Sammanfattande analys

Vi har i analyserna utgått från det insamlade empiriska materialet där informanterna varit i centrum, ägt sin berättelse och vi har fått en möjlighet att tolka den hämtade informationen (Kvale, 1997). Vi har velat uppmärksamma de olika aktörerna i styrkedjan och deras arbete kring inkludering, implementeringen av gällande skollag och läroplan, samt kvalitetssäkring gällande en skola för alla elever. Ett hermeneutiskt tankesätt ha genomsyrat vår tolkning och analys av informanternas berättelser i sökandet efter ny kunskap (Ahlberg, 2009).

Inkludering är ett omdebatterat begrepp i olika forskningssammanhang och definieras idag utifrån tre aspekter; gemenskapsorienterad inkludering, individorienterad inkludering och placeringsorienterad inkludering (Nilholm och Göransson, 2013). Informanternas genomgående uppfattning är att eleverna inte är problembäraren, utan att olikhet ska ses som en tillgång för verksamheten. Skolans uppgift är att anpassa verksamheten, så att alla barn upplever sig delaktiga i en inkluderande verksamhet. I skollagens 1 kap. § 2 beskrivs det tydligt att barn, ungdomars utbildning ska vara likvärdig (Skollagen, 2010:800). Studiens syfte var att jämföra två kommuner, som haft olika förutsättningar i sin utveckling av en inkluderande verksamhet. Den ena kommunen har deltagit i ett riktat projekt under tre år, som vände sig mot flera kommuner och bedrevs i samarbete med Malmö högskola. Detta projekt har bidragit till en större förståelse hos alla aktörer kring en inkluderande verksamhet. Inkludering är fortfarande ett av deras ledande fokusområde. Den andra kommunen har utgått från ett politiskt beslut som utmynnat i ett femårigt kommunalt projekt med sex specifika fokusområden där inkludering ingått. Vår analys och tolkning utifrån den insamlade empirin är att kommunerna har ett systemorienterat synsätt, men att ledarskapet skiljer sig åt även om alla pratar om en delaktighet (Öquist, 2008).

Alla informanterna framställer inkludering som ett omdiskuterat begrepp och menar att tolkningarna kan skilja sig åt. Alla informanter var överens om att pedagogiskt ledarskap, bemötande och förhållningssätt är avgörande faktorer, för att en inkluderande lärmiljö ska utvecklas för alla elever. Det handlar, enligt informanterna, om en förskjutning i styrkedjan så att inkludering implementeras från huvudmannanivå till verksamhetsnivå. Alla informanterna var helt överens om att elevhälsans funktion har en avgörande betydelse i arbetet med att skapa en skola för alla.

Kommunikation är ett annat verktyg och en förutsättning för dialog, samtal och en god lärmiljö (Gjems, 1997). Det är enligt alla informanterna viktigt med dialog i den process som båda kommunerna bedriver i den rektorsgrupp där fokusområdena förankras. En informant tar upp, vilket skiljer sig från de övriga informanternas berättelser är att om det finns en bristfällig kompetens i verksamheten ökar behovet av handledning. Handledning är ett område där elevhälsans kompetens kan användas av både rektorer och pedagoger.

Skollagens (2010:800) § 2 är tydlig när det handlar om att säkerställa en likvärdig skola. Utifrån studien har vi förstått att båda kommunerna har ett tydligt arbetssätt, för att kvalitetsäkra verksamheteten. Båda kommunerna har enligt informanternas utsago och vår tolkning likvärdiga kvalitetssäkringssystem. Det framkom på vår fråga kring budget en beskrivning på de ekonomiska medel som är tillgängliga, men inte några direkta svar kring ett eventuellt hinder för en inkluderande lärmiljö. Ett hinder som lyftes fram var svårigheten med att rekrytera utbildad personal och att det påverkade verksamhetens kvalitet.

7 Diskussion

Begreppet inkludering finns inte tydligt skrivet i skollag och läroplan, men är förenliga med värderingar och värdegrund, som finns återgivet genom att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. I detta avsnitt för vi en diskussion kring syfte, studiens resultat och bakomliggande frågeställningar. Vi kommer även att diskutera ur ett specialpedagogiskt perspektiv och genom de frågor som studien väckt ge förslag på fortsatt forskning.

7.1 Resultatdiskussion

”En av de stora utmaningar vi har i skola och förskola är att hantera elever/barns olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov ”(Rosenqvist, 5 september, 2013).

Utvecklingen av inkluderingsbegreppet har gått fram och tillbaka de senaste årtionden där inkludering har varierat från bl.a. ett placeringsorienterat perspektiv till ett gemenskapsorienterat perspektiv (Nilholm och Göransson, 2013). Detta är fortfarande ett högst aktuellt ämne och diskuteras både på forskningsnivå och på verksamhetsnivå, vilket medför att inkludering är ett komplext begrepp. Om eleven har en inlärningssituation som är fylld av misslyckanden och det dessutom innebär en önskan om att fly från alla undervisningssituationer är det viktigt att pedagogen utgår från elevens potential. Det kan innebära att eleven i en träningsfas är i behov av en individuell lärmiljö, för att träna copingstrategier, för att sen kunna delta på samma villkor på en gemensam arena. Vår uppfattning och erfarenhet med elever som har särskilda svårigheter är att de kan få en mer optimal utveckling om pedagogen inte har en snäv syn på vad inkludering respektive exkludering innebär. I vår studie och utifrån de preciserade frågeställningarna har det framkommit att en samsyn finns kring att skolan ska vara till för alla elever och att eleven inte ska vara problembäraren. Vi menar att det inte är rättvist att utsätta en elev för ett sammanhang den inte klarar av och som den inte är rustad för. Det är bl.a. viktigt att ha en fungerande emotionell kompetens, för att kunna fungera socialt och ha en god kunskapsutveckling. Det innebär att kunna urskilja olika känslor, kunna handla intuitivt så att man hamnar rätt med sig själv och andra, kunna ha förmågan att tänka kring det

man känner och kunna handla mer genomtänkt, vilket är en viktig egenskap att besitta för att kunna nå en god inlärningssituation (Gustafsson, 2010).

En inkluderande undervisningsmiljö blir inte detta genom faktumet att du som elev undervisas i samma klassrum som dina klasskamrater, utan det måste vara elevens upplevelse i den lärmiljön i vilken eleven befinner sig i som är utgångspunkten. Vi har under årens lopp många gånger funderat på en del pedagogers val i det praktiska arbetet och om man är medveten om sitt eget förhållningssätt i t.ex. undervisningssituationer. Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och känna en delaktighet oavsett förmåga, diagnos m.m. Det är viktigt som pedagog att hela tiden arbeta med sitt relationella förhållningssätt och har en demokratisk värdegrund , eftersom vi möter elever med olika behov och förutsättningar. Begreppet inkludering finns inte tydligt redogjort i de nationella styrdokumenten, men är förenliga med värderingar och värdegrund som finns återgivetgenom att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. Vi har under vår utbildning läst och utvecklat vår kunskap kring elever i behov av särskilt stöd. Verksamheterna kan ha svårigheter med att tillgodose elever som har behov av avskildhet, eftersom många skolenheter är byggda med få grupprum och få möjligheter att skapa mindre grupper, vilket skulle kunna bidra till att undervisning blir bättre anpassad.

När vi själva gick i skolan så fanns det särskilda undervisningsgrupper, stöd hos speciallärare m.m. Det var inte en verksamhet där det individuella stödet gavs till eleven i sin ordinarie lärmiljö. Utvecklingen har gått framåt under årtionden genom politiska beslut, kommunal styrning, förändrad skollag och läroplan. Idag är förutsättningarna trots allt annorlunda, vilket innebär att det specialpedagogiska stödet ska innebära anpassningar av arbetssätt, material, strategier och vara en del av elevens hela lärmiljö. Vi har en föreställning om att det finns en viss osäkerhet hos pedagogerna kring begreppen inkludering och exkludering. Vi förstår utifrån informanternas berättelser att det finns en samsyn på huvudmannanivå och att ett relationellt förhållningssätt är en förutsättning och en grund för ett inkluderande arbetssätt. Utifrån var aktören befinner sig i styrkedjan definieras och tolkas inkludering på olika sätt, vilket kan försvåra en samsyn. Det finns ett behov av att tydligt dokumentera utvecklingen av förekommande framgångs- och riskfaktorer i lärmiljön, för att öka elevernas måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet underlättar det praktiska arbetet kring anpassningar utifrån elevers behov och en gemensam samsyn av ordet inkludering. Det är viktigt att det ges utrymme till gemensamma möten mellan pedagoger i verksamheten och

skolutveckling. Budgeten kan vara en avgörande faktor, vilken kan påverka utfallet i ett säkerställande av en inkluderande lärmiljö för alla elever ur ett socioekonomiskt perspektiv. Vi ställde frågan om det fanns ett systematiskt tillvägagångssätt då man fastställer en budget, för att kvalitetssäkra en inkluderande lärmiljö. I informanternas berättelser framkommer att skolan har möjlighet att ansöka om ett ekonomiskt tilläggsbelopp, för att skapa en likvärdig förutsättningar för eleverna. De ekonomiska systemen är likvärdiga för båda kommunerna. Vi menar att ansvariga inom utbildningsförvaltningen behöver veta att man fokuserar på ”rätt” saker i ett budgetarbete, så att en likvärdighet i skolan möjliggörs. Det måste innebära ett ständigt pågående förbättringsarbete, som är både är långsiktigt och hållbart. Det är viktigt att alla känner en delaktighet i denna process, men det är helt avgörande för en kommun att alla i verksamheten är involverade i processen och att tillvägagångssätten blir en del av elevens hela lärmiljö.

En del av syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka huvudmannens utgångspunkter, tolkningar av begreppet inkludering och styrning då det gäller inkluderande lärmiljöer, samt jämföra två olika kommuners tillvägagångssätt att utveckla en god lärmiljö för alla. Vi ställde följdfrågor till våra preciserade frågeställningar, för att förtydliga huvudfrågan, samt utelämna feltolkningar. Till största delen har vi fått fram det vi på förhand velat ha nämligen ny kunskap utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, där delarna har skapat en helhet (Ahlberg, 2009). Vi har belyst både informanternas personliga uppfattningar och den övergripande kommunpolicyn gällande en inkluderande lärmiljö för alla elever. Divergensen hos informanterna har inte varit direkt märkbar, däremot har alla lyft fram att tolkningsskillnader förekommer av ordet inkludering. Vår tolkning av ett deltagande i ett riktat projekt är att det har inneburit en mer verksamhetsnära utveckling, genom att alla nivåerna har varit involverade i uppbyggnaden. Gjems (1997) menar att kommunikation är ett viktigt verktyg då man vill skapa förändringar. Det är avgörande att arenor möjliggörs för dialog, för att skapa förändringar och göra skillnad, vilket även framkommer i rapporten om Ifous-projektet.

Vi ville ta reda på hur implementering av de nationella styrdokumentens direktiv gällande en likvärdig skola sker i realiteten. I denna fråga upplever vi inte att svaren varit kompatibla med vår intention. Vi förväntade oss mer konkreta svar på hur de hade gått tillväga. Istället besvarades frågan utifrån ett allmänt perspektiv gällande olika enkäter, utvärderingar och uppföljningar av verksamheten. Ledarskapet benämndes under denna fråga av informanterna vara en påverkande faktor ur ett implementeringsperspektiv. Vi

har frågat oss om resultatet skulle blivit tydligare om frågeställningen hade omformulerats. Vi ville undersöka om ett deltagande i ett riktat projekt innebar en märkbar skillnad i arbetet kring en skola för alla. Studien ska ses ur ett helhetsperspektiv där vi försökte få en kunskap om hur kommunikation sker mellan huvudman och skolledning, samt hur en god lärmiljö säkerställs.

I frågan gällande vilka system och redskap som finns, för att samla in och analysera information om hur verksamheten fungerar och vad som behöver utvecklas, fick vi mer konkreta svar än föregående fråga. De likheter som förekom var att alla använder sig av digitala utvärderingssystem. Det framkom hos alla informanter att de digitala utvärderingssystemen är väl förankrade i hela organisationen. Detta går linje med skolinspektionens riktlinjer, vilket en av informanterna refererar till. Informanten beskriver att underlaget bottnar i fyra områden som verksamhetschefen kan fördjupa sig i, för att kunna utvärdera sin verksamhet.

Resultaten och vidare utvecklingsarbete bearbetas i rektorsgrupperna och förs sedan ut i organisationen på verksamhetsnivå. En olikhet som framkom, enligt vår tolkning, var att den ena kommunen hade ett mer managementorienterat förhållningssätt. Den managementorienterade förvaltningsmodellen handlar om att den politiska styrelsen intar en mer tillbakadragen roll. Beslut och arbete överlåts istället till den ansvariga förvaltningsorganisationen. Vår tolkning av det insamlade empiriska materialet var att den andra kommunen hade en mer rangordnande och byråkratisk organisationsmodell, vilket innebär att den politiska styrelsen hade ett större inflytande över de beslut som fattades i den dagliga verksamheten (Jarl, 2012). Kommunen som ingått i Ifous-projektet menar vi har haft ett förhållningssätt som skapat en inlärning av den andra ordningen där alla nivåer inom styrkedjan har fått pröva nya antaganden och synsätt mot forskning, samt beprövad erfarenhet. Det har medfört en dynamisk dialog i hela systemet. Den andra kommunen har haft ett tillvägagångssätt och ett beslutande som bygger på politiska beslut kring aktuella fokusområden. Ledarskapet kan mer ses som ett rationalistiskt sätt som bygger på en i förväg uppgjord plan. Sammanfattningsvis gör vi den tolkningen att båda kommunerna har ett systemteoretiskt förhållningssätt i uppbyggnad och förfarande i sin organisation, men att ledarskapet har en viss divergens (Öquist, 2008).

Specialpedagogisk forskning inbegriper flera discipliner, vilket kan ha betydelse för kunskapsbildningen inom forskningsområdet. Specialpedagogisk forskning baseras på internationell och nationell politisk lagstiftning, en skola för alla, där de politiska värdena

vara objektiva behöver resultaten ha blivit upprepade i olika studier för att vara tillförlitliga (Barajas Forsberg och Wengström, 2013). Thurén (2007) menar att söka sanningar inom forskning, är beroende av den kontext forskaren befinner sig i. Olika frågeställningar måste ställas där svaren i sin tur påverkas av de som tolkar resultaten. Det behöver tas hänsyn även till de ekonomiska, politiska och ideologiska strömningar när resultaten tolkas, för att sedan kunna tillämpas i vardagen.

7.2 Metoddiskussion

Studiens utfall korresponderar med vårt syfte och våra preciserade frågeställningar. Informanterna i studien har arbetat på sin position under flera år och det har för studien inneburit en ökad trovärdighet, den s.k. validiteten, av empirins resultat. De hade alla god kännedom om sin organisation både på huvudmannanivå och på verksamhetsnivå, samt en stor kunskap om nationella och kommunala styrdokument. En fråga som uppkommit under bearbetning och analys av vårt empiriska material har varit om avsaknaden av en informants uteblivna deltagande har påverkat studiens resultat. Studien skulle eventuellt kunnat få fler infallsvinklar ur ett huvudmannaperspektiv och då fått ett bredare resultat, samt reliabiliteten hade ytterligare kunnat bli stärkt (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Trovärdigheten kan till viss del ha påverkats av att en av intervjuarna har och har haft kontakt med flertalet informanter och det kan ha påverkat tolkningen av informanternas svar. Den andra intervjuaren har inte tidigare haft närmare kontakt med någon av informanterna och därmed kunnat bidra till att öka validiteten genom en större objektivitet i tolkningen av det empiriska materialet. Vi har även ordagrant transkriberat informanternas inspelade berättelser, för att minimera feltolkningar och kunnat mäta det vi haft för avsikt. Tillförlitligheten kan påverkas av omgivande personer och yttre påverkan, vilket helt uteslutits genom att intervjuerna genomförts i en avskild lugn miljö (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013).