Juridiska institutionen Vårterminen 2018
Examensarbete i rättssociologi, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng
Det bortglömda barnet
En studie av barnets bästa i vårdnadstvister där uppgifter om psykisk ohälsa hos föräldrarna förekommer
The Forgotten Child
A study of the best interest of the child in custody disputes where parental mental illness occurs
Författare: Kim Bohlin
Handledare: Lektor Annika Rejmer
2
3
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ... 7
1 Inledning... 9
1.1 Bakgrund ... 9
1.2 Syfte och frågeställningar ... 10
1.3 Avgränsning ... 11
1.4 Material och metod ... 11
1.4.1 Empirisk analys ... 12
1.4.2 Etiska överväganden ... 13
1.4.3 Disposition ... 14
1.5 Teoretiska utgångspunkter ... 14
1.5.1 Klass ... 14
1.5.2 Genusperspektiv på föräldraroller ... 16
2 Barnets bästa ... 18
2.1 Historisk tillbakablick ... 18
2.2 Barnets bästa ... 24
2.2.1 FNs konvention om barnets rättigheter ... 24
2.2.2 Vad innebär principen om barnets bästa? ... 24
3 Barnets bästa i vårdnadskonflikter ... 28
3.1 Inledning ... 28
3.2 Risken för att barnet far illa ... 29
3.3 Barnets vilja ... 31
3.4 Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna ... 32
3.5 Kontinuitetsprincipen ... 32
4 Vårdnadstvisten ... 33
4.1 Familjen och konflikten ... 33
4.1.1 Föräldrarna... 33
4.1.2 Konflikten ... 34
4.1.3 Barnen ... 34
4.2 Konflikten vid tingsrätten ... 35
4.2.1 Handläggning i tingsrätten ... 35
4.2.2 Samarbetssamtal ... 35
4.2.3 Samförståndslösningar ... 36
5 Barnavårds- och vårdnadsutredningar ... 37
4
5.1 Vårdnadsutredning ... 37
5.1.1 Vårdnadsutredningens genomförande ... 38
5.1.2 Riskbedömning ... 39
5.1.3 Sekretess och samtycke ... 40
5.2 Barnavårdsutredning ... 41
6 Psykisk ohälsa och föräldraförmåga ... 42
6.1 Inledning ... 42
6.2 Begreppet psykisk ohälsa ... 43
6.2.1 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ... 43
6.2.2 Affektivt syndrom ... 44
6.2.3 Ångestsyndrom ... 45
6.2.4 Personlighetssyndrom ... 45
6.2.5 Psykoser ... 46
6.2.6 Våld, missbruk och självmedicinering ... 46
6.3 Psykisk ohälsa och föräldraförmåga ... 47
7 Resultat från empirisk undersökning av tingsrättsmål ... 49
7.1 Övergripande bild av materialet ... 49
7.1.1 Uppgifter om psykisk ohälsa, våld och missbruk ... 49
7.1.2 Vem av föräldrarna? ... 50
7.1.3 Ekonomiskt utsatt grupp ... 52
7.1.4 Sammanfattande reflektion ... 52
7.2 Psykisk ohälsa ... 53
7.2.1 Hur uppgifter om psykisk ohälsa framkommer ... 53
7.2.2 Vad den psykiska ohälsan består i ... 54
7.2.3 Sammanfattande reflektion ... 55
7.3 Hanteringen av uppgifter om psykisk ohälsa i vårdnadsutredningen ... 56
7.3.1 Brist på information ... 57
7.3.2 Hög tröskel ... 57
7.3.3 Fokus på andra uppgifter ... 58
7.3.4 Psykisk ohälsa och föräldraförmåga ... 59
7.3.5 Läkar- och psykologutlåtande ... 60
7.3.6 Sammanfattande reflektion ... 60
7.4 Hanteringen av uppgifter om psykisk ohälsa i tingsrätten ... 61
7.4.1 Sakförhållanden i mål där uppgift om psykisk ohälsa förekommer ... 61
7.4.2 Bedömningen av psykisk ohälsa i tingsrätten... 63
5
7.4.3 Fokus på andra uppgifter ... 64
7.4.4 Sammanfattande reflektion ... 65
8 Avslutande diskussion ... 65
8.1 Familj i kris ... 65
8.2 Vem av föräldrarna? ... 66
8.3 Hanteringen och bedömningen av uppgifter om psykisk ohälsa ... 68
8.3.1 Variationer i utförande av vårdnadsutredning ... 68
8.3.2 Begränsad möjlighet till utredning ... 70
8.3.3 Inget incitament för föräldern att berätta ... 70
8.3.4 Bedömningen av psykisk ohälsa i vårdnadsutredning ... 71
8.3.5 Bedömningen av psykisk ohälsa i tingsrätten... 72
8.4 Uppfylls principen om barnets bästa? ... 73
9 Källförteckning... 76
9.1 Offentligt tryck ... 76
9.1.1 Propositioner ... 76
9.1.2 Statens offentliga utredningar ... 76
9.1.3 Regeringens skrivelser m.m. ... 77
9.1.4 Folkhälsomyndigheten ... 77
9.1.5 Socialstyrelsen ... 77
9.1.6 Statistiska centralbyrån ... 77
9.2 Litteratur ... 77
10 Bilaga - Resultat ... 82
10.1 Bortfall ... 82
10.2 Kategorisering ... 83
10.2.1 Psykisk ohälsa ... 83
10.3 Övergripande resultat ... 84
10.3.1 Allmänna fördelningen ... 84
10.4 Om processen ... 87
10.4.1 Vem väckte talan? ... 87
10.4.2 Förhållandet mellan vem som väckte talan och uppgifter om psykisk ohälsa, våld eller missbruk ... 87
10.4.3 Tidigare vårdnadsförhållanden ... 88
10.4.4 Utgång i mål ... 89
10.4.5 Samförståndslösningar ... 91
10.5 Socioekonomiska omständigheter ... 91
6
10.5.1 Socioekonomisk status och uppgifter om psykisk ohälsa ... 92
10.5.2 Socioekonomisk status och uppgifter om våld/missbruk ... 92
10.6 Föräldrarna ... 93
10.6.1 Vem står för den psykiska ohälsan? ... 93
10.6.2 Vem står för våldet? ... 94
10.7 Vem lämnade uppgift om psykisk ohälsa? ... 96
10.7.1 Kategoriseringen ... 96
10.7.2 Omgivningen uppfattar som avvikande ... 96
10.7.3 Psykisk ohälsa ... 98
10.7.4 Allvarlig psykisk ohälsa ... 98
10.8 Uppgifter om psykisk ohälsa ... 99
10.9 Hanteringen av uppgifter om psykisk ohälsa i vårdnadsutredningen respektive tingsrätten ... 100
10.9.1 Vårdnadsutredningen ... 100
10.9.2 Tingsrätten ... 101
7
S AMMANFATTNING
Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet vårdnadskonflikter som går till domstol. För barn innebär det stora påfrestningar att uppleva sina föräldrar strida mot varandra i domstol. Det ökande antalet vårdnadstvister kan därmed ses som ett växande samhällsproblem. Det framgår av föräldrabalken att rätten ska ta hänsyn till barnets bästa när dessa frågor ska avgöras. Tidigare forskning visar att det finns ett mönster hos föräldrar som utvecklar vårdnadstvister med en mer komplex problembild. Denna uppsats syftar till att kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos föräldrar i vårdnadstvister, undersöka hur uppgifter om psykisk ohälsa hanteras, beaktas och bedöms i handläggningen samt hur detta inverkar på bedömningen av principen om barnets bästa.
För att kunna besvara syftet har en empirisk undersökning av tingsrättsakter från 44 av landets tingsrätter utförts. Denna undersökning har haft både ett kvantitativt och kvalitativt inslag. Resultatet av undersökningen visar att i mer än hälften av alla fall i undersökningspopulationen förekommer uppgifter om psykisk ohälsa hänförlig till en eller båda av föräldrarna. Vidare förekommer även uppgifter om våld i stor utsträckning.
Överlag indikerar undersökningen att det finns en komplex problematik hos de föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist.
Undersökningen visar att det är relativt sällan som psykisk ohälsa tas upp som risk av både vårdnadsutredaren och av tingsrätten. I de fall som uppgifter om psykisk ohälsa lämnar avtryck i bedömningen rör det sig om mycket allvarlig form av psykisk ohälsa.
Ofta lämnas uppgifter om psykisk ohälsa utan vidare utredning. Av rättsanalysen framgår att vårdnadsutredare inte har legal möjlighet att utreda psykisk ohälsa utan föräldrars samtycke och det finns inget incitament för föräldrar att berätta sådant som kan vara till nackdel för dem i vårdnadstvisten.
Slutsatsen av detta arbete är att barnets bästa inte tillvaratas i vårdnadstvister. Av undersökningen följer att den risk som förälders psykiska ohälsa konstituerar för barnet inte har utretts ordentligt, vare sig av vårdnadsutredaren eller av tingsrätten.
Sakomständigheterna i målet kan därmed inte anses vara tillbörligt utredda på så vis att barnets bästa kan fastställas. Därmed får inte principen om barnets bästa genomslag i rättens bedömning.
8
9
1 I NLEDNING
.1.1 B
AKGRUNDWhat God is to the world, parents are to their children.
Filon av Alexandria, 25 f. Kr- 50 e. Kr.
Ett nyfött barn är värnlöst och helt beroende av sin omgivnings välvilja för att kunna överleva. Det är vanligen barnets föräldrar som står för den dagliga vårdnad och omsorg som behövs för att barnet ska kunna växa och nå vuxen ålder. Barn är på så vis totalt utlämnade till vuxna i sin närhet. Svårigheter som föräldrarna genomgår kommer även att påverka barnet och en föräldraseparation är en sådan omständighet som har direkta följdverkningar för barnet och hela dess livssituation. Ungefär 50 000 barn per år upplever en separation mellan sina föräldrar.1 Andelen barn som varit berörda av en föräldraseparation har ökat alltsedan 1900-talet senare hälft då samhällets syn på skilsmässa ändrades till att bli mer tillåtande. 1915 infördes möjlighet till skilsmässa om parterna kunde uppvisa ”djup och långvarig söndring” som skäl. 1974 blev det möjligt att skilja sig utan att behöva ange skäl och förfarandet blev mycket enklare.2 Dessa lagändringar visar den skiftning i normer som skedde under 1900-talet gällande synen på familj och skilsmässa.
Att 50 000 barn årligen berörs av föräldrarnas separation innebär inte att alla dessa barn också får uppleva en domstolsprocess. De flesta föräldrar klarar av att på egen hand lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Antalet tvister om vårdnad, boende och umgänge (vårdnadstvister) som går upp i domstol har dock ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2000 och 2013 skedde en ökning på ungefär 60 procent.3 Forskning visar det finns ett mönster bland de föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter och att det finns en djupare problematik i dessa familjer än enbart det faktum att föräldrarna har valt att avsluta sin relation.4 Från mina studier på psykologprogrammet har jag med mig ett stort intresse för hur psykisk ohälsa inverkar på människors liv och vad samhället kan göra för
1 Cederström, G., Barnets rättigheter i vårdnadstvister: slutrapport, s. 5.
2 Statistiska centralbyrån, Barn, föräldrar och separationer: utvecklingen under 2000-talet, s. 14f.
3 Bergman, A., Rejmer, A., Parents in child custody disputes: Why are they disputing?, s. 135.
4 Rejmer, A., ”Sammanställning av aktuell forskning och kunskap”, ”i Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Barnets rättigheter i vårdnadstvister: slutrapport, s. 42.
10
att bidra med stöd. Det ligger i sakens natur att leva i en vårdnadstvist innebär psykiska påfrestningar, både för barn och föräldrar. Intressant i sammanhanget är dock om psykisk ohälsa kan tänkas vara en del av föräldrarnas problembild snarare än att enbart vara ett symptom på konflikten.
För att kunna blomstra behöver barn omges av trygga vuxna. Barn riskerar att fara illa, både psykiskt och socialt, av att uppleva att deras föräldrar strider i domstol mot varandra.5 Det måste därför finnas ett effektivt förfarande för att kunna hjälpa dessa barn och nå ett hållbart slut på föräldrarnas konflikt. Det framgår av föräldrabalken att rätten ska fatta beslut om frågor om vårdnad, boende och umgänge utifrån barnets bästa (se 6 kap. 2 a § FB). Ett viktigt steg för att uppnå detta är att få mer kunskap om vilka föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter. Endast genom att veta mer om problemet kan vi se om den lösning som lagstiftningen tillhandahåller är tillräcklig.
1.2 S
YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARDet övergripande syftet med denna uppsats är att kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos föräldrar i vårdnadstvister, hur uppgifter om psykisk ohälsa hanteras, beaktas och bedöms i handläggningen samt hur detta inverkar på bedömningen av principen om barnets bästa.
För att kunna besvara det övergripande syftet kommer följande delfrågor att utforskas - Hur vanligt förekommande är det med uppgifter om psykisk ohälsa i
vårdnadstvister?
- Vad består den psykiska ohälsan i?
- Hur kan psykisk ohälsa påverka föräldraförmågan?
- Vilka möjligheter finns till förfogande för att utreda sådana uppgifter?
- Vilken betydelse i bedömningen får uppgifter om psykisk ohälsa och hur inverkar det på principen om barnets bästa?
5 Bergman, A., Rejmer, A., ”Det är klart att barnen blir lidande”: Om barns mående när föräldrarna är i vårdnadstvist, s. 438.
11
1.3 A
VGRÄNSNINGStudien syftar till att se till uppgifter om psykisk ohälsa och begreppet psykisk ohälsa avgränsas på så vis att sådana uppgifter som är i direkt kausalitet med vårdnadskonflikten inte medräknas i den mån detta framgår. Uppfattningen i denna del är att de flesta mår dåligt av den uppslitande process som en vårdnadstvist utgör och att detta inte är patologiskt utan snarare skulle närmast kunna betecknas som ett friskhetstecken. Önskan är att så långt som möjligt undvika att sjukdomsförklara naturliga känslomässiga reaktioner i samband med livskriser. Vidare förbises även uppgifter om psykisk ohälsa som en förälder ska ha uppvisat i direkt anslutning till våld från den andra förälderns sida.
Våldet har i dessa fall varit dokumenterat och återigen kan det anföras att det knappast kan ses som abnormt eller avvikande att en person som utsätts för våld i en nära relation uppvisar krisreaktion. Det bortses även från sådana uppgifter om psykisk ohälsa som är direkt relaterade till s.k. caregiver-burnout6, ofta då en förälder under en längre period har stöttat och vårdat medföräldern som lidit av psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik.
En översiktlig kartläggning av vålds- och missbruksproblematik kommer även göras men dessa uppgifter kommer inte att närmare behandlas förutom när de är kopplade till uppgifter om psykisk ohälsa.
Det finns en tidsmässig begränsning då merparten av alla tingsrättsakter är från 2015.7 En annan begränsning är att urvalet har baserat sig på de akter som innehåller en vårdnadsutredning och yttrande enligt 6 kap. 19 och 20 § § FB. Vidare utreds inte heller de interimistiska beslut tingsrätten tar i mål om vårdnad, boende eller umgänge.
1.4 M
ATERIAL OCH METODDetta avsnitt syftar att belysa de tillvägagångssätt som använts för att kunna besvara uppsatsens problemformulering. Förhoppningen är att på ett klart och tydligt sätt för läsaren beskriva den bakomliggande metodik och operationalisering som ägt rum under arbetets gång. För att fullfölja ambitionen om en tydlig och lättförståelig text för läsaren används även flertalet underrubriker i detta avsnitt.
6 För mer information om detta begrepp, se exempelvis Angermeyer, M. C., Bull, N., Bernert, S., Dietrich, S., Kopf, A. Burnout of caregivers, s. 158-165.
7 Tre domar i materialet är även från 2012 men dessa inkluderas på basis att tidsskillnaden mellan dessa inte skulle vara av tillräcklig betydelse för att inverka negativt på validiteten.
12
1.4.1 Empirisk analys
1.4.1.1 Metod och variabler
Grunden till detta arbete är en empirisk studie av tingsrättsakter huvudsakligen från 2015.
Dessa tingsrättsakter berör mål om vårdnad, boende eller umgänge och innehåller vårdnadsutredning, yttrande och dom. Akterna har sedan undersökts i syfte att kartlägga uppgifter om psykisk ohälsa samt hur dessa uppgifter sedan hanteras och beaktas av vårdnadsutredaren och tingsrätten.
Genomförandet av studien har skett genom dokumentanalys där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. 8 En stor del av datainsamlingen har skett genom kvantitativ metod där en matris med vissa preciserade variabler utformats i syfte att mäta frekvensen av dessa. Exempel på sådan data har varit vem som är kärande, vem som är hänförlig till uppgifter om psykisk ohälsa, hur ofta uppgifter om psykisk ohälsa förekommer samt hur ofta en riskbedömning görs i vårdnadsutredning.
Det kvalitativa inslaget i dokumentanalysen har använts för att djupare undersöka hur uppgifter om psykisk ohälsa hanterats och bedömts i vårdnadsutredningen och i tingsrättens handläggning. Till viss del har även kvalitativ metod använts för att utröna vilken form den psykiska ohälsan har kommit till uttryck då det i vissa fall varit svårt att enbart fånga detta med kvantitativ data.
1.4.1.2 Urval
Urvalet består av de tre senaste avkunnade tingsrättsakterna med vårdnadsutredning, yttrande och dom från 44 tingsrätter 2015. Urvalet har gjorts utefter mål om vårdnad, boende och umgänge och avsikten har varit att inhämta data från samtliga tingsrätter för att få en tydlig bild av populationen som även inberäknar regionala skillnader.
1.4.1.3 Bortfallsanalys och generaliserbarhet
Det rör sig om en totalundersökning med ett internt bortfall. Det finns ett bortfall av 19 tingsrättsakter som varit ofullständiga där vanligtvis vårdnadsutredning, yttrande eller domskäl har saknats. Vidare har tre tingsrättsakter varit från 2005 och därmed fallit bort på grund av validitetsskäl. Bedömningen har gjorts att dessa riskerar att ge en förvrängd bild av undersökningspopulationen på grund av de ändringar i vårdnadslagstiftningen
8 Med kvantitativ metod åsyftas en metod där statistiskt kvantifierbar data används, dvs. data som är mätbar och därmed kan uttryckas i mängdtermer som siffror. Kvalitativ metod innebär att data inhämtas som berättar om de icke-mätbara egenskaperna hos undersökningsobjektet, se Halvorsen K.,
Samhällsvetenskaplig metod, s. 78.
13
som kontinuerligt har skett de senaste åren. Det finns ytterligare ett bortfall av 19 akter som visserligen berör vårdnadsfrågor men där en eller båda föräldrarna varit frånvarande och därmed inte medverkat i processen. Även detta bortfall har skett på grund av hänsyn till validiteten som kräver att insamlad data är relevant för den frågeställning som ska besvaras.9 Bortfall om 41 mål innebär att av totalt 137 tingsrättsmål är det 96 som utgör undersökningspopulationen.
Det bortfall som finns, speciellt gällande ofullständiga tingsrättsakter, har inte varit jämnt fördelat över de tingsrätter som ingått. Snarare har vissa tingsrätter haft en mycket högre andel ofullständiga akter och därmed i stort sett inte ingått alls i materialet. Detta påverkar studiens generaliserbarhet då det kan tänkas att det föreligger vissa regionala skillnader som därmed inte framkommer. Bortfallet innebär vidare att det finns ett mörkertal då flera av de ofullständiga tingsrättsakterna förmodligen hade bidragit till resultatet.
1.4.1.4 Reliabilitet och validitet
En svaghet gällande denna studies reliabilitet10 är att det endast är uppsatsförfattaren som utfört mätningarna och ingen utomstående har granskat dessa. Det är möjligt att data skulle ha kunnat tolkas olika beroende på vem som utför mätningen och därmed kan det tänkas att reliabiliteten hade förbättrats om två oberoende mätningar av samma material hade skett. Vissa variabler kan även ses som relativt oprecisa och därmed kommer dessa bli mer utsatta för subjektiva bedömningar och förförståelse. Ett sätt att förbättra reliabiliteten är att tydliggöra den förförståelse utifrån vilken data har granskats. I förevarande fall har uppsatsförfattaren en bakgrund inom psykologprogrammet vilket påverkat hur data har tolkats.
Gällande validitetsfrågor hänvisas till vad som skrivits om bortfallsanalysen i föregående avsnitt.
1.4.2 Etiska överväganden
Av studiens natur följer att det finns mycket känsligt material om föräldrar och barns privatliv. För att säkerställa en fullgod anonymitet kommer det inte att avslöjas vilka mål eller tingsrätter som ingått i studien.
9 Ibid, s. 41f.
10 Reliabilitet kan definieras som tillförlitligheten hos en mätning och hög reliabilitet innebär att oberoende mätningar ska ge samma resultat (interbedömarreliabilitet), se vidare Halvorsen, K., s. 42.
14
1.4.3 Disposition
Den rättsdogmatiska analysen återfinns i kap 2, 3, 4 och 5. För att fastslå vad som är gällande rätt samt belysa eventuella tolkningsproblem som kan tänkas uppkomma, har lagtext, förarbeten och doktrin studerats närmare i dessa avsnitt. I kapitel 6 beskrivs den psykologiska forskningen på området. Resultatet av den empiriska undersökningen presenteras i kapitel 7. Avslutande diskussion återfinns under kapitel 8. För den intresserade läsaren bifogas även undersökningens resultat i helhet som bilaga.
1.5 T
EORETISKA UTGÅNGSPUNKTER1.5.1 Klass
1.5.1.1 Olika perspektiv på klass
Det vetenskapliga studiet av klass som begrepp har sina rötter i 1800-talet och är ett av de äldsta begreppen inom samhällsvetenskapen. Det är ett på många sätt omtvistat begrepp och under årens gång har en mängd olika perspektiv anlagts på klassforskningen.11 Marx baserade sin analys av klasstillhörighet genom att göra en åtskillnad mellan den grupp individer i samhället som äger de produktionsmedel som skapar rikedom och mervärde samt den grupp som inte äger något eller på sin höjd mycket lite. Feodalsamhället med dess stormän (jordägare) och trälar kan exemplifiera detta. I ett mer nutida exempel består skillnaden mellan de som lever på lön och de som levar på profit. 12 Enligt Marx består profit av de medel som blir över efter att alla företagskostnader (såsom material och arbetskraft) är betalda. Följaktligen är de individer som lever på profit också de som äger tillgångarna. De individer som lever på lön är då de som med sin arbetskraft bidrar till den andra gruppens profit.13
Det marxistiska perspektivet kan dock kritiseras då det endast tar hänsyn till en individs fysiska tillgångar. Bourdieus mer samtida perspektiv på klassbegreppet går utöver den ekonomiska aspekten och ser även till en individs socialisation, det vill säga den sociala grunden till klass. Enligt detta synsätt avgörs klasstillhörighet av mer än enbart ekonomiskt kapital då Bourdieu även inbegriper socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet är resultatet av en individs ”nätverkande”, det vill säga de sociala förbindelser
11 Oskarson, M., Bengtsson, M., Berglund, T., En fråga om klass, s. 9 och 12.
12 Chancer, L.S., L. S., Watkins, B. X., Sociala positioner- en översikt, s. 121f.
13 Ibid, s. 123f.
15
och kontakter en individ har i sitt liv. Kulturellt kapital kan bestå i akademiskt kapital men även i tillgång till kultur och smak. Gemensamt är att kapital kan vara medfött (sociala kontakter, smak och värderingar följer med familjetillhörighet) men också förvärvas genom livets gång (exempelvis genom utbildning). 14 Tillsammans formar de olika kapitalen en individs habitus och därmed klasstillhörighet. Enligt Bourdieu är habitus den uppsättning inlärda dispositioner genom vilka en människa ser, tolkar sin omvärld och handlar utifrån.15
Klasstillhörighet kan ytterligare klargöras genom en klassifikation som förkortas ESEK (Europeisk Socio-Ekonomisk Klassifikation). ESEK är ett resultat av ett utvecklingsarbete inom EU tillägnat skapandet av en internationell standard för socioekonomisk utveckling. Till stor del baseras ESEK på den brittiska sociologen John H. Goldthorpes klasschema. Principen bakom klassifikationen bygger på att individens position på arbetsmarknaden studeras och urskiljs samt åtskiljandet olika typer av anställningsrelationer. ESEK ser till totalt 10 olika klasspositioner men dessa slås ofta samman till ett mindre antal grupperingar(10, 6, 5 eller 3 klasser). Nedan kommer dessa klasser i korthet att förklaras närmare. I Klassposition 1 återfinns de som brukar kallas för högre tjänstemän. Gemensamt för denna kategori är att den utgörs av anställda med ett chefsansvar samt professionella yrkesgrupper med en hög kvalifikationsgrad. I denna kategori återfinns även ägare av företag med minst tio anställda Exempel på högre tjänstemän kan vara läkare, jurister, fysiker, universitets- och högskolelärare samt civilingenjörer.. Klassposition 2 utgörs av tjänstemän på en något lägre nivå i hierarkin såsom exempelvis gymnasie- och grundskolelärare, journalister, sjuksköterskor och tekniker (kvalificerade tjänstemän) Tillsammans kan klassposition 1 och 2 sägas utgöra tjänstemannaklassen. 16 I klasspositioner 3–6 återfinns det som kan kallas det mellanliggande skiktet. Klassposition 3 insorteras bland annat förskollärare, fastighetsmäklare, sekreterare samt annan kontorspersonal (övriga tjänstemän).
Klassposition 4 består av småföretagare utanför jordbrukssektorn som inte har några anställda eller på sin höjd förre än tio anställda. Klassposition 5 utgörs av småföretagare inom jordbrukssektorn. I klassposition 6 återfinns arbetsledare och specialiserade arbetare, såsom exempelvis finmekaniker och guldsmed. Klassposition 7-9 är det som
14 Ibid, s. 144-146.
15 Ibid, s. 145.
16 Oskarson et al., s. 23.
16
brukar kallas arbetarklassen. Detta segment kännetecknas av att vara underordnad tjänstemannaklassens maktutövning. Mer specifikt återfinns här yrkesutbildade inom handel, service eller omsorg, yrkesutbildade manuella arbetare samt ej yrkesutbildade arbetare. Klassposition 10 utgörs av ej förvärvsarbetande. Denna grupp utgörs av personer som aldrig haft ett arbete eller varit arbetslösa i minst ett år.17
1.5.1.2 Klass och hälsa
Forskning visar ett väldokumenterat samband mellan hälsa och socioekonomisk status.
Individer med hög socioekonomisk status har en bättre fysisk och psykisk hälsa än individer med låg socioekonomisk status.18 Den brittiska epidemiologen Michael Marmot har under 30 år forskat hur sociala förhållanden leder till social ojämlikhet i hälsa och funnit att psykosociala och biologiska faktorer samverkar till detta samband. Marmot menar att denna hälsoskillnad inte enbart kan förstås och förklaras utifrån en individs ekonomiska kapital utan ska även relateras till individens utbildning och sociala position.19 I Folkhälsomyndighetens utvecklingsrapport från 2017 konstateras också att socioekonomisk hälsa korresponderar med hälsa; ohälsan är i allmänhet större hos socioekonomiskt svaga grupper. Resultatet indikerar att denna skillnad vuxit under de senaste tio åren och syns tydligast i de olika måtten för dödlighet.20
1.5.2 Genusperspektiv på föräldraroller
Det finns en utbredd föreställning att män och kvinnor är olika i sitt föräldraskap. Det går inte att förneka den biologiska komponenten; det är kvinnor som bär, föder och ammar barn. Dessa biologiska skillnader får ett socialt genomslag på män och kvinnors föräldraskap samt förstärker diskursen om olikhet.21 Detta är ingalunda något nytt.
Genom tidens gång har synen på moder- och faderskapet varit skiftande och olika innebörder tilldelats. Under 1800-talets industrialisering växte kärnfamiljen fram som ett ideal där fadern var familjeförsörjare och modern var ansvarig för hem och barn.
Moderskapet kom att idealiseras och föreställningen om ”den goda modern” blev en viktig del av ideologin. Sedan mitten av 1900-talet har synen på familjen och föräldraroller genomgått ytterligare förändringar. Kvinnor yrkesarbetar i betydligt högre
17 Ibid, s. 23f.
18 Lundborg, P., Nilsson, M., Vikström, J., Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem?, s. 29.
19 Marmot, M., Wilkinson, R.G., Social determinants of health, s. 2f,
20 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsans utveckling - årsrapport 2017, s. 14.
21 Bekkengen, L.., Man får välja- om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv, s. 139.
17
utsträckning samtidigt som män tar mer ansvar för barn och hem än tidigare generationer.
Kvinnor är fortfarande de som tar ut merdelen av föräldraledigheten men det har blivit allt vanligare att män också anpassar sitt yrkesliv efter barnen och delar således på föräldraledigheten.22 Synen på faderskap är också i förändring och en ny typ av manlighet har vuxit fram; den barnorienterade maskuliniteten där en god och nära relation med ens barn medför status.23
Flera till synes motstridiga diskurser kan samtidigt existera och påverka individers handlingsutrymme. Trots sociala förändringar lever diskursen om kvinnan som den primära föräldern och omsorgsgivaren kvar.24 Vissa forskare menar att moderskapet ses som en inneboende del av att vara kvinna och att detta har en grundläggande inverkan på hur en ”god kvinna” ska anses vara. Det finns därmed många myter om moderskapet och en föreställning om moderns överlägsna hand med barn.25 Moderskapet och därmed även rollen som kvinna förknippas med barn och därmed hemmet som anses vara barns
”naturliga” plats. En man blir en ”pappa” medan en kvinna blir en ”förälder”.26 Flera av 1900-talet kända utvecklingspsykologiska teorier har också haft betydelse där främst barnets anknytning till modern framhävts.27 Det har även funnits ett antagande om att barn behöver få tillgång till den skilda faders- och modergestalten för en gynnsam utveckling. De psykologiska teorierna skapar därmed en föreställning om att fäder och mödrar har skilda egenskaper och därmed tillfredsställer olika behov hos barnet där modern anses inneha den primära omsorgsgivande funktionen.28 Dessa föreställningar tillsammans med diskursen om jämställt föräldraskap och barnorienterad manlighet samverkar och bidrar till samhällets förförståelse av vad föräldraroller innebär. Detta får betydelse för hur omvärlden ser på föräldrar i deras roller. I en svensk studie från 2016
22 Skerfving, A., Barn till föräldrar med psykisk ohälsa- barndom och uppväxtvillkor, s. 37.
23 Bekkengen, L., s. 199; Bergnéhr, D., Timing parenthood: independence, family and ideals of life, s.
28f.
24 Skerfving, A., s. 37.
25 Bergnéhr, D., s. 27.
26 Bekkengen, L., s. 23 och 145.
27 Bergnéhr, D., s. 24f.
28 Bekkengen, L., s. 134; Se det sakkunniga yttrandet från barnpsykiatern Torgny Gustavsson där det framförs att barn får sin trygghet från modersgestaltens närande-värnande funktion och att fadern tillhandahåller utforskande och stimulans genom att fadersfunktionen söker sig utåt. Ds 1999:57, s. 121;
Se ytterligare SOU 1987:7 s. 249f där sakkunnig psykologisk expert Inga Sylvander anger att barn baserat på kön identifierar sig med antingen modern eller fadern och att en negativ fadersgestalt innebär särskilda risker för pojkar; I domstolspraxis har det också presumerats att mödrar är lämpligare som
vårdnadshavare för småbarn (särskilt flickor) och att fäder är mer lämpade att vara vårdnadshavare för äldre pojkar, se Rejmer, A., Barnperspektiv och barnets bästa i tingsrätts handläggning av vårdnadstvister, s. 143.
18
om delad vårdnad menade fäder att de blev diskriminerade av rätten då barnets relation med modern sågs som mer värdefull (i synnerhet när det gällde yngre barn).29
Ann-Margret Pierrou har gjort en undersökning av föräldraförmåga och barnets bästa hos familjerätten ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att samhälleliga diskurser om föräldraskap får genomslag i bedömningen men att rekommendationen baseras på omsorgsförmåga och vem som tidigare varit omsorgsgivande. Samtliga tillfrågade på familjerätten ansåg att det var av betydelse vem av föräldrarna som efter separationen stannar kvar med barnet i hemmet. Den föräldern (oftast modern) rekommenderades då som boendeförälder.30 Johanna Schiratzkis studie om hovrättens bedömning av mödrar och fäders förmåga att tillgodose barnets bästa indikerar att hovrätten inte baserar sin bedömning på könsstereotyper utan ser till vem av föräldrarna som innan separationen varit huvudsaklig omsorgsgivare. Studien visar dock att det krävs att modern inte lever upp till föreställningen om moderskapet för att fadern ska få vårdnaden.31
2 B ARNETS BÄSTA
2.1 H
ISTORISK TILLBAKABLICKBarnets ställning har genom historien kännetecknats av att det är barnets legala familjesituation som stått i centrum för den rättsliga bedömningen. Med detta menas frågan om föräldrarna varit gifta och om barnet därmed ansetts vara äkta eller oäkta.
Svaret på denna fråga har haft långtgående betydelse för barnets rättigheter.32 Synen på vad som är ett enskilt barns bästa är något som varierat genom tiden och är avhängigt kulturell kontext. Tanken att barnet har fullt människovärde har inte alltid varit självklar.
I tidiga samhällen sågs måhända barnet inte som en fullvärdig samhällsmedlem och fadern hade rätt att sätta ut oönskade barn. Det är svårt att veta exakt hur utbrett denna sedvänja var men vissa forskare har uppskattat att cirka 20–40 procent av alla barn övergavs de tre första århundradena e. Kr. i Västeuropa.33 Det kan vara lätt för en nutidsmänniska idag att tro att barn och barndom inte var något som värderades under
29 Fransson, E. et al, Parents’ motives for practicing equal joint custody for children aged 0-4, s. 157.
30 Pierrou, A. M., Undersökning av bedömning av barnets bästa och föräldraförmåga ur ett genusperspektiv vid familjerätten, s. 39.
31 Schiratzki, J., Mamma och pappa inför rätta, s. 136ff.
32 Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, s. 21.
33 Cunningham, H., Children and childhood in western society since 1500, s. 19.
19
mänsklighetens tidiga historia. Detta ska dock nyanseras. Barndomen har idag en mer upphöjd ställning i vår kultur men det finns bevis på hur antikens filosofer och tänkare i det tidiga medeltida Europa funderat kring barndom som koncept och hur barn bör uppfostras.34 Kristendomens intåg ledde till att barns ställning i samhället stärktes. Den kristna tron på frälsning innebar att små barn ansågs ha en själ och behov av att uppfostras i en gudfruktig familj.35 När landskapslagarna nedtecknades under 1200-talet, hade rätten att sätta ut oönskade barn försvunnit. Kyrkans inflytande i samhället var markant och det innebar att barn även i lagen, blev synliga som individer. Från en början kan den kristna kyrkan sägas ha verkat som en positiv faktor för barns rätt. Med tiden hade dock kyrkan en allt mer negativ inverkan. 36 För kyrkan innebar äktenskapet ett heligt sakrament och var dessutom en viktig åtgärd för social kontroll.37 Utomäktenskapliga förbindelser skulle därmed straffas eftersom de var i strid med kyrkans (och Guds) bud. Barn födda utanför äktenskapet skulle likaledes straffas eftersom de var bärare av föräldrarnas skuld.38 Detta synsätt ansågs överensstämma med Gamla testamentet och visar en hård, kärlekslös och fördömande attityd mot de utomäktenskapliga barnen.39 Landskapslagarna från 1300- och 1400-talet stadgade att oäkta barn var moderns ansvar till dess att barnet uppnått tre års ålder. Därefter trädde faderns försörjningsskyldighet in och fortsatte tills barnet var sju år. Föräldrarna skulle sedan svara för barnet gemensamt. Ifall fadern var okänd ansågs modern vara ensam ansvarig för barnet.40
Under den tidiga moderna perioden försämrades de utomäktenskapliga barnens ställning.
1734 års lag angav att föräldrar till utomäktenskapliga barn skulle ge barnet föda och uppfostran till dess att barnet kunde ta hand om sig själv. Detta innebar dock i praktiken att barnet endast hade rätt till det mest nödvändiga oaktat föräldrarnas egen ställning och förmåga. Barnen hade därmed endast rätt till samma levnadsstandard som de sämst lottade i samhället. Barn födda inom äktenskapet hade dock rätt till samma ekonomiska levnadsstandard som föräldrarna själva.41 1778 infördes institutet ”okänd moder”. Det innebar att en kvinna kunde föda barn anonymt utan att behöva registrera sig som moder
34 Ibid, s. 18 ff.
35 Ibid, s. 25.
36 Singer, A., Barnets bästa, s. 19.
37 Inger, G., Svensk rättshistoria, s. 24f och 107.
38 Singer, A., s 19.
39 Sjösten, M., s. 23.
40 Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s. 12.
41 Schiratzki, J., s. 12; Singer, A., s. 21.
20
i kyrkoböckerna.42 Detta institut infördes i syfte att minska barnamorden som då var omfattande. En ogift gravid kvinna hade mycket låg status i samhället och hade ofta inte reella möjligheter att ta hand om sitt barn. Fattigdom och stora barnaskaror ledde även till att gifta kvinnor inte alltid kunde mätta ännu en mun. Regleringen fick den effekt som eftersträvades och barnamorden minskade i antal. De utomäktenskapliga barnens ställning försämrades dock till följd av detta. Barn som föddes av okänd moder hade inte rätt till kunskap om sitt ursprung.43 1917 avskaffades dock institutet ”okänd moder” då det ansågs innebära ett intrång i barnets rätt. Under åren dessförinnan, 1908–1911, hade denna anonymitetsrätt använts i mer än fem procent av alla de fall där barn föddes utanför äktenskapet.44
Bestämmelser angående vårdnad var förhållandevis få till antalet i 1734 års lag. Vid laglig äktenskapsskillnad hade hustrun rätt till vårdnaden om barnen. Detta gällde dock endast om mannen var vållande till skilsmässan. Vid det fall båda föräldrarna kunde anses vara lika vållande till skilsmässan, skulle den som var mest lämplig ha vårdnaden om barnen.
Var både mannen och hustrun att se som lika lämpliga, tillföll vårdnaden mannen.45
Upplysningstidens filosofi förändrade synen på barn och deras relation till föräldrar.
Europa under upplysningstiden präglades av förändringsiver och kyrkans idémonopol utmanades. Synen på barndom som koncept ändrades. Barndomen sågs inte längre enbart som en förberedelse för vuxenlivet (eller himmelriket) utan som en skild livsfas, värderad och betydelsefull för sin egen del, inte enbart som en transportsträcka mot ett produktivt och gudfruktigt vuxenliv. Tänkare som Locke och Rousseau lämnade sina avtryck och många forskare anser att barn och var en av de största mottagarna av den sentimentalism och humanism som kännetecknade upplysningstiden.46 Barn började ses som formbara och förbätterliga, vilket innebar att barnuppfostran blev en alltmer central fråga. Kyrkans inflytande minskade och religionen var inte längre den rättsliga normkälla där lagar hämtade sin bas. Istället fick vetenskaperna, såsom den framväxande beteendevetenskapen och pedagogiken utgöra nya ledstjärnor. Detta nya förhållningssätt
42 Singer, A., s. 22.
43 Sjösten, M., s. 24.
44 Singer, A., s. 22.
45 Sjösten, M., s. 24ff.
46 Cunningham. H., s. 58ff.
21
kan särskilt ses i några av de lagar som tillkom i början av 1800-talet, särskilt då 1842 års folkskolestadga där den obligatoriska folkskolan introducerades.47
Industrialismens intåg på 1800-talet ledde till andra stora samhälleliga förändringar. Det gamla bondesamhället började luckras upp då allt fler människor flyttade in till städerna.
Den tidigare rådande familjeordningen började också att lösas upp (eller åtminstone var det så dåtiden uppfattade sin samtid). Industrialiseringen ledde till att fler barn behövde arbeta. Tidigare hade barnen fått mer tid för sig själva (tid som användes för lek) medan de vuxna var upptagna med arbetet men nu började barn ses som en viktig komponent i de nya fabrikernas arbetsstyrka. Industrialismen innebar nytänkande och innovation men det är inte att förglömma hur många människor (barn som vuxna) som for illa i dess kölvatten.48 En bred politisk opinion började propagera för förändring. Upplysningstidens tankar om familjens och hemmets betydelse för barnet framhävdes och fick genomslag.
Ett genomgripande mål för den nya lagstiftningen blev därför att återigen upprätta familjen för barnets fostran och vård.49
Samhällets ökade medvetenhet om barns villkor medförde att många privata välgörenhetsorganisationer växte fram under 1800-talet. Dessa hade ofta den uttalade ambitionen att rädda ”samhällets olycksbarn”. Fattiga eller avvikande barn som tidigare uppfattats i huvudsak som problematiska skulle nu anförtros filantroper och professionella barnavårdare. Principen om barnets bästa började att användas som ett retoriskt och legalt verktyg för att motivera verksamheten. Under 1800-talet satte även liberalismen sina spår i samhället med dess tankar om individens frihet kontra statens maktbefogenheter. Statsmakten måste därmed kunna legitimera ingrepp i föräldrars bestämmanderätt över sina barn. Ett argument som framfördes var att det faller på staten att sörja för alla sina medborgare men att denna uppgift normalt delegerades till föräldrarna. Kunde föräldrarna inte ombesörja sin uppgift ankom det på staten att göra ett ingripande.50
1917 kom de första lagreglerna i svensk rätt som möjliggjorde rättsligt fastställande av vilka som var föräldrar till ett barn. Här kan skönjas idén att återupprätta den upplösta
47 Singer, A., s. 20.
48 Cunningham. H., s. 88ff.
49 Singer, A., s. 20.
50 Schiratzki, J., s. 13.
22
familjen där barnet kan få sin fostran och föräldrarnas förpliktelser mot barnet.51 Det infördes bestämmelser som möjliggjorde ingripande från det allmännas sida att fastställa faderskap (om möjligt) genom erkännande eller dom till barn som var fött av ogift moder.
En barnavårdsman utsågs för barn födda utom äktenskapet och denna barnavårdsmans uppgift var att hjälpa modern med råd och upplysningar samt se till att barnets bästa tillvaratogs. 1917 års lagstiftning innebar även att begreppsbildningen äkta och oäkta barn avskaffades. Fortfarande kvarstod dock en åtskillnad mellan barn födda inom äktenskapet och barn födda utanför äktenskapet. Föräldrarnas civilstånd var avgörande för vilken lag som ansågs vara tillämplig (1917 års lag om barn utom äktenskap jämfört med 1920 års lag om barn inom äktenskap). Begreppet vårdnad (en förkortning av begreppet omvårdnad) togs in i lagstiftningen. Begreppet definierades inte närmare men ansågs avse barnets personliga angelägenheter. I tidigare lagstiftning hade ord som ”föräldramakt”
använts och syftet med det nya vårdnadsbegreppet var att betona det ansvar som föräldrarna hade för att barnet skulle få en god uppväxt. 52
I svensk lagstiftning kan principen om barnets bästa återfinnas sedan början av 1900-talet.
Principen var införd i den då gällande ärvdabalken och angav vem av föräldrarna som skulle få behålla barnen vid en skilsmässa. Om föräldrarna kunde enas skulle bestämmelsen gälla, om det inte uppenbart stred mot barnets bästa. Vid oenighet skulle domstolen avgöra frågan främst med hänsyn till barnets bästa. Denna princip överfördes sedan till 1920 års lag om barn i äktenskap, där barnets bästa skulle vara avgörande vid vårdnadstvister. Principen återfinns vidare i 1950 års föräldrabalk (FB) som ersatte 1917 års lag om barn utom äktenskap och 1920 års lag om barn inom äktenskap.53
Lagstiftningen på området har fortsatt att genomgå stora förändringar. Reformeringarna har eftersträvat att stärka barnets intressen i förhållande till föräldrarna. Synen på relationen mellan föräldrar och barn har gått från att baseras på föräldramakt till att istället betona hänsyn och ömsesidighet. 54 Lagstiftarens tydliga avsikt att frikoppla vårdnadsansvaret från föräldrarnas civilstånd kan även utläsas från reformerna.55 Reformeringen av vårdnadsreglerna fick särskild uppmärksamhet genom Utredningen om
51 Singer, A., s. 21.
52 Sjösten, M., s. 28f.
53 SOU 2000:77 Omhändertagen: Samhällets ansvar för utsatta barn och unga, s. 308.
54 SOU 1978:10 Barnets rätt I: Om förbud mot aga, s. 23f.
55 Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler, s. 34.
23
barnens rätt som tillsattes 1977.56 Utredningens förslag innebar att det infördes fler bestämmelser som stadgade att barnets bästa skulle vara vägledande för beslut. Barnets behov, som lyftes fram av utredningen, är en viktig faktor vid bedömningen av barnets bästa än idag. 1982 års reform av föräldrabalkens regler om vårdnad innebar ett genomslag i svensk rätt av barnets bästa som rättslig målsättning.57 Genom ratificeringen av Förenta Nationernas (FNs) konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) 1989 förstärktes barns rättigheter ytterligare och principen om barnets bästa kom att bli alltmer dominerande.58
1900 skriver Ellen Key i sin bok Barnets århundrande att barn borde behandlas med respekt för sin egenart och föräldrarna (särskilt modern) ska vara kärleksfulla och närvarande. Barnets århundrande är sedan ett begrepp som klamrar sig fast i det kollektiva medvetandet och blir både ett slagord och en vision för framtiden.59 I efterhand kan det också säga vara en mycket träffande beskrivning av det sekel som gått. Under 1900-talet har diskussionen om barnets rättigheter förts kontinuerligt och oförtröttligt. Barnets rättigheter lagstadgas både på inhemsk nivå men också på global nivå. 1924, med första världskriget i färskt minne antogs det första internationella instrument som fastslog barns rättigheter av Nationernas Förbund. Barnet sågs fortfarande som ett objekt för de vuxnas omsorg men snart började detta synsätt förändras. 60 När FNs konvention om barnets rättigheter antogs 1989 sågs barnet som en individ med egna rättigheter. Det markeras att barnet med stigande ålder har rätt till mer autonomi.61. Denna rätt till självbestämmande och betoning på barnets vilja hade sannolikt varit helt otänkbart för många av de som i början av förra seklet läste Ellen Keys stridsskrift för barnets rättigheter. Därmed kan det sägas att ”Barnets århundrande” överträffat förväntningarna och verkligen levt upp till sitt namn.62
56 Singer, A., s. 26.
57 Ibid, s. 28.
58 Schiratzki, J, s. 14f.
59 Cunningham. H., s. 171f.
60 Singer, A., Barnets bästa, s. 37.
61 Singer, A., Barnets bästa, s. 38.
62 Cunningham. H., s. 203f.
24
2.2 B
ARNETS BÄSTA2.2.1 FNs konvention om barnets rättigheter
Barnets bästa har, som följer av framställningen ovan, kommit att få en allt mer framträdande plats med tidens gång. 1990 ratificerade Sverige FNs konvention om barnets rättigheter (hädanefter kallad barnkonventionen). Sverige har därmed åtagit sig en folkrättslig förpliktelse att följa konventionens bestämmelser.63 Principen om barnets bästa kommer till uttryck i artikel 3 i barnkonventionen. Artikeln stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, såväl i den offentliga som i den privata sfären.64 Trots sin folkrättsliga karaktär är barnkonventionen därmed tillämpbar även på det civilrättsliga förhållandet mellan förälder och barn.65 Två grundläggande tankar har utgjort bas för principen om barnets bästa; att barn har ett fullt och lika människovärde samt att barn är sårbara och därigenom behöver särskilt skydd.66 Principen om barnets bästa är en av de fyra grundpelare som bär upp barnkonventionen De övriga grundpelarna utgörs av förbud mot diskriminering (artikel 2), rätten till liv (artikel 6) och rätten att få komma till tals (artikel 12). Tillsammans fungerar dessa grundpelare som vägledning för hur konventionens artiklar i övrigt ska tolkas.67
2.2.2 Vad innebär principen om barnets bästa?
Frågan om vad som utgör ett barns bästa kan inte ges ett allmängiltigt svar utan hänsyn till individuell kontext. Barnets bästa är ett begrepp som ofta innebär avvägningar68 mellan olika intressen och uppfattningar. Barnets bästa kan inte heller ses som ett konstant begrepp utan är tidsspecifikt och sammanhangsbundet. Vad som är bäst för ett barn behöver inte nödvändigtvis innebära detsamma för ett annat barn.69 Förutom att det närmast är omöjligt att ge en tydlig och uttömmande precisering av begreppet i lagstiftning kan det också ifrågasättas om ett sådant förfarande ens vore önskvärt då nödvändig flexibilitet skulle mistas. Sådana överväganden har lett till slutsatsen att
63 Prop. 1989/90:107 Godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter, s. 27.
64 SOU 1997:116 Del 2 t.o.m. kap. 6, s. 61f.
65 Schiratzki, J., s. 28.
66 Prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, s. 13
67 SOU 1997:116 Del 1 t.o.m. kap. 3, s. 50.
68 Ett bra exempel på avvägningar och svårigheter med begreppet är det dilemma som mötte den egyptiska regeringen; är det bättre att ge hälften av alla barn heltids undervisning eller att ge alla barn undervisning på halvtid?, se vidare SOU 1997:116.
69 SOU 2005:43 Del A: missiv t. o. m. kapitel 9, s. 105.
25
barnets bästa måste bedömas utifrån de olika behov och omständigheter som förekommer i det individuella fallet genom en helhetsbedömning.70
Den svenska Barnkommittén angav att bedömningen av barnets bästa bör kombinera både ett objektivt såväl som ett subjektivt perspektiv. Denna metod har ursprungligen utvecklats av den brittiske familjerättsexperten John Eekelaar. Det objektiva perspektivet består i att beslutsfattares bedömningar ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar om att på olika sätt skaffa sig den kunskap om barn som efterfrågas, exempelvis genom att se till vetenskaplig expertis på området. Det subjektiva perspektivet innebär istället att barnet ska få uttrycka sin egen åsikt om vad den anser är det bästa för sig. En förutsättning för att detta ska kunna ske är dock att barnet är i en trygg miljö utan otillbörlig påverkan från enskild vuxen.71 Enligt Eekelaar bör bedömningen av vad som är barnets bästa grunda sig på en kombination av både vetenskap och beprövad erfarenhet (objectivization) samt barnets egen åsikt (dynamic self-determinism) för bäst resultat.72
2.2.2.1 Det subjektiva perspektivet
Barnets rätt att komma till tals tillförsäkras genom artikel 12 barnkonventionen samt 6 kap. 2 a § tredje stycket FB.73 Det finns dock en skillnad gällande ordalydelsen. I barnkonventionen anges det att barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad medan det i 6 kap. 2 a § tredje stycket FB anges att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. I den engelska originaltexten av artikel 12 är ordalydelsen ”the views of the child” som närmast översätts till åsikt i den svenska återgivningen. Det kan ifrågasättas om inte begreppet ”vilja” kan tänkas innebära ett högre ställt krav än ”åsikt”.74 Den språkliga innebörden av ett begrepp som barnets vilja synes implicera en bestämd viljeyttring; att barnet ska ha en bestämd uppfattning i en viss riktning för att barnets egna tankar ska få betydelse. Åsikter kan dock uppfattas som ett något mer löst begrepp. Det ligger i sakens natur att människor tidigt formar åsikter om sin omvärld och dessa åsikter inte alltid är helt utarbetade eller klart
70 Prop. 2005/06: 99, s. 40.
71 SOU 1997:116 Del 1 t. o. m. kap. 3, s. 69f.
72 Eekelaar, J., The interest of the Child and the Child’s wishes, s. 57f.
73 Se vidare information under avsnitt 4.3.
74 Efter en konsultering i ordbok av orden ”vilja” och ”åsikt” framgår det att med vilja menas förmåga att känna och uttrycka att något ska vara på ett visst sätt och med åsikt menas ens uppfattning av något, se Malmström, S., Bonniers Svenska Ordbok, s. 660 och 681.
26
definierade. Att då låta domstolen enbart ta hänsyn till barnets tankar när dessa kan uttryckas i en bestämd riktad vilja innebär en hög tröskel för det subjektiva perspektivet.
Att utreda ett barns uppfattning eller vilja medför även vissa svårigheter i praktiken.
Barnet kan ha blivit påverkad i viss riktning av vuxen i sin närhet. Barnets vilja behöver heller inte vara konstant utan kan förändras dagligen.75 Vidare har det i förarbetena betonats att beslutsfattaren ska anlägga ett barnperspektiv och försöka ”se med barnets ögon”. Detta innebär dels att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation, dels analysera de konsekvenser som olika beslut kan ha för barnet. Beslutsfattaren bör lyssna på barnet och respektera barnet som en egen individ. Detta innebär dock inte att det alltid är barnets vilja som måste följas. Det är i slutändan ändå den vuxna som utifrån sin kunskap och erfarenhet som ska fatta och ta ansvar för beslutet.76 Eekelaar anger också att tillämpning av det subjektiva perspektivet (dynamic self-determinism) inte på något vis innebär en rekommendation att låta den vuxna delegera beslutsfattandet till barnet. Det subjektiva perspektivet ger istället barnet utrymme att påverka beslutsutgången vilket inte är detsamma som en delegering av beslutsfattande. Uppfattas barnet vara tillräckligt kompetent med avseende till ålder och mognad bör barnets vilja vara avgörande så länge det inte strider mot barnets fysiska och psykiska hälsa samt utveckling.77 Eekelaar skriver78
[…] the purpose of dynamic self-determination is to bring a child to the threshold of adulthood with the maximum opportunities to form and pursue life-goals which reflect as closely as possible an autonomous choice.
En möjlig tolkning av detta citat i förhållande till utrymmet för barns självbestämmande skulle kunna vara att barnets uppfattning får vara avgörande så länge denna uppfattning inte leder till konsekvenser som allvarligt riskerar att försämra barnets valmöjligheter i vuxen ålder.
2.2.2.2 Det objektiva perspektivet
I det objektiva perspektivet använder sig beslutsfattaren av föreställningar om faktorer som vanligtvis är till barnets bästa. Dessa föreställningar kan baseras på vetenskapliga källor men också hänföras till beslutsfattarens egna sociala värderingar. Det följer att
75 Prop. 1994/95:224, s. 27.
76 Prop. 2005/06:99, s 39.
77 Eekelaar, J., s. 55f.
78 Ibid, s. 53.
27
sådana föreställningar som närmast härleds från beslutsfattarens personliga övertygelser inte uppfyller krav på objektivitet. Eekelaar menar dock inte att avfärda möjligheten att inkorporera objektivitet i bedömningen. Däremot bör det klargöras att reliabiliteten av så kallade objektiva föreställningar kan vara svår att avgöra. 79 Eekelaar anger vidare att det objektiva perspektivet ofta blir tillägnad generaliseringar men att det ändå är en oundviklig och nödvändig del i att avgöra barnets bästa. Det skyddar barnets egenintressen, exempelvis kan det objektiva perspektivet användas för att säga att barnets närvaro i skolan är viktig för en positiv utveckling. Det vore en omöjlig uppgift att i varje enskilt fall söka avgöra barnets inställning till skolan och om skolgång verkligen är det bästa för just det barnets utveckling. Därmed kan generaliseringar ha sin plats i bedömningen.80 Vidare kan det diskuteras om inte sociala fenomen innebär en sådan komplexitet och att kunskapen om dem är så begränsad att individen bör se till de direkta och omedelbara konsekvenserna av en handling som individen har kunskap om snarare än att se till vad någon annan tycker är lämpligt som ska ha en mer utbredd kunskap om handlingen signifikans för samhället som helhet. 81
6 kap. 1 § FB anger barns grundläggande rättigheter.82 Förekomsten av denna bestämmelse kan sägas utgöra en form av förtydligande av omständigheter som har betydelse för den objektiva aspekten av bedömningen om barnets bästa. 83 Av bestämmelsen följer att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska även beaktas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling I rätten till omvårdnad åsyftas inte bara materiella behov (såsom mat, bostad och utbildning) utan barn psykiska behov (exempelvis att barnet får kärlek, trygghet och förståelse). Rätten till trygghet innebär ett varaktigt och stabilt förhållande till annan person (ofta förälder men kan vara annan vårdnadshavare). En god fostran innebär att barnet behöver få utvecklas som en egen individ och pröva på att stå på egna ben och lära sig gränssättning och ansvarstagande.84
79 Ibid, s. 46 f.
80 Ibid, s. 58.
81 Ibid, s. 49.
82 Prop. 1981/82:168 Om vårdnad och umgänge m.m., s. 21f.
83 Singer, A., s. 28.
84 Sjösten, M., s. 43; Prop. 1981/82:168, s. 49f.
28
3 B ARNETS BÄSTA I VÅRDNADSKONFLIKTER
3.1 I
NLEDNINGVid beslut om vårdnad, boende och umgänge är det principen om barnets bästa som ska vara avgörande enligt 6 kap. FB. Barnets bästa är målsättning för alla beslut i tvisten, inte enbart för domstolens beslut. Följaktligen ska även socialnämnden samt andra berörda myndigheter låta barnets bästa vara avgörande.85 I portalparagrafen 6 kap. 2 a § FB fastslås principen om barnets bästa vid vårdnadsrelaterade tvister:
Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen först bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska
tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458)
Paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom 2006 års vårdnadsreform. Den tidigare bestämmelsen ansåg inte med tillräcklig tydlighet ange principen om barnets bästa. Den tidigare ordalydelsen var att barnets bästa skulle komma i främsta rummet när frågor om vårdnad, boende eller umgänge avgörs. Förtydligande om principen om barnets bästa skedde genom att lydelsen ändrades till att numera uttryckligen framgå att barnets bästa är avgörande och inte endast i främsta rummet (egen kursivering). Det följer av förarbetena att det är barnets bästa som ska stå i fokus och när det gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge bör inga andra intressen få företräde. Detta innebär ett tydligt barnperspektiv där exempelvis föräldraperspektivet inte får komma före. 86
Den närmare innebörden av principen om barnets bästa, som ovan angivet under avsnitt 2.2.2, är inte helt lätt eller ens nödvändigtvis önskvärt att precisera.87 Nedan följer en framställning av de omständigheter som enligt 6 kap. 2 a § FB särskilt ska beaktas.
85 Sjösten, M., s. 38.
86 Prop. 2005/06:99, s. 39f.
87 Av Annika Rejmers undersökning framkom dock att 50 procent av domarna, 61 procent av advokaterna och 84 procent av socialsekreterarna ansåg att barnets bästa som begrepp var inte tillräckligt definierat.
Studien visade även att socialsekreterare anpassar sin definition av barnets bästa utefter FB och praxis
29
3.2 R
ISKEN FÖR ATT BARNET FAR ILLAEnligt 6 kap. 2 a § andra stycket FB ska domstolen särskilt fästa avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnenet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Bestämmelsen fick sin nuvarande lydelse genom 2006 års vårdnadsreform då det uppmärksammades att det var relativt vanligt förekommande med påståenden om övergrepp i vårdnadstvister. Trots detta utdömde domstolar ändå ofta gemensam vårdnad vilket synes vara grundat i barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna som då kom att väga över eventuella risker för barnet. En nyhet med 2006 års vårdnadsreform var också att risken för att någon annan i familjen utsätts för övergrepp också ska beaktas. Forskning visar att barns psykiska hälsa riskerar att påverkas negativt då barn tvingas bevittna våld i hemmet, även om de själva inte är direkt utsatta.88 Efter 2006 års reform väger risken för barnet att fara illa på något sätt tungt vid bedömningen av en vårdnadstvist.89 Hur denna riskbedömning ska gå till har inte närmare besvarats då det inte ansågs möjligt att bestämma en formel eller modell som skulle passa alla förhållanden.90 Omständigheter som kan vara viktiga för bedömningen är exempelvis tidigare övergrepp, hot om övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Bestämmelsen ger ingen uttömmande beskrivning av alla de omständigheter som kan vara av betydelse för det enskilda fallet eftersom en sådan uppräkning skulle kunna innebära att flexibiliteten i bedömningen går förlorad. Beviskraven är inte ställda lika högt som i brottmål och påståenden om exempelvis våld ska beaktas även om förundersökningen lagts ned.91 I dessa fall blir det en fråga om vem som är mest trovärdig och det kan förekomma att föräldrar ljuger om övergrepp i syfte att nå framgång i målet.92
I förarbetena till 2006 års vårdnadsreform definierades inte närmare vad övergrepp omfattar men ledning bör kunna hämtas från förarbetena till den tidigare bestämmelsen 6 kap. 15 § fjärde stycket FB där det angavs att domstolen vid avgörandet av umgängesfrågor ska beakta risken för att barnet utsätts för övergrepp och att detta
vilket innebär i praktiken ätt det är domstol som definierar begreppet barnets bästa trots avsikten var att socialsekreterarna ska kunna bidra med särskild sakkunskap, se Rejmer, A., Vårdnadstvister: en
rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadstvister med utgångspunkt från barnets bästa s. 124 och 134.
88 Prop. 2005/06:99, s. 42.
89 Singer, A., s. 121.
90 SOU 2005:43 Del A missiv t.o.m. kapitel 9, s. 203.
91 Prop. 2005/06:99, s. 42.
92 SOU 2005:43 Del A missiv t.o.m. kapitel 9, s. 200f.
