohälsa i 5 av de 27 målen (15 procent).

Tabell 34. Förekomsten av psykisk ohälsa i tingsrättens bedömning

Antal mål I procent (%)