Det sista steget består av implementeringsfasen där den nya idén till tjänsten implemente-ras. Här blir det tydligt om och hur appen fungerar i praktiken eller om den behöver ut-vecklas och anpassas ytterligare.
Figur 6: Design thinking model (Källa: https://www.nngroup.com/articles/design-thinking/ , 05.03.2021) Inom Design thinking kan processen vandra fram och tillbaka, t.ex. till exempel kan det visa sig efter imple-menteringen, att man inte löser hela problemet med produkten/tjänsten och måste backa i processen.
På väg mot en prototyp
Projektet har redan kommit långt i de tre första faserna i Design Thinking-modellen. I fi-gur 7 presenteras en första idé till hur den digitala prototypen för Eko Marina Appen kan se ut. Än så länge är det bara ett första förslag, men syftet är väl utmejslat. Eko Marina Appen och den kopplade hemsidan ska innehålla information för båtägare och för fritids-båthamnar, samtidigt som den är ansluten till andra tjänster och plattformar.
Det finns en rad appar på marknaden som erbjuder service på båtmarknaden, att samar-beta med, till exempel föreningsappar, som används av fritidsbåtshamnar för att under-lätta informationsdistributionen. Dessutom finns appar som erbjuder förbokning av gäst-hamnsplatser inklusive digital betaltjänst för båtägare. Andra appar hjälper fritidsbåts-hamnarna att ha full kontroll över båtplatsernas kapacitet och får också en statistik över alla besökta båtplatser. Några appar erbjuder annonsering för restauranger och olika event i närheten av hamnen för att underlätta marknadsföringsaktiviteter för fritidsbåtshamnar direkt i appen.
Det finns många bra tjänster och information som underlättar för båthamnar och båtägare att ta sitt miljöansvar, men den behöver samlas någonstans. Andra tjänsteplattformar såsom Transportsstyrelsens karta över sugtömmningsstationer samt Båtmiljö.se:s karta över borstvättar i kustområdena skulle kunna kopplas in, liksom appar för gästhamnar och gästhamnsservice.
Fritidsbåtshamnarna skulle även kunna marknadsföra sina egna tjänster via appen, till ex-empel sälja tvättbiljetter för borstvätt. Även leverantörer av produkter, exex-empelvis skrov-dukar eller giftfria båtbottenfärger, skulle kunna marknadsföra sina tjänster i appen mot en kostnad. Det finns också planer på att försöka koppla ihop appen med en hem-sida/internt program för miljötillsynen.
Figur 7: Idé till prototyp utvecklad i samarbete med IVL.
Käller för bilder: www.boatwasher.se; Transportsstyrelsens karta över sugtömmningsstationer
(www.transportstyrelsen.se) ; Båtmiljö:s karta över borstvättar och spolplattor (www.batmiljo.se) samt gäst-hamsapp (https://www.gasthamnsguiden.se).
Andra idéer kopplade till appen
Inom projektet har vi också diskuterat möjligheter att fördela över ansvar från hamnen till båtägaren. En möjlighet är att båtägaren själv godkänner, via appen, att hen inte använder giftig båtbottenfärg via Bank ID. Båtägaren kan även via appen årligen godkänna att hen känner till gällande miljöregler i fritidsbåtshamnen. Men denna typ av användning kräver dels stor tillit, dels stort egenansvar samt kontroll om detta kan fungera med gällande lag-stiftning.
Dessutom har projektet diskuterat att det, kopplat till varje båtplats och vinterupplägg-ningsplats, bör finnas tydliga kontaktuppgifter till innehavaren. Om det sedan sker läck-age/utsläpp av föroreningar i vattnet eller på marken så kan dessa kopplas till båtägaren
som orsakat detta. En annan enkel lösning är att förse varje båt med ett chip, med kon-taktuppgifter. Det gör det lätt att veta vem som exempelvis skrapat bort gammal botten-färg utan att samla upp botten-färgresterna och då brutit mot hamnens miljöregler. Det finns hamnar som delvis redan har redan implementerat ett chip. Tanken är man ska kunna av-läsa chipet med telefonen och omedelbart får tillgång till allt i appen, till exempel kon-taktuppgifter till ägaren av båten. Appen ska innehålla flera funktioner samtidigt.
Det här kan appen hjälpa fritidsbåtshamnarna och båtägarna med11:
• Lätt att göra rätt! Dokumentation och rutiner ligger digitalt och lättillgängligt och underlättar delning med tillsynsmyndigheter, medlemmar och andra hamnar.
• Tydlig koppling mellan det riskreducerande arbete som krävs enligt lag och vad som kan efterfrågas/begäras vid tillsyn. Miljöindexet kan vägleda om vilka åtgärder som behövs för att nå både minsta lagkravsnivå, men också vilka steg som behöver tas för att nå en högre nivå av egenkontroll och mindre risk för utsläpp/påverkan.
• Strukturerad digital egenkontroll möjliggör tydlig och transparent ansvars- och arbetsfördelning.
• Stöd vid samordning av akuta insatser som hantering av oljespill och liknande.
Öka möjligheten för närliggande grannar att hitta och dela skyddsutrustning vid riskmoment, avvikelser, olyckor och spill.
• Kostnader för förbättrande åtgärder kan effektivt fördelas/riktas mellan de ansvariga.
• Bevakning av ny information, lagar och regler, och viktiga nyheter och meto-der kan lyftas in och kopplas till indexet. Vid ändringar kan behovet av uppdate-ringar flaggas upp så att hamnen inte missar en viktig nyhet.
• Utbildningar och workshops kan ordnas eller samordnas via tjänsten.
• Via delad inloggning med tillsynsmyndigheter blir tillsynen mer fokuserad och de olika tillsynsområdena inom verksamheten kan samordnas och i vissa fall er-sättas av skrivbordstillsyn.
• Uppdateringar av kontaktuppgifter till hamnansvarig, ändringar i lagar och regler, samt listor med på platsen tillåtna båtbottenfärger blir tillgängliga när de behövs.
• Möjliggör samordning av uthyrning/utlåning av skyddsutrustning, mätinstru-ment och lämplig utrustning vid riskmomätinstru-ment. Kan kopplas till digitala utbild-ningsvideos.
11 Referensgruppsmötet 2020-12-04, presentation från Melissa Goicoechea Feldtmann (IVL)
• Båtägarna kan läsa på och vid behov begära ”tillstånd” inför riskmoment, t.ex. anmäla behov om blästring av båtskrov till ansvarig vid
ham-nen/uppläggningsplatsen med uppgifter om när var, vem, när och hur och få svar i appen.
• Appen gör viktig information tillgänglig dygnet runt och samlad och sökbar så att båtägare och verksamheter i realtid kan få stöd att göra rätt.
• Genom att hamnar utvecklar skriftliga rutiner för att hantera miljö- och häl-soriskerna inom området blir även miljöarbetet mindre personberoende och kan lättare fördelas mellan båtägare, servicepersonal och andra verksamheter.