Platsidentiteten i översiktsplanen

Denna del ämnar besvara den första frågeställningen:

1. På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna?

Varje kommun presenteras var för sig i ordningen Norrtälje och sedan Upplands-Bro. Först kommer en beskrivning av kommunens översiktsplans uppbyggnad och syfte samt kort reflektion över dess generella intryck. Sedan presenteras det resultat som framkommit av de två första huvudkategorierna Vad och Hur genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet

kompletteras även med svar från intervjuerna. Svaret på frågeställningen sammanfattas och besvaras kort efter att resultatet från de båda kommunerna har presenterats.

5.2.1 Norrtälje kommun

Figur 3 Titelsida för Norrtälje kommuns översiktsplan (Norrtälje kommun, 2013) Norrtälje kommuns översiktsplan antogs i december 2013 och heter Översiktsplan 2040. Som namnet antyder har planen ett sikte på år 2040 men innehåller även mer konkreta delmål för år 2020 och 2030. Översiktsplanen beskrivs ha arbetats fram för att vara robust och långsiktigt hållbar och syftar till att skapa tillväxt.Till grund för översiktsplanen ligger Norrtälje kommuns vision som lyder ”Roslagen: möjligheter, tillväxt och framtidstro”. (s.3) Norrtälje kommun samverkar även

33 med ett flertal andra kommuner samt är en del av regionplaneringen i Stockholms län. Deras

översiktsplan sägs därför ta hänsyn till och utgå ifrån visionerna Stockholm Nordost: En vision för tillväxt 2010–2040 och RUFS 2010. (Norrtälje kommun, 2013)

Översiktsplanen består av 88 sidor uppdelade i femton kapitel. Det viktigaste kapitlet att läsa enligt kommunen och som hela planen grundar sig på är kapitel fyra ”Strategier för tillväxt” som tar upp kommunens idéer om framtiden. Därefter följer ett flertal temakapitel som bland annat handlar om utbildning, bebyggelseutveckling, miljö, hälsa och säkerhet, infrastruktur och kultur, fritid och rekreation. (Norrtälje kommun, 2013)

Norrtälje kommuns översiktsplan är väldigt visionär med några få konkreta delar. Detta märks först och främst genom att de sällan beskriver hur de ska uppnå de mål de har satt upp. De målar upp en tydlig bild om vart kommunen ska vara åt 2040 men nämner väldigt lite vart de är idag och vad de utgår ifrån. Planen har ett större fokus på vart de vill än hur kommunens mark- och vattenområden samt byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras för att uppnå den visionen, vilket också bekräftas av att översiktsplanen inte innehåller någon markanvändningskarta.

Precis som de uttrycker i syftet med översiktsplanen har den ett stort fokus på att skapa tillväxt, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Nästan alla mål och visioner de beskriver är ämnade att gynna tillväxt. Men det finns även ett annat fokus som är framträdande, nämligen deras önskan om att bli en större del av stockholmsregionen och få en bättre koppling till Stockholm. Bland annat genom infrastruktur men också ha ett större utbyte av till exempel arbetskraft.

5.2.1.1 Vad

Vad är den första huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till vad det är för bild/identitet som visas upp. Huvudkategorin består av de fyra underkategorierna: Rumsliga kvaliteter, Invånarnas kvaliteter, Sociala konstruktioner och Kultur & historia. Kategorin omfattar material som på något sätt beskriver vad kommunen har för identitet.

Ordet identitet används tre gånger i Norrtälje kommuns översiktsplan och alltid i relation till någon platsidentitetskapande aspekt. I detta fall är det framförallt utmärkande natur som nämns men där även kultur och historia är en viktig koppling. “Skärgården och kustområdet är en av Norrtälje kommuns största profil- och identitetsbärare” (Norrtälje kommun, 2013, s.19) är det första exemplet på när ordet identitet används i översiktsplanen vilket enligt Hauge (2005) handlar om någon typ av rumsliga kvaliteter. De två andra tillfällena då identitet nämns är de istället kopplade till den fjärde aspekten som Hauge nämner, nämligen kultur och historia som ges exempel av nedan:

34 “De kulturvärden som vi har runt omkring oss, oavsett om vi befinner oss i stad eller på landsbygd, kan berätta för oss om hur samhället såg ut förr och hur det har växt fram. Detta är en process som ständigt pågår, och om ett antal åt kommer det som vi byggt och skapat i dag också att vara en del av vår kulturhistoria. Detta ger oss en identitet och historia.” (Norrtälje kommun, 2013, s.65)

Den kvalitativa innehållsanalysen lyfter, genom den första huvudkategorin Vad, däremot fram flera andra aspekter som kommunen använder för att marknadsföra sig själva eller på något sätt försöker skapa sig en gemensam bild av kommunen med. Just ordet attraktivt är något de använder många gånger i sin översiktsplan, 85 gånger för att vara exakt. Det som först och främst lyfts fram som attraktiv med kommunen är samma som de förknippar med kommunens identitet, det vill säga natur- och kulturlandskapet, skärgården och vattnet, vilket kan ses enligt nedanstående citat:

“Norrtälje är en stor och miljömässigt differentierad kommun med stad, landsbygd, skärgård och vattenområden. Många av miljöerna är av stort värde genom unika kulturarv och fantastiska naturmiljöer. Dessa miljöer är också en stor anledning till att Norrtälje kommun är så attraktiv som boende- och fritidskommun.” (Norrtälje kommun, 2013, s.15)

Men de lyfter även fram Norrtälje stad och dess stadskärna som attraktiv. Även dessa aspekter kan lätt delas in i underkategorierna Rumsliga kvaliteter och Kultur & historia. Zimmerbauers (2011) teori om att en större plats såsom en kommun har en platsidentitet som är kopplad till landmärken och andra fysiska kvaliteter stämmer bra överens med den platsidentitet som Norrtälje kommun visar upp. Däremot är Hauge (2005) kritisk till att planerare i de flesta fall tenderar att sätta identitet lika med fysiska kvaliteter utan att tänka på de bakomliggande orsakerna. Denna kritik grundar sig i att många forskare anser att det är människorna som skapar platsidentiteten och inte enbart de fysiska aspekterna. Det bildas därför en konflikt eftersom identitet ses som något som ständigt förändras, medan de fysiska kvaliteterna som i dessa fall pekas ut som del av platsidentiteten ofta inte anses ändra på sig i någon större grad om inte människan aktivt gör större förändringar. (Hauge, 2005)

Men Norrtälje kommun lyfter även fram andra saker som attraktivt som delvis kan kopplas till underkategorin Invånarnas kvaliteter. Dessa är mer kopplade till hur kommunen vill vara. Ett Norrtälje som utvecklas i samma takt som övriga Stockholmsregionen med fler utbildade invånare, fler kunskap- och tjänsteföretag. Exempelvis så nämner de tidigt i planen att:

“Dagens och morgondagens barn och unga ska stimuleras till fortsatt utbildning och utveckling. När fler Norrtäljebor skaffar sig högskoleutbildning så stärks kommunens

35 konkurrenskraft och det lokala företagsklimatet utvecklas.” (Norrtälje kommun, 2013, s.10)

Det skrivs också att:

“Antalet sysselsatta i branscher som driver tillväxt (till exempel företagstjänster och utbildning) har växt starkt under 2000-talet och sysselsätter snart lika många personer som den inom kommunen starka byggbranschen.” (Norrtälje kommun, 2013, s.9) Citaten ovan visar på en önskan om en ny invånaridentitet. De vill att deras invånare ska ha kvaliteter såsom högutbildad och entreprenöriell. Men entreprenöriell inom branscher som de anser driver tillväxt på ett annat sätt än det folk jobbar med i Norrtälje idag.

I intervjun med en av Norrtälje kommuns översiktsplanerare beskrivs kommunen som “stad”, “landsbygd” och “utveckling”. Ord som på något sätt sammanfattar och genomsyrar hela översiktsplanen. Men de ord som alltid följer med dem i deras planering oavsett om det politiska klimatet skiftar är Roslagen, Möjligheter och Framtidstro. (personlig kommunikation, 24 april 2019) Vilket är Norrtälje kommuns officiella vision.

Norrtälje kommuns översiktsplan innehåller många platsidentitetskapande aspekter, vilket kan bero på det visionära angreppssättet. De pekar ut mycket som attraktivt och har en klar bild över hur de vill att kommunen utvecklas. Samtidigt som den kvalitativa innehållsanalysen lyfter fram många intressanta aspekter så är det svårt att riktigt få ett grepp om vilken platsidentitet Norrtälje förmedlar. Istället för att försöka se en bild är det enklare att försöka se två, den nuvarande identiteten och skapandet av en ny, då översiktsplanen är en blandning av dessa.

5.2.1.2 Hur

Hur är den andra huvudkategorin enligt det teoretiska ramverket och den ställer sig frågande till vart bilden/identiteten är kopplad. Den ställer sig också frågande till hur landsbygden presenteras, och i vilka sammanhang. Huvudkategorin består av de två underkategorierna: Fokus stad och Fokus utanför stad. Kategorin omfattar material som visar på mål, visioner och annan utveckling som är kopplad till en viss plats i kommunen.

När frågan hur hamnar i fokus är det flera saker som utmärker sig, bland annat att det är mycket fokus på stad. Det är därför viktigt att förstå de anledningar som gör att staden faktiskt hamnar i fokus från första början. Dagens planering är hårt präglad av miljö och en hållbar utveckling och staden är en stor del i den. Fredriksson (2014) skriver om hur stadskärnan har blivit en symbol för god social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Något som också avspeglas i Norrtälje kommuns översiktsplan. I hela planen är det Norrtälje stad och kommunens andra större tätorter

36 som lyfts fram som de platser där utveckling och attraktiva livsmiljöer ska skapas: “Det är viktigt att Norrtälje stad i framtiden utnyttjar sin fulla potential som tillväxtmotor för kommunens

utveckling.” (Norrtälje kommun, 2013, s.12). Hållbarhet, miljö och bevarande av grönstruktur är de tre anledningar som främst nämns för varför de väljer att fokusera all utveckling på staden:

“För att skapa en hållbar bebyggelsestruktur i Norrtälje kommun behöver fler nya bostäder lokaliseras i anslutning till befintliga tätorter och i stråk med tillgång till god kollektivtrafik.” (Norrtälje kommun, 2013, s.16–17)

Denna typ av utveckling uttrycks bidra till en ökad gemenskap och helt enkelt en god social utveckling: “En samlad bebyggelse öppnar upp för gemenskap och sociala aktiviteter” (Norrtälje kommun, 2013, s.17)

När stadskärnan lyfts fram som lösningen på de flesta problem blir det självklart att det som är utanför städerna hamnar i skymundan. Istället får det en annan funktion vilket också syns tydligt i Norrtäljes översiktsplan. De nämner bland annat att:

“Kommunens vackra landsbygd erbjuder många attraktiva besöksmål och upplevelser …. De vackra natur- och kulturlandskapen stärker också landsbygdens värde som besöksmål …. Turismen skapar behov av service och ger underlag till fler arbetstillfällen på landsbygden.” (Norrtälje kommun, 2013, s.43)

Norrtälje har länge haft en stark turism och är ett populärt besöksmål för stadsbor som vill uppleva fantastisk natur och skärgård. När fokus läggs utanför staden och tätorten är det i de flesta fall i relation till besöksnäringen och beskrivs som något som ska bevaras då det är en sådan speciell kulturmiljö. Under analysen av Norrtäljes översiktsplan märks framförallt en skillnad mellan landsbygd och skärgård. För om det inte är staden och tätorten som pekas ut som attraktivt i översiktsplanen är det kusten och skärgården. Kommunens övriga landsbygd nämns knappt. I intervjun berättar planeraren att de inte kan definiera landsbygden då det finns så många olika typer av landsbygd. Där en utmaning för dem är att balansera vad människor behöver och vad människor vill ha. Detta kan vara en anledning till att de har valt att inte belysa landsbygden. Däremot har de istället tagit fram en särskild strategi för landsbygden och skärgården, som tagits fram genom dialog med invånare. Norrtälje kommun ska påbörja arbetet med en ny översiktsplan 2020 och i

diskussionerna kring den har frågan om vem som har rättat att bestämma en bild av plats dykt upp. (personlig kommunikation, 24 april 2019)

Som tidigare nämns går det att det att dela upp den identitet som Norrtälje visar upp i två delar. Den som Norrtälje är och den som Norrtälje strävar mot att bli. Den identitetsbild som kommunen visar upp att de vill vara är den som till största del är kopplad till staden och tätorten. Medan den

37 identitet som kommunen visar upp vad de är idag är i översiktsplanen kopplad till landsbygden och skärgården. Det finns alltså en ganska tydlig uppdelning mellan gammal och ny och vart den är kopplad.

Granvik (2013) är en av de som är kritisk till kommunernas och medias hantering av landsbygden och vart de väljer att lägga sitt största fokus. Översiktsplanen är ofta det enda dokument som landsbygden och de platserna utanför tätorterna berörs av. I intervjun med översiktsplaneraren beskrivs översiktsplanen som ett väldigt viktigt dokument när det kommer till att göra

prioriteringar. Det är den planen som visar vart utveckling ska ske. Att kunna representera olika platser i översiktsplanen är något de jobbar med och som är en stor utmaning för dem. I intervjun uttrycks även en tro på att om tätorterna växer kommer det också gynna landsbygden. (personlig kommunikation, 24 april 2019) En viktig fråga som dock väcks av detta är hur kommunen kan vara ansvarig för utvecklingen av de platserna utanför städerna om de inte ens syns i dokumenten?

5.2.2 Upplands-Bro kommun

Figur 3 Titelsida för Upplands-Bro kommuns översiktsplan (Upplands-Bro kommun, 2011) Upplands-Bro kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i december 2011 och heter ÖP 2010: Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. Planen siktar mot år 2030–2040 och syftar till att stödja kommunen i sin roll som tillväxtkommun. Översiktsplanen har utformats på ett sådant sätt som ska möjliggöra en hållbar samhällsutveckling samtidigt som den ger möjlighet till

38 expansion. Kommunen ingår i regionplaneringen för Stockholms län vilket gör att översiktsplanen delvis är baserad på RUFS 2010. Upplands-Bro ligger tillhör till viss del även den region som kallas för Mälardalen vilket översiktsplanen tar fasta på och tar med de projekt och planer som ska få Mälardalen att växa. (Upplands-Bro kommun, 2011)

Översiktsplanen består av 118 sidor uppdelade i sexton kapitel. Kapitel två utgör en sammanfattning av planen och efter den följer sex tematiska kapitel som berör bland annat kommunikation, boende, kultur och rekreation, arbetsplatser och hälsa och säkerhet. Sedan följer tre kapitel som behandlar specifika områden i kommunen, nämligen Bro, Kungsängen och

Landsbygden. Varje kapitel har en ruta som kort förklarar kommunens planeringsinriktning för det tema som kapitlet behandlar. (Upplands-Bro kommun, 2011)

Upplands-Bro kommun har valt att göra en översiktsplan som är väldigt konkret med en del visionära inslag. Den går rakt på sak och beskriver på ett klart och tydligt sätt hur kommunens mark- och vattenområden samt byggda miljö planeras att användas, utvecklas och bevaras framöver. Planen målar upp en tydlig bild om vad de planerar att göra de närmsta 20–30 åren. Den innehåller tydliga markanvändningskartor som visar vad som ska utvecklas och bevaras och varje kapitel har en ruta som beskriver just det kapitlets mål. Däremot är få av deras mål mätbara vilket gör att just dessa delar där planeringsinriktningen förklaras känns mer visionära än planen som helhet.

Istället har kommunen valt att lägga ett större fokus på de fördjupade översiktsplaner som tagits fram sedan översiktsplanen antogs, nämligen för tätorterna Kungsängen och Bro samt en för landsbygden. Istället för att ha ett kapitel om kommunens vision eller låta översiktsplanen vara visionär har de valt att separat upprätta en vision kallad Upplands-Bro 2035. Den är inte specifikt kopplad till översiktsplanen utan riktar sig istället till kommunens verksamhet som helhet. I denna vision lyfter de upp tre fokusområden: tillgänglig plats, mötesplats och levande plats.

5.2.2.1 Vad

Upplands-Bro kommun har valt att inte använda sig av ordet identitet varken i översiktsplanen eller i visionen. Ett annat ord som de däremot använder är profil. Vilket enligt nationalencyklopedin betyder “egenskaper som framstår som karakteristiska för” till exempel en kommun

(Nationalencyklopedin, 2019). I detta sammanhang är det möjligt att säga att profil är en typ av platsidentitet då det enligt Hauge (2005) är kvaliteter som är kopplade till en plats. Den profil som kommunen återkommer till och som de försöker lyfta är sin gröna profil. Den gröna profilen omfattar kommunens naturmiljöer som de vill bevara och som de värdesätter:

“Kommunens kvaliteter med bland annat närheten till Mälarens stränder och öar, jordbrukslandskapet och stora skogsmarker ger en tydlig grön profil som är viktig att bevara och utveckla.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.12)

39 Den gröna profilen kan delvis placeras i underkategorin rumsliga kvaliteter med den särskilda grönskan. Men sättet som kommunen skriver om sin gröna profil antyder att deras koppling till grönskan är mer anknutet till kultur och historia.

Den kvalitativa innehållsanalysen lyfter inte direkt fram några andra aspekter än just de kommunen pekar ut som profilbärande. Det är svårt att urskilja några större karaktäristiska drag som de särskilt vill belysa. Det utpekade naturlandskapet har varit en del av kommunen i många hundra år och på så vis har det präglat och präglar platsen än idag. Detta naturlandskap är de väldigt måna om att bevara:

“Det är en utmaning att möta behoven från en växande befolkning och ett expansivt näringsliv och samtidigt bevara och utveckla kommunens skönhet och andra värdefulla kvaliteter.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.3)

Och precis som för Norrtälje kommun stämmer Zimmerbauers (2011) teori om att större platser kopplar sin platsidentitet till fysiska kvaliteter istället för sociala relationer även på den platsidentitet som visas upp i Upplands-Bros översiktsplan. Till skillnad från Norrtälje väljer Upplands-Bro kommun att inte ta med några sociala aspekter knutna till platsidentiteten som Hauge (2005) anser att planerare bör göra. Detta resulterar i att idén om att identiteten är fast och inte föränderlig ytterligare reproduceras. Däremot anser Zimmerbauer (2011) att dagens samhälle där sociala relationer skapas på helt andra sätt än förut gör att en platsidentitet i så fall blir svår att analysera men på en sådan stor geografisk yta som en kommun är det ändå näst intill omöjligt att knyta platsidentiteten till något annat än fysiska kvaliteter och andra traditioner.

Upplands-Bros översiktsplan visar generellt upp en bild av en landsbygdskommun som precis har börjat inse att det finns ett ökat intresse för kommunen tack vare dess närhet till Stockholm. Detta är även något som bekräftas i en intervju med en av översiktsplanerarna från kommunen.

Planeraren berättade att de senaste 5–6 åren har de sett ett helt annat intresse från

exploateringsföretag som vill investera i kommunen, något de inte har varit vana vid tidigare. Så att visa upp en tydlig bild av kommunen är något som planeraren anser att de behöver jobba på och att bli bättre på att ha gemensamma mål och visioner. (Personlig kommunikation, 16 april. 2019) 5.2.2.2 Hur

Det sätt som Upplands-Bro kommun har valt att skriva sin översiktsplan på gör det svårt att på något sätt koppla möjliga identitetsskapande aspekter till en specifik plats. I de flesta fall är dokumentet skrivet på ett sådant sätt att det kan knytas till varken staden eller det utanför staden. Exempelvis skrivs det att den ska “säkra kommunens tillväxt och långsiktigt hållbara utveckling i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.8) Men det finns

40 en del i översiktsplanen som är mer kopplad till staden än övriga dokumentet, vilket är kapitlet om bostadsutveckling. Precis som Norrtälje väljer Upplands-Bro att planera för ny bebyggelse i

anslutning till redan existerande tätorter, specifikt tätorterna Bro och Kungsängen. Även i detta fall går det att koppla anledningarna till detta beslut till kommunens miljö- och hållbarhetsarbete men också av ekonomiska själ. “Detta för att använda och utveckla befintlig teknisk infrastruktur, kollektivtrafik och närservice” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.8) och “Förtätningar och viss ny bebyggelse utanför tätortsavgränsningarna riskerar att ta mark med natur- och kulturvärden i anspråk samt påverka landskapsbilden negativt.” (Upplands-Bro kommun, 2011, s.18)

Den gröna profilen har störst anknytning till det utanför tätorterna. Men även fast det är kvaliteter förknippade med landsbygd, såsom öppna landskap, uttrycks det sällan att det är landsbygden som menas. Utan som tidigare nämnts beskrivs det mesta i översiktsplanen på ett sätt så att det berör hela kommunen. Den gröna profilen är därmed inte bara kopplad till landsbygden utan inkluderar