Implikationer

Denna del ämnar besvara den tredje frågeställningen genom att luta sig tillbaka på det teoretiska ramverket och forskningsbakgrunden:

3. Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer?

Först diskuteras för- och nackdelar med att som kommun i översiktsplanen använda sig av fysiska kvaliteter eller sociala kvaliteter i samband med platsidentitet. Sedan följer en diskussion om landsbygdens plats i planeringen och staden som fokus i samhällsplaneringen. Till sist följer en reflektion över begreppet platsidentitet och vad det innebär i relation till översiktsplanen.

6.1.1 Fysiska kvaliteter eller sociala relationer

Som tidigare beskrivits kan platsidentitet nämnas i flera olika sammanhang, varav Hauge (2005) framförallt nämner fyra aspekter som dessa kan delas in i: rumsliga kvaliteter, invånarnas kvaliteter, sociala konstruktioner och kultur och historia. Analysen av de två översiktsplanerna visar på att kommunerna gärna kopplar sin platsidentitet till rumsliga kvaliteter och kultur och historia, och då särskilt till kulturmiljöer, natur och historiska platser. Miljöer som i de flestas ögon ses som fasta eller som förändras väldigt långsamt, vilket riskerar att reproducera idéen om att platsidentitet också är något fast. Detta på grund av att platsidentitet som kopplas till historia ses som något som är ”äkta” och på så vis något som alltid har varit.

I den tidigare forskningen verkar det däremot finnas en konsensus i att platsidentitet inte alls är något fast. Platsidentiteten är enligt forskarna först och främst kopplad till de människor som lever och vistas på platsen och på så vis är identiteten alltid föränderlig. Forskarna verkar därför anse att det är de två aspekterna invånarnas kvaliteter och sociala konstruktioner som faktiskt utgör platsidentiteten. Baserat på alla de översiktsplaner som lästs inför detta arbete samt de två som analyserats under arbetets gång verkar det som att det finns en uppdelning mellan teori och praktik. Vilket också Hauge (2005) uppmärksammat när han kritiserar planerare för att endast koppla platsidentitet till det fysiska rummet. Vilket såklart väcker en del frågor angående vad dessa olika angreppssätt kan ha för implikationer.

50 Att koppla platsidentitet till fysiska kvaliteter har sina för- och nackdelar. Det rumsliga kvaliteterna och det fysiska rummet ses av många som oföränderligt när det kopplas till platsidentitet.

Exempelvis naturlandskapet är något som förändras väldigt långsamt och som kan ses som oföränderligt i många fall. Det ändras sällan drastiskt om inte människan har någon större

påverkan. Detta gör att just de fysiska kvaliteterna är något som människor lätt kan relatera till och känna en tillhörighet till även fast de inte har några starkare relationer till varandra. Att som

kommun fokusera på dessa aspekter när de vill skapa en gemensam bild av kommunen är därför bra då de flesta kan relatera och känna igen sig i det som kommunen lyfter fram. Men om vi istället utgår ifrån vad forskarna säger, att platsidentitet är något som faktiskt skapas av människorna som bor och vistas där, blir den presenterade identiteten väldigt skev. Presenteras platsidentiteten genom enbart fysiska kvaliteter, som till exempel Upplands-Bro kommun, betyder detta att den

presenterade bilden därmed osynliggör det som faktiskt utgör identiteten, människorna. Dessutom presenteras platsidentiteten som något fast som inte förändras men människors intryck och

skapande av en plats är alltid en föränderlig process.

Om kommunen istället fokuserar mycket på de sociala relationerna och kvaliteterna finns risken att tydligare utesluta de som inte delar samma platsidentitet och som inte passar in i den presenterade bilden. När enbart de fysiska kvaliteterna presenteras och osynliggör det mänskliga skapandet av platsen, osynliggör det alla människors platsidentiteter. Men när sociala kvaliteter och relationer lyfts fram kommer detta skapa en form av utanförskap då chansen att det finns någon som inte relaterar till den bilden är ganska stor. Till exempel skriver Norrtälje kommun i sin översiktsplan att utbildningsnivån hos deras invånare ska öka. Vilket kan leda till att de som inte vill skaffa sig en högre utbildning kan känna sig utanför eller till och med mindre värda. Men att å andra sidan delvis fokusera på sociala relationer är bra då det ger platsidentiteten en bild av att inte vara lika fast. Att den är något som förändras med människorna och på så vis är något som går att påverka.

En annan aspekt som Zimmerbauer (2011) tog upp är den geografiska ytan till vilken

platsidentiteten är kopplad. Han påstår att platsidentiteten oftare kopplas till sociala faktorer om ytan är mindre och till fysiska kvaliteter om ytan är större. Det är inte möjligt att genom detta arbete bekräfta om hans påstående stämmer men det går däremot att säga att de fysiska kvaliteterna är mer framträdande i de studerade översiktsplanerna vilka är kopplade till en större geografisk yta. Om detta beror på den större geografiska ytan eller på planerarnas oförmåga att se platsidentitet som något föränderligt är något som vidare måste studeras.

Att som kommun i översiktsplanen fokusera på de fysiska kvaliteterna är ett säkert kort. De fysiska kvaliteterna är något som de flesta invånarna och utomstående människor kan relatera till och känna tillhörighet till. Att i ett dokument som översiktsplanen plocka in sociala kvaliteter är i mina ögon riskabelt då det riskerar att spä på konflikter och skapa en större känsla av utanförskap om det inte presenteras på rätt sätt.

51

6.1.2 Syns inte finns inte

Utöver att ta reda på vilka sätt platsidentitet framträder i översiktsplanerna och vilken roll den har fokuserar även detta arbete på uppdelningen mellan stad och landsbygd. Då den största

diskussionen kring platsidentitet i planering handlar om just representation och utanförskap. I media och i planering har staden hamnat i fokus och de som bor och verkar på landsbygden har länge känt sig bortprioriterade och de anser att staden växer på bekostnad av landsbygden. Att det även är störst fokus på städerna och att de pekas ut som den plats där utveckling ska ske är tydligt i de studerade översiktsplanerna.

De studerade kommunerna har båda en stark prägel av landsbygd och står inför en ökad befolkningstillväxt och en önskad ekonomisk tillväxt. Att detta skapar en förändring i hur kommunerna ser på sig själva och planerar är ganska självklart och det är här forskarna pratar om platsidentitet som en balansakt mellan nya och gamla identiteter. Då översiktsplanen i många fall är det enda dokument som täcker platserna utanför tätorterna är det viktigt att dessa får synas i

översiktsplanerna för att ha en möjlighet att på något sätt finnas med i kommunernas prioriteringar. För hur ska kommunerna kunna vara ansvariga för utvecklingen av dessa platser om de inte syns i dokumenten?

I RUFS pekas den storstadsnära landsbygden ut som en plats som ska bevaras och skyddas mot bebyggelse och den expanderande staden, vilket också följer med in i de studerade

översiktsplanerna. Landsbygden är något som ska bevaras. Detta innebär att det blir en konflikt i översiktsplanen när kommunerna likställer utveckling och tillväxt med bostadsbyggande och mer företag. Denna syn på utveckling utgår ifrån det urbana perspektivet vilket är en av två saker som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd. Adderas även hållbarhetsperspektivet till detta verkar kommunerna bli ännu mer återhållsamma med att nämna utveckling tillsammans med

landsbygden. För utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det inte bra att bo på en plats som ökar bilberoendet. Men vad är egentligen utveckling? För en ort där servicen försvinner, infrastrukturen blir sämre och skolan stängs innebär troligtvis utveckling bara att få ha de grundläggande behoven kvar. De studerade kommunerna, och regionplanen för Stockholm, har däremot valt att

komplettera sina planer med särskilda dokument som bara fokuserar på landsbygden och

skärgården. Någonstans verkar det finnas en medvetenhet om att dessa platser utanför tätorterna inte får ta den plats de egentligen behöver i huvuddokumenten. Och att det krävs en annan typ av förhållningssätt för utveckling på dessa platser. Däremot ställer jag mig frågande till varför de inte har fått möjligheten att ta den platsen från början? Beror det på allmänintresset och att planen då riktas mot de platser där flest bor? Eller beror det på att planen följer investeringsviljan?

52 Den andra saken som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd är den fortsatta uppdelningen dem emellan. I intervjun med översiktsplaneraren från Norrtälje kommun väcktes en intressant diskussion kring definitionen av landsbygden. Det finns inte bara en landsbygd som det går att applicera en universell lösning på. I detta arbete har jag medvetet valt att dela upp stad och

landsbygd som två olikheter och på så vis spär på konflikten om ett vi och ett dem och inte ett oss. Detta för att kunna se olikheter i representation.

6.1.3 Platsidentitet i översiktsplaner

Att som kommun inte visa upp någon typ av platsidentitet i översiktsplanen är nog näst intill omöjligt. Oavsett om en kommun jobbar aktivt med att skapa en gemensam bild av kommunen eller inte kommer det alltid finnas faktorer som kan pekas ut som identitetsskapande. Men hur den platsidentiteten berörs kan ske på många olika sätt vilket också har visats i detta arbete.

Att använda sig av platsmarknadsföring eller platsskapande i planering är en balansgång. Att försöka fokusera på alla samtidigt riskerar att generalisera, vilket kan osynliggöra olikheter och dölja problem. Vilket kan göra planeringen svårare men framförallt riskerar man att få människor att inte känna tillhörighet till den beskrivning som ges av platsen. Men att å sidan fokusera djupare på ett fåtal gör att andra platser marginaliseras och det skapas ett utanförskap. Vilket leder till samma problem med att saker och ting osynliggörs.

Att studera platsidentitet är svårt då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Som tidigare nämnts i litteraturbakgrunden och i det teoretiska ramverket är det många olika aspekter som tillsammans skapar en platsidentitet. Ett dokument som

översiktsplanen har bara möjlighet att fånga en bråkdel av det som utgör hela kommunen

6.1.4 Slutsats

Att använda sig av platsidentitet i översiktsplanen är inte helt riskfritt utan flera olika implikationer kan uppstå. Beroende på hur platsidentiteten kopplas till fysiska kvaliteter riskerar den att

reproducera idéen om att identiteten inte är föränderlig, vilket den i högsta grad är då den enligt forskningen skapas i relation till andra människor. Den riskerar också att dölja det som skapar identiteten vilket kan göra att den kan kännas främmande för många. Att fokusera mycket på sociala kvaliteter kan också få implikationer i form av en känsla av utanförskap hos dem som inte passar in i den presenterade bilden. Att visa upp en gemensam platsidentitet i översiktsplanen är en balansgång och det är viktigt att alla olika aspekter tas med för att kunna presentera en så rättvis bild som möjligt. Å andra sidan är det näst intill en omöjlighet att inte på något sätt beröra platsidentitet i översiktsplanen vare sig kommunen jobbar aktivt med det eller inte.

53 Landsbygden som plats får inte ta någon större plats i de studerade översiktsplanerna. Istället har kommunerna samt RUFS valt att komplettera existerande planer med dokument särskilt riktade mot landsbygden. Det finnas en konflikt mellan hur kommunerna verka tolka utveckling som bostadsbyggande och hur de beskriver att landsbygden ska bevaras. Vilket får som följd att fokuset ytterligare riktas mot städerna och dess utveckling.