Implementering av skolans styrdokument

I frågan om implementering av skolans styrdokument får vi till viss del lite olika infallsvinklar. En informant pratar om att ha en tydlig organisation, en tydlig idé om vad som kännetecknar verksamheten, samt ha en tydlig och kontinuerlig kommunikation i styrkedjan. Det handlar om att vara uthållig över tid och se att ett förändringsarbete tar mellan 5-8 år. Långsiktighet, arbetsro och ett gemensamt förhållningsätt är viktigt när vi pratar om organisation och prioriteringar.

En annan infallsvinkel är att ett regelbundet kvalitetsarbete grundar sig på ett digitalt kvalitetssystem som regelbundet utvärderas. Detta underlag följs upp, kartläggs och utvärderingen bygger på beprövad erfarenhet och inte ett summativt tyckande. Kommunernas kvalitetssystem bygger på och utgår ifrån skollagen (Skollagen, 2010:800) och läroplanen (Skolverket, 2011).

”Vi använder Qualis som underlag för det egentligen systematiska kvalitetsarbetet. Det bygger ju faktiskt på att man gör, att man kartlägger allt från elevernas trygghet och trivsel till elevernas måluppfyllelse till elevernas /.../ ja, princip det, precis delaktighet rubbet, egentligen. Det är sju stycken olika nivåer.”

Båda kommunerna har tydligt uttalade fokusområden som ett stöd för analys och utvärdering, för att skapa en hållbar skolutveckling. I rektorsgruppen som är en funktion i styrkedjan där huvudman och verksamhetschef träffas lyfts det strategiska skolutvecklingsfrågor. En informant menar att det kan finnas svagheter och risker i ett digitalt system. Efterföljande diskussioner på olika nivåer kan därför ha en avgörande betydelse för en tillförlitlig utveckling. Men det finns även en annan fundering hos flertalet som belystes, nämligen att trots denna dialog om strategiska fokusområden är frågan om intentionerna når ut i hela verksamheten. På några håll problematiseras det kring frågan om en eventuell bristande förankring och att det kan ha betydelse för verksamheten.

Vidare lyfts det fram av båda kommunerna att elevhälsan har stor betydelse när det handlar om att implementera både kommunernas visioner och de nationella styrdokumenten. Dock menar en informant att det är pedagogerna som kan behöva hjälp med att implementera rådande direktiv. Pedagogerna har inte tillgång till hela verktygslådan och behöver stöd av såväl rektorer som elevhälsan. Det blir då viktigt att rektorerna i sin tur får stöd i sin roll.

Att främja en skola för alla är en genomgående utgångspunkt och en tydlig vision i de båda kommunerna. Det är ett prioriterat område hos både politiker, huvudmän och verksamhetschefer i de projekt som råder. En informant lyfter fram att:

”Så att vi har strukturerat kvalitetssystem som säkerställer att vi följer upp /.../ bygger på våra fokusområden i sin tur för det ligger inom ramen för projektorganisationerna där de olika fokusområdena finns. Så det är en välstrukturerad verksamhet, men jag vet inte om det känns så ute i verksamheten. Om den känns så tydlig när man pratar i klassrummet eller så. Jag tycker ändå att det blir mer och mer tydligt i alla fall.”

Kommunerna har inom de olika projekten spaltat upp det i olika fokusområden och gemensamt är att inkludering och systematiskt utvecklingsarbete ingår. Några uttryckte att det kan finnas hinder, för att kunna verkställa kommunens intention gällande en skola för alla. En informant lyfte fram den stora personalomsättning som pågår och att implementering måste ske på nytt. Det handlar om att skapa tid och förutsättningar, samt gemensamma arenor där dialog kan ske. En annan informant menar att ett hinder kan handla om synen på tilläggsbelopp och de insatser som sker. Till vem och vad ska det användas till och synen upplevs vara en mer traditionell syn, som handlar om specifika elevresurser. Det kan finnas andra prioriteringar som verksamheterna kräver. Avgörande faktor som framkommit kring främjandet av en inkluderande skolutveckling är utbildad personal, att handledning sker till undervisande pedagoger, formativt förhållningssätt, förmågan att vara flexibel, samt skapande av samarbete och dialog. Detta leder till en samsyn och en anpassning till elever i behov av särskilt stöd, istället för att utvecklingen stagnerar i väntan på utredning. Många gånger handlar det om att våga tänka utanför boxen och våga prata om vad vi gör. Det är även viktigt att prata om det som inte fungerar och utifrån det skapa nya förutsättningar. En klar och tydlig elevplan är också en avgörande faktor, för att säkerställa vårt pedagogiska uppdrag.

6.4 Delanalys

I frågan om implementering av skolans styrdokument får vi till viss del olika infallsvinklar. En informant pratar om att ha en tydlig organisationsstruktur, för att skapa en regelbunden kommunikation i styrkedjan. Det framkommer av flertalet informanter att det finns en osäkerhet om dialogen kring utvärdering av kommunernas fokusområden når ut till verksamheten, trots ett tydligt kvalitetsarbete och intention hos huvudmannen. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan skolan, ses som ett mikropolitiskt system, som består av

olika nivåer och olika aktörer (Ström & Lahtinen, 2012). I den pågående debatten om kapaciteten för en managementorienterad organisation hävdas bl.a. att resultatet kan

påverkas av vem som sitter i ledningsposition (Haug, 2012). Det framkom i någon intervju, att arbetet kring det kvalitetsarbetet påverkats av den drivkraft som funnits i ett tidigare skede, genom den ledning som då fanns.

En reflektion som nämns är att man behöver vara uthållig och se förändringen över tid. Långsiktighet, arbetsro och ett gemensamt förhållningsätt är viktigt när vi pratar om organisation och prioriteringar. I skollagen påtalas ansvaret, för att utvärdering och analys utförs på huvudmannanivå. Olika frågeställningar måste ställas, där svaren i sin tur påverkas av de som tolkar resultaten. Thurén (2007) menar att söka sanning inom forskning, är beroende av kontexten forskaren befinner sig i. Det behöver även tas hänsyn till de ekonomiska, politiska och ideologiska strömningar, som ska tyda resultaten för att sedan tillämpa dessa i vardagen. I intervjuerna finns en gemensam förståelse för detta uppdrag. Däremot framgick det inte av alla informanter en direkt tidsangivelse över hur lång tid ett förändringsarbete kräver. Dock finns en likhet i förståelsen, för att det handlar om att vara uthållig över tid (SKL,2015, Blossing, 2008).

Alla framhäver att en avgörande faktor, för en inkluderande skolutveckling, är utbildad personal. Genomgående är också att elevhälsan finns med i ekvationen, som en viktig del i utvecklingen av en skola för alla. Elevhälsan har även en betydande roll i arbetet med handledning av pedagoger, för att finna tillgängliga metoder i arbetet med anpassningar. Ytterligare en viktig faktor som framkommer i intervjuerna, är att utvecklingen inte ska stagnera, vilket innebär en samsyn hos pedagoger och en tydlig elevplan för elever i behov av särskilt stöd. I detta sammanhang har specialpedagogen en given roll.