Nästa steg i utvecklingen av en miljömärkning för fritidsbåtar skulle vara att ha en workshop, där en färdig prototyp av appen tas fram och testas med pilotkunder för att ut-värdera affärsmodellen. Syftet med prototypen är att visa hur digitala kanaler kan använ-das för att tillgängliggöra miljömärkningskriterier, information och stöd i ett användar-vänligt format, samtidigt som det också blir möjligt att förmedla tjänster, utföra egenkon-troll och fördela ansvar mellan berörda aktörer.
Inventering för en bättre affärsmodell
För fortsatt utveckling av affärsmodellen är det viktigt med en bättre förståelse för för-delningen av olika typer av fritidsbåtshamnarna i Sverige. Syftet med inventeringen är att samla in information om hamnars storlek, ägandeform, infrastruktur (t.ex. tillgången till spolplatta, miljöstation, ramp och vinteruppställningsplats) och mer data om fritidsbåts-hamnarnas miljöarbete. Av Sveriges dryga 1500 fritidsbåtshamnar är 400 klassade som gästhamnar (Sweboat, 2019). Men förutom en rapport från Göteborgsregionen (Ramboll, 2018) finns det lite data om hur det verkligen ser ut i hamnarna, exempelvis när det gäller infrastruktur och utrustning Genom en inventering fås information om hur många fritids-båtshamnar som saknar den infrastruktur som behövs för att över huvud taget kunna få miljöcertifieringen. Eventuellt kan kriterierna behöva anpassas för att få fler hamnar in-tresserade.
Dessutom är en inventering av fritidsbåtshamnar viktig, för att inte säga nödvändig, för en fungerande, realistisk affärsmodell för miljömärkningssystemet. Projektet saknar än så länge kunskap om storleksfördelningen mellan fritidsbåtshamnarna. Hur många är små, medelstora eller stora och hur ser ägandeförhållandena ut? Målet med projektets förslag till miljömärkning är att inkludera så många fritidsbåtshamnar som möjligt. Detta mål kan dessutom bara uppnås genom att ha en attraktiv och realistisk prismodell för alla.
Ett första inventeringssteg
Projektet har hittills tagit ett första steg i inventeringen genom att skriftligen kontakta 95 kommuner med fritidsbåtshamnar inom kommungränsen, både kustkommuner (utom de
kommuner som fanns med i rapporten från Ramboll, 2018) och de som ligger vid insjöar.
Kommunerna ombads göra en egen inventering genom att fylla i detaljerad information i ett Excel-dokument med frågor om spolplatta, miljöstation, ramp och vinteruppställning etc.
Det kom in svar från 34 kommuner dvs. 1/3 del av de tillfrågade. Ofta hade de svarande kommunerna bara information om de hamnar de själva äger/driver, inte övriga fritids-båtshamnar som t.ex. drivs av ideella föreningar eller kommersiella aktörer inom kommungränsen, även om kommunens miljötillsyn gäller även dessa.. Därför är det vik-tigt att fortsätta inventeringen. Analysen av den kommande inventeringen kan visa på om det finns skillnader mellan fritidsbåtshamnarnas infrastruktur i olika delar av Sverige. In-venteringen kan också användas för att identifiera fritidsbåtshamnar eller områden som är mycket förorenade.
Sammanfattning av incitament
Incitamenten för att fritidsbåtshamnar ska ansluta sig till ett miljöcertifieringssystem spe-lar stor roll. Att vara med i miljömärkningen betyder att en fritidshamn måste lägga ned tid på ansökan, uppfylla kriterierna samt också betala en avgift. För att en miljömärkning ska fungera väl och leda till minskade miljöeffekter på havsmiljön, är det viktigt att många fritidsbåtshamnar ansluter sig och därför behöver incitamenten att delta förtydligas och kommuniceras ordentligt. Incitamenten behöver också vara attraktiva för alla fritids-båtshamnar.
Här kan ett konkret stöd från indexet i miljöarbetet vara just ett sådant incitament, ef-tersom alla fritidsbåtshamnar måste se till att de lever upp till bestämmelserna i miljöbal-ken och bedriva en god egenkontroll kring marinans påverkan på miljön. Indexet kan un-derlätta för hamnen att identifiera och kartlägga miljörisker kopplade till verksamheten, samt bidra med konkreta förslag på åtgärder för att minska miljöpåverkan. Dessutom kan miljöindexet ge en helhetsbild över de miljökrav som hamnarna har att förhålla sig till och förenkla deras möjligheter att följa och eventuellt överträffa den lägsta kravnivån en-ligt miljöbalken. Som certifierad fritidsbåtshamn kan man också säkerställa att man klarar av en inspektion från kommunens miljötillsyn.
Det finns också ekonomiska incitament för att ansluta sig till miljömärkningen. Tanken är att de flesta fritidsbåtshamnar betalar en avgift för att ansluta sig, men miljömärkningen kan leda till att de proaktivt minskar framtida kostnader (till exempel för sanering av mark). Ett förslag är att mindre hamnar inte betalar någon avgift. Dessutom kan olika hamnar och aktörer inom hamnområdet tjäna pengar på att marknadsföra sitt miljöarbete och attrahera fler besökare både från land och vatten. En gästhamn kan använda miljö-märkningen för att marknadsföra sig som ”miljöhamn” och därigenom attrahera med-vetna båtgäster och förhoppningsvis öka sin omsättning. I slutändan kan det bli möjligt att tjäna in kostnaden av medlemskapet med att förbygga kostnader för sanering och sam-tidigt få stöd i miljöarbetet.
För affärsmodellen är det också viktigt att visa incitament för andra aktörer, till exempel branschorganisationer och myndigheter som Transportstyrelsen. I avsnittet om affärsmo-dell/värdeerbjudande presenterades ett antal idéer för hur man kan underlätta miljötillsy-nen för kommunerna, men också för hamnarna själva. Intervjuerna med kommuner och miljöinspektörer visade att systemet som kan användas för att dokumentera miljötillsynen kan varieras. Att koppla miljömärkningen till ett digitalt system för miljötillsyn kan bidra till en strukturerat arbetssätt som sparar tid och pengar samt ger bättre kontroll över ham-narna.
KAPTITEL 3: KUNSKAPSSPRIDNING
En viktig del i projektet var att sprida kunskap om fritidsbåtshamnars miljöpåverkan samt öka kännedomen och acceptansen för miljömärkningen. Det arbetet inbegriper diskussioner med hamnansvariga, berörda myndigheter (länsstyrelser och kommuner), samt olika båtorganisationer, nationellt och internationellt.