Implementering

– Vad har implementeringen av Basel II inneburit för en liten respektive en stor bank?

Sparbanken i Enköping

Hedman menar att det är självklart att Basel II krävt större resurser i stora banker än i mindre banker. För Sparbanken i Enköping har det nya regelverket fått effekten att de mer eller mindre tvingats förstärka sin kompetens kring en del olika områden. Exempelvis måste risker mätas och kvantifieras på ett mer omfattande sätt än tidigare, samtidigt som olika typer av riskklassificeringsmetoder behövts utvecklas. Enligt Helgesson skedde implementeringen av Basel II relativt smärtfritt då förberedelserna för regelverket påbörjades redan under 2002. Detta år tillträdde Hedman som VD och hade bland annat tidigare suttit i ett projekt för en styrgrupp i Swedbank för Basel II, och var således väl insatt i vad som skulle komma. Hedman organiserade banken därefter och skapade en avdelning som var helt avskild från affärsverksamheten som skulle ha till uppgift att kontrollera riskerna. Förberedelserna sattes i gång och de gjorde bland annat sin första intern kapitalutvärdering, en samlad dokumentation för hela institutets riskprofil. Helgesson berättar att det är VD, chefsjurist, kreditcontroller, ekonomichef inklusive han själv som vice VD/Chef för risk & compliance, som är väl insatta i Basel II. Helgesson påpekar även att styrelsen givetvis är väl insatta då det är ett krav från Finansinspektionen. Sparbanken i Enköping håller många styrelseföredragningar om Basel II samt försöker få övrig personal uppdaterade, även om dessa kanske inte är så insatta i detaljerna.

Hedman tycker inte att Basel II missgynnat mindre banker utan att det faktiskt funnits en möjlighet för dem att hantera det komplicerade regelverket. Helgesson instämmer med Hedman, men poängterar att mindre banker missgynnas i ”bra tider” och blir gynnade i

”dåliga tider”, eftersom stora banker bygger sin kapitalallokering utefter riskklassificeringssystem som de har på sina kunder. Den avancerade metoden tenderar till att vara konjunkturkänslig, det vill säga att kapitalkravet påverkas av konjunktursvängningar, medan schablonmetoden som klassificeras som enkel metod inte gör det.

Storbanken

Respondent A understryker att Basel II medfört stora effekter. För storbanken har regelverket inneburit en kapitallättnad i den uppmätta kapitaltäckningsgraden. I det tidigare regelverket hade storbanken en kapitaltäckningsgrad på omkring 7-8 % och med Basel II 11 %. Enligt respondent A beror ökningen mer på finanskrisen än på det nya regelverket men även det faktum att banken innan finanskrisen valde att gå upp till 9-11 %. Anledningen till detta är att kapitalkravet blir mer volatilt med Basel II, det vill säga att kravet kommer att variera över cykeln beroende på att kreditmigrationer uppstår mellan riskklasser. Kapitalkravet ökar när riskerna ökar och därför krävs en högre buffert från bankens sida. Respondent A menar vidare att kapitallättnaden är en effekt av Basel II som verkligen gynnat banken och betytt mycket för deras riskhantering. Respondent A påpekar också att Basel II ställer helt andra krav än vad det tidigare regelverket gjorde. Bland annat krävs system för att få in samtlig information om de enskilda krediterna samt att riskerna ska räknas på ett strukturerat sätt, vilket inte storbanken tog hänsyn till tidigare.

År 2002 togs det strategiska beslutet att storbanken skulle bli en ”IRK-bank”, det vill säga att banken skulle ha egna metoder för beräkning av kreditrisker. Enligt respondent A fanns det tidigare ingen central riskkontroll hos storbanken, det var ingen som arbetade med kreditrisker på portföljnivå. Det som fanns var en kreditorganisation samt en riskkontroll när det framförallt gällde marknadsrisker på tradingverksamheten. I och med Basel II skapades en riskkontrollavdelning och idag består den av drygt 40 personer som arbetar med kreditrisker. Enligt respondent A har Basel II krävt stora resurser på grund av den komplexitet som finns i stora banker och i den utlandsverksamhet som bedrivs. Den storbank som respondent A representerar hade mycket föråldrade system som var tungkörda och väldigt kostsamma att göra ändringar i vilket försvårade implementeringen. Respondent A uttrycker sig på följande sätt;

”Det är väldigt resurskrävande att gå in i en sådan här apparat, både system- och kompetensmässigt. Regelverket är komplext och kräver både expertis vad gäller modeller och

Respondent A anser vidare att en bank måste ha en viss storlek på rörelsen för att kunna bli en ”IRK-bank” och det är först då som banken får en kapitallättnad. Med Basel II förstärks även de stordriftsfördelar som finns i en bankverksamhet.

Finansinspektionen

Enligt Fritsch på Finansinspektionen är den mest påtagliga effekten med Basel II att kompetensen höjts och att riskhanteringsförmågan ökat hos bankerna. Vidare framhåller Fritsch att Basel II är ett system som passar väldigt bra för stora banker och menar att Sverige inte har en enda bank av den storleken. Bankerna måste dessutom ha en stor mängd av information och historik, vilket de inte har idag. Fritsch uttrycker sig på följande sätt;

”Basel II är byggt för ett mycket större system än vad de svenska bankerna representerar, och de små- och medelstora bankerna i Sverige kommer aldrig att kunna nå upp till den

avancerade nivån.”

Fritsch menar att en stor svensk bank är att jämföra med en medelstor bank i ett internationellt perspektiv. Fritsch påpekar också att Basel II är ett system som är tänkt för en bankgivning som inte stämmer överens med den gamla historiska banken där småspararna kommer in med sitt kapital. I den typen av bankverksamhet fungerar inte regelverket. Fritsch hävdar att det är de stora bankerna som gynnas av det nya regelverket, medan de banker som är på väg att expandera missgynnas. Dessa banker missgynnas på grund av att de inte får någon kapitallättnad då de varken har historiken eller kompetensen som krävs för att uppfylla kraven. Fördelen med Basel II är att bankerna blir påtvingade att skaffa sig kompetens, vilket ger dem riskkompetens som gör att de lättare kan beräkna risker och skapa stabila system. Om historiken är knapphändig och banken använder sig av den grundläggande IRK-metoden vid bedömning av kreditrisk kommer det troligtvis att resultera i att banken får ett instabilt system som de sedan ska konkurrera med mot de stora bankerna med stabila system och historik. Basel II kan således missgynna dessa banker, menar Fritsch.