INOM EXAMENSARBETE SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP , STOCKHOLM SVERIGE 2019
Platsidentitet i
översiktsplanen
- En fallstudie om storstadsnära landsbygd
ANNA WISTRÖM
KTH
ii
Sammanfattning
I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling.
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt.
Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för
kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen.
Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som
iii
Abstract
English title: Place identity in the comprehensive plan
In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development.
The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the
comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present.
The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the
iv
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... ii
Abstract... iii
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsning ... 3
1.3 Definition av begrepp ... 4
1.4 Disposition ... 5
2 Litteraturbakgrund ... 6
2.1 Platsidentitet ... 6
2.1.1 Platsidentitet och planering ... 8
2.2 Platsmarknadsföring ... 9
2.2.1 Platsmarknadsföring och planering ... 10
2.3 Landsbygdens plats i planeringen i Sverige ... 11
2.3.1 Urbanisering och centralisering ... 11
2.3.2 Landsbygden i planering ... 12
2.4 Staden som norm ... 13
2.5 Staden som ekonomiskt centrum ... 14
v 4.1.1 Vad– Rumsliga kvaliteter/Invånarnas kvaliteter/Sociala konstruktioner/Kultur & historia 25
4.1.2 Hur – Fokus stad/Fokus utanför stad ... 26
4.1.3 Vem – Inåt/Utåt... 26
4.1.4 Varför – Bygga på/Bygga ny ... 27
5 Resultat & Analys ... 29
5.1 Översiktlig planering ... 29 5.1.1 RUFS ... 29 5.1.2 Översiktsplanen ... 31 5.2 Platsidentiteten i översiktsplanen ... 32 5.2.1 Norrtälje kommun ... 32 5.2.2 Upplands-Bro kommun ... 37 5.2.3 Sammanfattning ... 41
5.3 Platsidentitetens roll i översiktsplanen ... 42
5.3.1 Norrtälje kommun ... 42
5.3.2 Upplands-Bro kommun ... 45
5.3.3 Sammanfattning ... 48
6 Diskussion ... 49
6.1 Implikationer ... 49
6.1.1 Fysiska kvaliteter eller sociala relationer... 49
6.1.2 Syns inte finns inte ... 51
1
1 Inledning
I denna del förklaras det problem, syfte och frågeställningar som detta arbete kretsar kring samt hur arbetet har avgränsats. Här förklaras även arbetets disposition samt ord och begrepp som kan vara bra att ha med sig för att få en bättre förståelse för detta arbete.
Alla har en eller flera platser vi på något sätt relaterar och känner tillhörighet till. Platser är något vi förknippar med aktiviteter, dofter, känslor, fysiska kvaliteter såsom träd, blommar, gatumiljöer och arkitektur. Den där tillhörigheten och de där bilderna av vad platsen representerar skapar en slags identitet för just den platsen. Något som i teorin kallas för platsidentitet. Platsidentiteten är något som skapas i relation till andra människor, den är i en ständig process av förändring då människorna som bor och vistas där också ständigt förändras (Hauge, 2005).
I den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar har det däremot blivit allt mer populärt hos regioner och kommuner att använda verktyg såsom platsmarknadsföring för att visa upp en attraktiv bild av sig själva. Denna marknadsföring skapar en bild av platsen och kan därför ses som en typ av representation av en plats identitet. Denna representation är i sig själv en del av processen i skapandet av en platsidentitet, då representation är ett av tre steg en människa går igenom för att skapa sig en bild av en plats (Kavaratzis & Aschmorth, 2005).
I början av detta examensarbete lästes ett flertal översiktsplaner från olika kommuner inom
Stockholms län igenom. I dessa dokument dök ord och fraser såsom attraktivt, stadsmässigt, grönt, tillväxt, identitet, stadsmässiga kvaliteter och bygga stad, återkommande upp i översiktsplanernas introduktioner och visionära delar. Även i de översiktsplaner som tillhör kommuner som i mångas ögon skulle anses som mestadels pendlingskommuner eller kommuner med en stark prägel av landsbygd. I en storstadsregion där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Allt fler kommuner verkar vilja visa upp en gemensam bild av kommunen för att stå ut i
konkurrensen om nya invånare och investeringar. Men när platser marknadsförs är det naturligt att vissa delar inte visas upp. En kommun består av många olika typer av platser och det som enligt forskningen definierar en plats är människors olika bilder av den. Platsidentiteten har därför en stark koppling till de människor som bor och vistas där. Platsmarknadsföring riskerar därför att osynliggöra vissa människor.
2 fortfarande ut att vara närvarande. Under min utbildning till civilingenjör inom samhällsplanering har fokus oftast varit på staden vilket riskerar reproducera idéer om att det är staden som är det främsta föremålet för samhällsplanering. Detta arbete ämnar bidra till diskussionen kring att så inte behöver vara fallet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. För att uppfylla syftet med denna uppsats ska följande frågeställningar besvaras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro med hjälp av metoderna kvalitativ innehållsanalys, intervjuer och en
litteraturstudie:
1. På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna?
Denna frågeställningen ämnar ta reda på vilka platser och platsidentitetskapande aspekter som framträder i översiktsplanerna samt i vilka sammanhang dessa presenteras. Utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys har fyra så kallade huvudkategorier valts ut som kommunernas
översiktsplaner kommer att analyseras utifrån. Kategorierna är baserade på de fyra frågorna Vad, Hur, Vem och Varför vilka har pekats ut av bland annat Hauge (2005) som viktiga frågor som bör ställas när platsidentitet ska studeras. Den första frågeställningen besvaras under delen Resultat & Analys med hjälp av de två första huvudkategorierna Vad och Hur.
Den första huvudkategorin Vad ställer sig frågande till vad det är för bild/identitet som visas upp medan den andra kategorin Hur undrar vart bilden/identiteten är kopplad. Tillsammans ställer de sig även frågande till hur landsbygden presenteras och i vilka sammanhang.
2. Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen?
3 3. Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer?
Den tredje frågeställningen ämnar väcka en diskussion kring för och nackdelarna med att kommuner använder sig av platsidentitet i översiktsplanerna samt problematisera landsbygdens plats i dessa planer. Denna frågeställning besvaras under delen Diskussion och utgår ifrån den forskning som presenteras i litteraturstudien och det resultat som har framkommit genom den kvalitativa innehållsanalysen som presenteras under delen Resultat & Analys.
Platsidentitet anses av forskarna vara något som skapas av de människor som bor och verkar på en plats och att platsidentitet inte enbart bör kopplas till rumsliga aspekter. Men detta arbete
argumenterar delvis för att som kommun koppla platsidentitet till fysiska kvaliteter i
översiktsplanen gör att fler kan relatera till den, speciellt när någon typ av platsidentitet ska omfatta ett område så stor som en kommun. Arbetet argumenterar också för att det finns en konflikt mellan hur landsbygden presenteras i översiktsplanen och hur kommuner likställer utveckling och tillväxt med bostadsbyggande. Denna syn på utveckling utgår ifrån det urbana perspektivet vilket är en av två saker som kritiseras i den större debatten kring stad och landsbygd.
Ambitionen med detta arbete är att det ska vara ett bidrag i diskussionen om staden som norm. Genom att lyfta fram landsbygdens plats i den översiktliga planeringen hoppas detta arbete kunna väcka tankar kring reproduktion av staden som främsta föremål för planering.
1.2 Avgränsning
Detta arbete är tematiskt avgränsat till att i första hand belysa hur kommuner använder
platsidentitet i översiktsplanen genom att kolla på hur platsidentitet framträder och vilken roll den har. Platsidentitet är ett brett begrepp som innefattar många aspekter vilket har lätt till att många avgränsningar har behövts göras i detta arbete. Den största avgränsningen som har gjorts är valet att enbart fokusera på översiktsplaner från två kommuner. Resterande material såsom intervjuer och andra dokument från kommunerna har setts som ett komplement till analysen av
översiktsplanerna.
4 I detta arbete har även landsbygden valts ut som fokusområde då denna miljö har en tendens att marginaliseras i den större debatten och inte minst inom planering. Det finns många olika typer av landsbygd och det är svårt att sätta en definition på vad landsbygd är. Därför utgår detta arbete ifrån Tillväxtverkets definition av landsbygd, vilket baseras på antal invånare per kvadratkilometer och tillgänglighet till närmsta större stad. Ett område räknas som urbant om det är minst 300 invånare per kvadratkilometer och att det totala antalet invånare är fler än 5000. Arbetet utgår även ifrån deras uppdelning av kommuner i olika kommuntyper, vilka syftar till att underlätta
jämförelser utifrån ett landsbygdsperspektiv. (Tillväxtanalys, 2014)
Ett par antaganden har gjorts för att enklare kunna analysera och ta sig an det utvalda materialet. Det första antagandet är att kommuner på något sätt använder sig av platsmarkandsföring för att kunna visa upp en positiv och attraktiv bild av sig själva. Detta för att platser och regioner konkurrerar med varandra om nya invånare och investeringar vilket är arbetets andra antagande. Dessa antaganden förklaras ytterligare i litteraturbakgrunden.
Arbetet har också en geografisk avgränsning i och med att två kommuner har valts ut som
studieobjekt. Dessa är Norrtälje kommun och Upplands-Bro kommun och de har valts ut på grund av deras översiktsplaner som utifrån ett första intryck presenteras väldigt olika.
1.3 Definition av begrepp
Nedan följer en lista på ord och begrepp som behöver ytterligare förklaring för att underlätta och ge läsaren en ökad förståelse för arbetet.
Attraktiv Ordet attraktivt betyder enligt Nationalencyklopedin något som kan locka många (Nationalencyklopedin, 2019d).
Identitet Personers eller gruppers egen identifikation som tillhörande (Nationalencyklopedin, 2019e).
Kulturlandskap Ett landskap som mer eller mindre har påverkats av människans aktivitet. Likställs ofta med odlingslandskap (Nationalencyklopedin, 2019f).
5
1.4 Disposition
Detta arbete är uppdelat i de sex delarna Inledning, Litteraturbakgrund, Metod, Teoretiskt ramverk, Resultat & Analys och till sists Diskussion. Arbetes frågeställningar besvaras under Resultat & Analys och Diskussion. Arbetet bör läsas i kronologisk ordning, då metod och det teoretiska ramverket utgör en viktig del i att förstå det presenterade resultatet.
Inledning: I denna del förklaras det problem, syfte och frågeställningar som detta arbete kretsar kring samt hur arbetet har avgränsats under arbetes gång. Här förklaras även arbetets disposition samt ord och begrepp som kan vara bra att ha med sig för en bättre förståelse vid läsning av detta arbete.
Litteraturbakgrund: Denna del tar upp tidigare forskning och lyfter begrepp och argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta arbete berör och analyserar kring. Litteraturbakgrunden syftar också till att klargöra olika centrala begrepp och idéer som ibland kan blandas ihop med varandra.
Metod: I denna del ges en överblick över de metoder som använts för att besvara detta arbetes frågeställningar samt på vilka sätt de har använts. Den innehåller även en kort presentation av arbetets två studieobjekt och de urval som har gjorts.
Teoretiskt ramverk: Denna del beskriver det teoretiska ramverk som använts i detta arbete. Här förklaras djupare de fyra huvudkategorierna Vad, Hur, Vem och Varför med tillhörande underkategorier som upprättats i enlighet med metoden kvalitativ innehållsanalys.
Resultat & Analys: I denna del presenteras och analyseras det resultat som framkommit genom analys av studieobjekten med hjälp av det teoretiska ramverket. Här besvaras arbetets två första frågeställningar: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanerna? och Vilken roll har platsidentitet i översiktsplanen?
Diskussion: Denna del presenterar svaret på den tredje frågeställningen: Vad kan användandet av platsidentitet i översiktsplanen få för implikationer? Denna del lyfter även platsidentitet i
6
2 Litteraturbakgrund
Denna del tar upp tidigare forskning och lyfter begrepp och argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta examensarbete berör och analyserar kring. Litteraturbakgrunden syftar också till att klargöra olika begrepp och idéer som ibland kan blandas ihop med varandra.
2.1 Platsidentitet
Det finns mycket forskning om platsidentitet och det finns ännu mer forskning om begreppen plats och identitet. Plats ett komplext ord som är svårt att definiera vad det betyder och vad det innebär, detta gäller även för ordet identitet. Krantz (1997) refererar till Charles Westin (1996) och hans förståelse för identitet som något människor skapar i sitt medvetande. Enligt denna
definitionen anser Krantz att det då blir svårt att tillämpa begreppet på en plats, eftersom en stad eller en plats som ett rumsligt objekt inte kan ha något medvetande. Platsen å andra sidan, är enligt Hauge (2005) mycket mer än bara en position på en karta. Platsen är sammanflätad med känslor, aktiviteter, särskild natur och minnen och det är intrycken och berättelserna om dessa som skapar en identitet och som i sin tur skapar en plats. Detta kan jämföras med Nationalencyklopedins definition av “regional identitet” som beskrivs som “den påverkan en människa utsätts för genom att växa upp och leva i en viss omgivning.” eller “en människas förankring och tillhörighet i en region.” (Nationalencyklopedin, 2019a) Denna definition förutsätter att invånarna har en identifikation med regionen och att denna koppling kan vara både känslomässig, psykologisk och kulturell (Nationalencyklopedin, 2019a). Begreppet regional identitet används mer och mer inom forskningen men också inom politiken. Globaliseringen anses vara en av de större orsakerna till att det har blivit allt mer populärt (Zimmerbauer, 2011).
Begreppet platsidentitet används enligt Kalandides (2011) på många olika sätt. Ibland används begreppet som ett annat ord för platsbild och ibland kan det användas som ett annat sätt att beskriva lokal kultur. Men Kalandides menar att det finns en skillnad mellan identitet och bild. Medan identitet ofta betraktas som något objektivt och fundamentalt, vad en plats faktiskt är, betyder bild hur platsen uppfattas utifrån. Men det finns en viss förvirring runt den förklaringen då just platsbild är något som formas av platsmarknadsföring. De flesta är överens om att stadens unika karaktär och identitet är en av stadens viktigaste tillgångar, vilket har lett till att flera argumenterar att platsmarknadsföring har gjort att den lokala identiteten minskar. Kalandides (2011) anser därför att det är viktigt att ta reda på vilka sätt begreppet platsidentitet används på och kommer i sin studie fram till sex olika sätt detta görs. Bland annat beskrivs och används
7 mer eller mindre användbart beroende på om det ses utifrån något som skapas av sociala relationer eller om det är kopplat till platsen. Då världen idag är så uppkopplad och sociala relationer inte direkt har några specifika gränser blir identitet kopplad till sociala faktorer svår att identifiera. (Zimmerbauer, 2011)
Men i många fall används identitet enligt Hauge (2005) på ett sådant sätt som antyder att det inte är något som kan förändras. Bland annat påstås platsidentitet många gånger vara ”äkta” just på grund av att den många gånger är baserad på historia, vilket betyder att platsen ses som något som alltid har varit. Människors möjlighet att identifiera en plats är dock ofta kopplad till andras berättelser av den, vilket enligt Hauge (2005) betyder att processen av att hela tiden omformulera bilden av en plats är det som gör det till en plats. Hauge och Jenkins (2005) definierar därför platsidentitet som något som skapas i relation till andra människor, andra platser och andra identiteter för just den platsen. Hauge (2005) förklarar att:
“places are places (and not just spaces) because they have identity. Place identities are formed through milieux of feelings, meanings, experiences, memories and actions that, while ultimately personal, are substantially filtered through social structures and fostered through socialization. Thus place identities are relational - i.e. they are formed in relation to other people, other places and other identities for that place” (s.7-8)
Enligt Syssner (2012) är forskare överens om att människor kan ha många olika identiteter, för en och samma plats, som då också kan vara motsägelsefulla. Detta grundar sig i att identiteter är föränderliga och kan skifta beroende på bärarens omgivning. Kavaratzis och Aschmorth (2005) beskriver en människas bildskapande av en plats som en process i tre steg. Det första steget är genom den fysiska utformningen och planeringen av en plats, det andras steget är genom användningen av platsen både genom en själv och andras. Och det tredje steget är genom representation, hur platsen presenteras av bland annat media och av andra personer.
Enligt Zimmerbauer (2011) har platsidentiteten olika roller och är skapad utifrån olika saker beroende på den geografiska skalan. Zimmerbauer diskuterar att platsidentiteten till mindre platser såsom byar bygger på sociala interaktioner och en känsla av gemenskap och samhörighet. Vilket gör platsidentiteten mer kopplad till en fysisk plats. Faktorer såsom sociala relationer, användning av en plats och att detta delas med andra i det dagliga livet har alltså stor betydelse för identiteten.
(Zimmerbauer, 2011) Detta kan förklara varför platsidentitet ofta kopplas social hållbarhet idag då social hållbarhet i många fall menas som trivsel och gemenskap och att det ska generera en känsla av tillhörighet. Inom planering innebär social hållbarhet i det flesta fall ett fokus på demokrati,
8 kvaliteter som representerar den. Människor kan därför känna en gemenskap på grund av att de delar en relation till det som symboliserar och utmärker platsen. (Zimmerbauer, 2011)
2.1.1 Platsidentitet och planering
Under 1990-talet började många politiska aktörer anamma idén om att människor behövde nya platsrelaterade identiteter då den nationella identiteten minskade i betydelse, både på lokal och regional nivå. Detta utvecklades till att många regioner och kommuner ville stärka sin identitet och det finns flera idéer om varför det kommer sig. Globaliseringen har betytt att människor många gånger är knutna till platser på andra villkor än förut och att platsers befolkning har blivit allt mer diversifierad. Detta har skapat en bild av att det finns en brist på sammanhållning vilket i många fall anses vara negativt för kommunens och regionens konkurrenskraft. Många kommuner använder också sitt varumärke som ett verktyg för att uppnå en målbild för hur kommunen ska fungera och uppfattas. Med en stärkt identitet hoppas de på att medborgarna känner en större tillhörighet och gemenskap med den kommun de bor i och samtidigt få konkurrensfördelar för fortsatt utveckling. Det finns en övertygelse om att en tydlig identitet är positivt för den ekonomiska utvecklingen. Men att som kommun eller region prata om en gemensam identitet är inte helt oproblematiskt. Många gånger riskerar man att osynliggöra människors olika intressen och förutsättningar, samt sätta gränser där vissa inkluderas och andra problematiseras. (Syssner, 2012) Enligt (Gunnarsson-Östling, 2014) så påpekar även Boverket betydelsen av identitet som återkommande i
stadsutvecklingen, vilket innefattar både den egna identifieringen med det område man bor i men också den identitet området har utåt.
Enligt Hauge (2005) handlar planering om att skapa en plats, vilket enligt tidigare definition betyder att de identiteter som finns måste omformas genom att ändra på de faktor som är med och skapar platsidentiteten. Om planering handlar om att skapa en plats betyder det att planerare i så fall har stor makt att påverka hur en plats identifieras. Hauge (2005) påpekar dock att så oftast inte är fallet, då planerare i många fall påverkas av politiker och ekonomiska intressen samt att de även håller dialoger med medborgare och andra berörda. Medborgardialogen är alltså en viktig del i skapandet av en plats och dess identitet tillsammans med den bild man vill förmedla (Hague & Jenkins, 2005). Samhällsplanering ses inom forskningen som en form av maktutövande eftersom planering blir politisk i det sätt det används som ett verktyg för att utforma det framtida samhället. Som Syssner och Olausson (2016, s. 228–229) noterar så handlar samhällsplanering “om att identifiera behov i samhället, om att ställa dessa behov varandra, och om att värdera vilka intressen som ska väga tyngst.”
9 på många sätt svår att tyda då visionen kan ses som både ett resultat av platsidentiteten men också som en del i skapandet av en platsidentitet. Precis som platsidentitet så omformuleras och ändras visionen med tiden. (Kavaratzis & Hatch, 2013) Enligt Tamm Hallström och Grafström (2016) skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) på sin hemsida att “de kommuner som lyckas bäst med att hålla uppe bostadsbyggandet har ofta en tydlig vision för kommunens utveckling.” (Tamm Hallström & Grafström, 2016, s.2) och att SKL tydligt påpekar vikten av att kommunicera en sådan vision.
2.2 Platsmarknadsföring
Det finns många förklaringar till varför platsmarknadsföring har blivit så central i den lokala och regionala politiken. Det vanligaste svaret är att den globala konkurrensen har gjort det nödvändigt för regioner, kommuner och städer att marknadsföra sig själva. Platsmarknadsföring är på många sätt marknadsföring av ett varumärke som appliceras på en plats. Esthuis och Edwars (2013) anser att varumärket inte är produkten i sig utan varumärket är det som ger mening och värde till
produkten och på så sätt skapar dess identitet. Men Syssner (2012) beskriver Simon Anholts (2007) tankar där han påpekar att ingen marknadsföring i världen kan förändra en plats anseende, om man inte också tar sig an de förutsättningar som ligger till grund för det. Detta beror på att
marknadsföring av en plats inte alls är samma sak som att marknadsföra en produkt. En plats rymmer människor som alla har olika upplevelser och känslor kopplade till den. Som Kavaratzis och Aschmorth (2005) konstaterar, så får en plats inte en ny identitet bara för att den får en ny logga och slogan.
Enligt Syssner (2012) består ordet platsmarknadsföring av två svårt definierade begrepp, plats och marknadsföring. Syssner väljer att definiera platsmarknadsföring som “ett långsiktigt, strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats” (Syssner, 2012, s.11). Denna definition ligger enligt Syssner nära den definition som John Gold och Stephen Ward introducerade där det förstås som “the conscious use of … marketing to communicate selective images of specific geographical localities or areas to target audience” (Gold & Ward 1994, citerad i Syssner, 2012, s.20).
Kavaratzis och Hatch (2013) anser att det är viktigt att förstå kopplingen mellan marknadsföring och identitet. Om inte platsmarknadsföringen grundar sig i identiteten kommer det nya
10
2.2.1 Platsmarknadsföring och planering
Användandet av platsmarknadsföring inom planering grundar sig enligt Syssner (2012) ofta i tron att kommuner och regioner måste konkurrera om världens konsumenter, investerare, turister och så vidare. De som har en “positiv image” klarar sig enligt Syssner bättre i konkurrensen än de som har en “dålig image” eller ingen alls. De flesta kommuner och regioner i Sverige och i resten ut av västvärlden använder sig av platsmarknadsföring på något vis.
Kommuner och regioners användande av platsmarknadsföringen har på många olika sätt blivit kritiserat. Framförallt har metoden blivit kritiserad för att vara odemokratisk. Många gånger väljs attraktiva miljöer ut för att påverka människors intryck av platsen för att det anses vara positivt för kommunernas och regionernas utveckling. Denna marknadsföring är inte enbart till för turister och investerare utan också för de som redan bor där. Det uppstår därför ett problem när vissa miljöer aldrig får synas och på så sätt marginaliseras. Problemen som dessa miljöer kanske har kan på så sätt inte heller identifieras eftersom de inte syns. De ses heller aldrig som resurser och riskerar därför också att aldrig finnas med i kommunens eller regionens framtidsbild. Hur platsen representeras är därför en fråga om makt. (Syssner, 2012)
Syssner (2012) skriver att inom den lokala och regionala utvecklingspolitiken är idén om att bilden av en stad eller en region är viktig för dess ekonomiska tillväxt väl etablerad. Den ekonomiska utvecklingen anses många gånger beroende av hur platsen porträtteras, om den ses som attraktiv och på så sätt värd att investera i eller flytta till, vilket är en av anledningarna till att
platsmarknadsföring har vuxit sig så stark: många kommuner och regioner uttrycker en vilja att utveckla den egna bilden. Inom planering används enligt Syssner platsmarknadsföring också till att försöka stärka vissa faktorer som anses viktiga för en regional tillväxt. Forskare har kommit fram till att många av de kommuner och regioner som lyckats skapa tillväxt och arbetstillfällen hade en befolkning som bar på vissa kvaliteter såsom entreprenörsanda, samarbetsförmåga och innovativa, eller som de också kallas mjuka utvecklingsfaktorer. Syssner (2012) beskriver att användningen av platsmarknadsföring många gånger handlar om att locka till sig den önskade medborgaren och att det därför är viktigt att förstå vilka som får plats i den bild som förmedlas av en kommun eller region. Det är en balansakt att kommunicera en plats då man riskerar att antingen skapa en snäv bild som är lätt att kommunicera utåt men som få känner igen sig i eller så skapas en för generell bild som inte uppfyller sitt syfte. Det är därför viktigt att ha förståelse för att det finns en
11
2.3 Landsbygdens plats i planeringen i Sverige
2.3.1 Urbanisering och centralisering
För att få en förståelse för de spänningar och konflikter som finns idag mellan stad och landsbygd är det viktigt att förstå den historiska bakgrunden. Däribland till den urbanisering och centralisering som skett sedan 1800-talet fram tills idag.
I början av 1800-talet bodde 90 % av Sveriges befolkning på landsbygden och där de flesta försörjde sig på jordbruk och var ett så kallat bondesamhälle. Urbaniseringsgraden började öka snabbt under industrialiseringen då folk flyttade från landsbygden till staden för att hitta arbete. På mindre än 100 år ökade andelen som bodde i städerna från 15 till 80 procent. Idag är befolkningen på landsbygden hyffsat stabil och minskar inte längre. Den fortfarande ökande urbaniseringsgraden beror till största del på att det är i städerna landets befolkningstillväxt sker. Urbanisering betyder nämligen inte bara att människor flyttar från stad till land utan också förhållandet mellan befolkningsstorleken i städerna och på landsbygden. Idag bor ca. 85 procent av alla människor i Sverige i tätorter. (SCB, 2015)
Centralisering betyder att det finns en koncentration av saker i en viss punkt. I en samhällsprocess innebär det här att service, befolkning eller inflytande är samlade på en eller ett fåtal platser. På många sätt började centraliseringen i Sverige samtidigt som urbaniseringen. När det småskaliga blev storskaligt och företag och vissa samhällsfunktioner koncentrerades till städerna och tätorterna. (Nationalencyklopedin, 2019b) Å andra sidan har det samtidigt skett en decentralisering inom den offentliga sektorn i Sverige. Där ansvaret har flyttats från ett fåtal centrala aktörer till ett större antal aktörer. Detta kan framförallt ses inom utbildningsområdet och inom transportsektorn där det idag är möjligt för utomstående aktörer att starta friskolor eller starta nya buss och tåglinjer. (Nordin, 2014)
En annan sektor som de senaste åren har börjat diskuterats i relation till centralisering är
journalistiken och mediabevakningen. Många är oroliga över vad en mer koncentrerad bevakning kan betyda för de platser som inte längre har en lokal bevakning. Nygren och Althén (2014) har undersökt vad en minskad bevakning kan få för betydelse, varav Gustafsson (2014) som är landsbygdsstrateg på Jordbruksverket diskuterar i förordet till rapporten ”Landsbygd i
12 Även i media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket påverkar både beslutsfattare, politiker och enskilda människor och medborgare då medierna är en stor del i den politiska agendan. Enligt Gustafsson (2014) kan den här förskjutningen av journalistiken bidra till att påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut om bland annat infrastruktur och välfärd. Den minskande
mediebevakningen gör att “platsen och människorna blir osynliga” (Gustafsson, 2014, s.5) och inte räknas. Landsbygden hamnar i en skugga bort från politiken och demokratin vilket är en risk för landsbygdens fortsatta utveckling. En negativ mediebevakning kan även bidra till att självkänslan hos dem som bor i ett område blir sämre (Boverket, 2010).
2.3.2 Landsbygden i planering
Qviström (2008) skriver att det alltid har funnits någon typ av gräns mellan staden och dess
omgivande landsbygd. Allt sedan 1900-talets andra hälft har ett starkt intresse för den mark närmast staden vuxit fram inom samhällsplanering. Det stadsnära landskapet har blivit allt mer påverkat av den expanderande staden med markspekulationer och en mer spridd bebyggelse som följd. Denna typ av markspekulation började redan i samband med industrialiseringen och har sedan dess kritiserats mycket. Under 1930-talet diskuterades stadens expansion “som ett hot mot landskapets värden och mot tillgången på rekreationsmark.” (Qviström, 2008, s.85) Sedan dess har ett flertal åtgärder gjorts för att skydda den stadsnära naturen och dessa insatser spelar än idag en stor roll. I början av 1970-talet gjordes en lagändring så att bygglov även skulle krävas för bebyggelse utanför tätorterna för att förhindra en dold urbanisering, där lantbruksfastigheter och bostadshus gjordes om till bostäder för stadsbor. (Qviström, 2008) Idag kallas ofta detta för “rural gentrification” (Johansson & Westlund, 2012). Men även jordbrukets rationalisering har lett till färre
rekreationsområden i landskapet.
Qviström (2008) skriver att den stadsnära landsbygden har påverkats mycket av planeringens utveckling de senaste hundra åren. Och för att kunna påverka dess framtida utveckling är det viktigt att förstå dagens planering som berör det stadsnära landskapet. Byggnadslagstiftningarna är skapade utifrån det urbana vilket har satt en tydlig prägel i dagens plan- och bygglag. Planeringen på
landsbygden och i den stadsnära landsbygden täcks till största del av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Men det finns ett glapp, antingen är det stad eller landsbygd både inom teorin och lagen. I lagen görs det däremot ingen skillnad på stad och land i relation till översiktsplanering. (Qviström, 2008) Men i de flesta fall är det största fokuset riktat mot städerna och tätorterna i dessa planer medan landsbygden beskrivs mer översiktligt. Därför är det viktigt att påpeka att
kommunerna har ansvar även för landsbygdens utveckling. Granvik (2013) menar att en
13 Det finns åtskilliga krönikor, artiklar och insändare om centraliseringen i Sverige där människor uttrycker sitt missnöje om den allt mer minskande servicen i landets landsbygds- och
glesbygdskommuner. Där vårdcentraler, byskolor och annan kommunal och statlig service stängs för att i de flesta fall spara pengar och effektivisera verksamheten. Saker som kritiseras i debatten är det återkommande urbaniseringsperspektivet och hur urbana lösningar används på landsbygden. Den fortsatta uppdelningen mellan stad och landsbygd, vi och dem snarare än oss. Men framförallt ställer sig de flesta frågande till när landsbygden blev det som är utanför; när politikerna slutade bry sig om människor på landsbygdens levnadsvillkor. (Ackermann, 2019; Alex, 2017; Bengard, 2019-02-22; Bengard, 2019-04-17, Nordlund, 2019)
2.4 Staden som norm
Stad och landsbygd har traditionellt setts som två motsatser och så även idag. Men med
digitaliseringen och den nya kunskapsekonomin så har avstånden krympt. Livet på landsbygden är på många sätt en avspegling av livet i staden där de största skillnaderna som finns kvar är
tillgänglighet och täthet. I dagens samhälle är de två sammanflätade på många olika sätt. Och enligt Johansson och Westlund (2012) betyder det här att stad och landsbygd bör studeras samtidigt och inte separat. Idag är landsbygden många gånger beroende av stadens utveckling och preferenser för att ha en tillväxt både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Frågan om landsbygdens vara och icke vara har börjat diskuteras i större utsträckning de senaste åren och i Landsbygds- och
skärgårdsstrategin för Stockholmsregionen nämns dagens tre stora trender, urbanisering, globalisering och digitalisering som några av de anledningarna till att frågan har blivit så aktuell (Stockholms läns landsting, 2018).
14 Fredriksson (2014) beskriver att den traditionella europeiska staden, med dess form och
bebyggelsemönster, har blivit allt mer populär och tillsammans med stadskärnan pekas de ut som en positiv utveckling för staden. Detta nyfunna intresse beskrivs på många sätt som att det sociala livet har blivit bättre och har blivit en prioritet istället för trafikplaneringen. Stadskärnan i den
traditionella europeiska staden ses också som lösningen på många olika problem, särskilt ekologiska och är en stor del i en positiv ekonomisk utveckling för städer och regioner. Fredriksson förklarar att stadskärnan “på många sätt kommit att stå som en symbol för god social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.” (s.13)
2.5 Staden som ekonomiskt centrum
Länge ansågs staten skyldig att jämna ut skillnader mellan rika och fattiga områden. Att resurser skulle fördelas inom den nationella enheten. Men detta ändrades i slutet av 80-talet och under 90-talet, då statens roll började omprövas och istället började en diskussion om hur kommuner och regioner skulle bära sig själva. Detta innebar ett fokus på den regionala ekonomiska utvecklingen och hur tillväxt, livskraft och attraktionskraft bäst skapades utan större stöd och utjämningspolitik. Som en följd av detta så började regioner uppmuntras, både på nationell och EU-nivå, till att konkurrera med varandra om investeringar, företagsetableringar, turister med mera. De tidigare stöden försvann inte men ändrade dock karaktär till att istället stödja konkurrensstärkande åtgärder (Olausson & Syssner, 2018). Fainstein (2012) kritiserar denna trend då hon anser att fokus på konkurrens många gånger leder till att den sociala hållbarheten får stå åt sidan. Likaså kritiserar Harvey (1989) städernas nya sätt att planera. Nämligen att när städerna lägger mycket kraft på marknadsföring, för att kunna hävda sig i konkurrensen, väljer de att fokusera på tillväxt istället för välfärd. Harvey nämner också att de lokala myndigheterna har fått ett allt större
entreprenörsmässigt tänk under de senaste årtiondena.
Det finns flera bakomliggande faktorer till varför staden har blivit en så central del i dagens
15
2.1 Sammanfattning
Platsidentitet är ett komplext begrepp med många innebörder och som är högst individuellt. Platsen å andra sidan är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Dessa är med och skapar platsidentiteten men framförallt menar forskarna att det är människorna som bor och vistas på platsen som skapar platsens identitet. Det har därför stor betydelse på vilket sätt platsidentitet och regional identitet väljs att ses utifrån då hela konceptet blir mer eller mindre användbart beroende på om det ses utifrån något som skapas av sociala relationer eller kopplat till platsen. Eftersom platsidentitet är något som både kan kopplas till fysiska kvaliteter och sociala relationer.
Det finns en övertygelse om att en tydlig identitet är positivt för den ekonomiska utvecklingen. Många är överens om att en stads unika karaktär och identitet är en av stadens viktigaste tillgångar. Men att som kommun eller region prata om en gemensam identitet är inte helt oproblematiskt. Många gånger riskerar man att osynliggöra människors olika intressen och förutsättningar, samt sätta gränser där vissa inkluderas och andra problematiseras. Andra argumenterar också för att marknadsföring av en gemensam identitet gör att den lokala identiteten istället minskar.
Det finns många förklaringar till varför platsmarknadsföring har blivit så central i den lokala och regionala politiken. Det vanligaste svaret är att den globala konkurrensen har gjort det nödvändigt för regioner, kommuner och städer att marknadsföra sig själva. Det är därför viktigt att förstå kopplingen mellan marknadsföring och identitet. Människor skapar sig dessutom en bild av en plats genom en process i tre steg där det tredje steget är genom representation, hur platsen
presenteras av bland annat media och av andra personer. Om inte platsmarknadsföringen grundar sig i identiteten kommer det nya “varumärket” vara främmande för platsen och särskilt för de människor som bor och vistas på platsen. Platsmarknadsföring bör därför ses som en del av identitetsprocessen eftersom identitet inte kan ses som något som är fast och oföränderligt då den förändras med människorna.
Framförallt har metoden blivit kritiserad för att vara odemokratisk. Många gånger väljs attraktiva miljöer ut för att påverka människors intryck av platsen för att det anses vara positivt för
16 tänkta att representera en viss typ av människor, ska studeras. Det är på grund av detta en balansakt att kommunicera en plats då det finns risk att antingen skapa en snäv bild som är lätt att
kommunicera utåt men som få känner igen sig i eller så skapas en för generell bild som inte uppfyller sitt syfte.
Det finns idag spänningar och konflikter mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket påverkar både beslutsfattare, politiker och enskilda människor och medborgare då medierna är en stor del i den politiska agendan. Detta kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut om bland annat infrastruktur och välfärd. En minskad mediebevakningen gör att platsen och människorna riskerar att bli osynliga och inte räknas. Landsbygden hamnar i en skugga bort från politiken och demokratin vilket är en risk för landsbygdens fortsatta utveckling vilket också kan påverka människors självkänsla.
Den storstadsnära landsbygden har påverkats mycket de senaste hundra åren av planeringens utveckling. För att kunna påverka dess framtida utveckling är det viktigt att förstå dagens planering som berör det stadsnära landskapet. I lagen görs det ingen skillnad på stad och land i relation till översiktsplanering men i många fall hamnar det största fokuset på staden. Det finns många faktorer som pekas ut som anledningen till att staden har blivit norm i dagens samhälle. Stadskärnan i den traditionella europeiska staden ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Vilket leder oss tillbaka till kommuner och regioners konkurrens med varandra. Det finns ett flertal forskare som kritiserar detta då de anser att välfärden och den sociala hållbarheten får stå åt sidan för tillväxt.
Saker som kritiseras i debatten kring stad och landsbygd är det återkommande
17
3 Metod
Denna del ger en överblick över de metoder som använts för att besvara detta arbetes
frågeställningar samt på vilka sätt de har använts. Den innehåller även en kort presentation av arbetets två studieobjekt och varför dessa urval har gjorts.
Detta arbete grundar sig på kvalitativa metoder för att få en djupare förståelse för platsidentitetens roll i översiktsplanen och vad denna användning kan få för implikationer. Ett kvalitativt
angreppssätt går enligt Groat och Wang (2002) ut på att analysera, tolka och se de bakomliggande orsakerna kring ett ämne utifrån dess kontext vilket är anledningen till att det är ett lämpligt angreppssätt för detta arbete. Kvalitativa metoder förklarar och ser världen utifrån olika perspektiv vilket gör att det är bäst att använda minst två metoder för att få ett så bra resultat som möjligt (Denzin & Lincoln, 2017). Likaså uttrycker Hauge (2005) att enbart utgå ifrån empiriska metoder såsom frågeformulär innebär att de mest betydelsefulla aspekterna av att studera platsidentitet går förlorade. Detta arbetes forskningsstrategi kommer därför grunda sig på en fallstudie och sedan använda sig av de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer och på så sätt skapar en viss triangulering. Vilket innebär att det som studeras ses utifrån flera perspektiv (Denscombe, 2016). Dessa kommer också kompletteras av en inledande litteraturstudie. Vars syfte är att genom tidigare forskning klargöra centrala begrepp och idéer som kan blandas ihop med varandra samt lyfta argument som är viktiga att ha med sig för att förstå bakgrunden till de problem och frågeställningar som detta arbete berör.
3.1 Urval
Stockholms län valdes som utgångspunkt vid urval av kommuner delvis på grund av min placering som författare till detta arbete för att underlätta resande till och från de valda studieobjekten. Men också på grund av min utbildning som gett en god bakgrund, förståelse och kunskap om den planering som pågår inom länet. På grund av intresse bestämdes det tidigt i arbetsprocessen att arbetet på något sätt skulle utgå ifrån ett landsbygdsperspektiv. Vilket gjorde det extra intressant att välja kommuner inom Stockholms län, som är en stark tillväxtregion och där staden ofta är i fokus, för att genom detta arbete belysa de platser som vanligtvis inte syns i planeringen. Att välja
kommuner som tillhör samma län gör också att de blir lättare att jämföra då de har liknande förutsättningar, problem och påverkas av liknande faktorer.
18 kommun och den för Upplands-Bro kommun mycket på grund av att de var väldigt olika. Bland annat är den ena översiktsplanen mer visionär och den andra mer konkret. Efter att dessa planer läst igenom jämfördes kommunerna med tillväxtverkets definition och
kommunindelningar där Norrtälje och Upplands-Bros översiktsplaner initialt inte verkade stämma överens med den indelningen. Vilket ytterligare väckte ett intresse av att göra en fallstudie utifrån platsidentitet på dessa två kommuner. Kommunerna skiljer sig mycket i areal men har en liknande befolkningstäthet. Dessa två studieobjekt kommer ytterligare beskrivas under fallstudie.
Detta arbete har vuxit fram efterhand och till slut valdes två kommuner ut som studieobjekt i fallstudien. På grund av det initiala intrycket av de utvalda
kommunerna var det extra intressant att göra en djupare analys av just dessa två kommuner. Att istället utföra ytterligare analyser på översiktsplaner från fler kommuner skulle resultera i en mer ytlig analys. För att kunna göra någon typ av jämförelse, visa på skillnader och argumentera för och emot, utifrån arbetets frågeställningar valdes därför två kommuner ut som studieobjekt.
Översiktsplanen är ett dokument som varje kommun är skyldig att upprätta i enlighet med
19 många fall det enda plandokument som täcker landsbygden och eftersom det är ett av detta arbetes fokusområden utgör översiktsplanen ett bra dokument att utgå ifrån.
I den här typen av arbete är det viktigt att förstå att varje beskrivning av studieobjekten omfattar ett urval och en tolkning av författaren. I detta fall är författaren uppvuxen på landsbygden vilket kan påverka de urval, beskrivningar och tolkningar som görs.
3.2 Forskningsstrategi
Som ett sätt att begränsa arbetet men också för att få en djupare förståelse för hur platsidentitet visar sig i översiktsplanerna kommer detta arbete som forskningsstrategi utgå ifrån en fallstudie av de två kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro. En fallstudie används för att förstå dynamiken inom ett område och kan analyseras på olika nivåer med hjälp av flera olika metoder, både
kvantitativa och kvalitativa (Eisenhardt, 1989). I detta arbete har kvalitativa metoder valts ut för att analysera material från de olika fallen, vilka presenteras senare i denna metoddel. Nedan presenteras kort de två kommuner som valts ut som studieobjekt och varför de utgör bra studieobjekt för att uppfylla detta arbetes syfte.
3.2.1 Norrtälje kommun
Norrtälje kommun har en översiktsplan antagen 2013 och heter Översiktsplan 2040. I inledningen beskrivs översiktsplanen ha arbetats fram för att vara robust och långsiktigt hållbar och att den syftar till att skapa tillväxt (Norrtälje kommun, 2013). Denna översiktsplan är väldigt visionär i sin utformning och utifrån ett första intryck fokuserar den mycket på tätorterna och stadens
utveckling. Utifrån detta arbetes fokusområden som är platsidentitet och landsbygdens plats i planeringen utgör denna kommuns geografiska läge nordvästra delen av Stockholms län ett
intressant studieobjekt då den präglas mycket av Stockholm och den övriga regionens ökade tillväxt. Samtidigt som den enligt Tillväxtverket och i mångas ögon ses som en landsbygdskommun visar dess översiktsplan på ett större fokus på staden och dess utveckling. Nedan följer en kort
beskrivning av kommunen som tydligare förklarar dess läge och hur den relaterar till övriga regionen.
Norrtälje kommun är belägen i nordöstra delen av Stockholms län utmed kusten och upptar med sina dryga 2000 kvadratkilometer ungefär en tredjedel av länets totala yta. (Norrtälje kommun, u.å.a) Kommunen gränsar till kommunerna Sigtuna, Vallentuna, Österåker i sydväst och kommunerna Östhammar, Uppsala och Knivsta i nordväst. Kommunen har starkast
20 Norrtälje kommun har länge haft en stadigt ökande befolkning och idag bor ca. 61 000 människor i kommunen (Norrtälje kommun, u.å.a). Kommunen har även ett stort antal fritidshus och är en populär besökskommun vilket gör att antalet invånare i kommunen fördubblas under sommaren (Visitroslagen, u.å.). Befolkningen i kommunen har blivit allt mer geografiskt utspridd men en stor del av invånarna bor i Norrtälje stad. Däremot sker har den största befolkningstillväxten skett på landsbygden (Norrtälje kommun, 2013). Staden fick stadsrättigheter år 1622 (Norrtälje kommun, u.å.b) och beskrivs idag av turistföreningen som en idyllisk stadskärna med mycket historia
(Visitroslagen, u.å.).
Norrtälje är en av fyra kommuner som utgör området Roslagen som är ett kustområde i östra Uppland som präglas av skärgård, öppna landskap och höga kulturvärden. Norrtälje kommuns skärgård består av 11 000 öar. (Visitroslagen, u.å.) Kommunen har näst mest utpekade
riksintresseområden i landet, hela 26 stycken (Norrtälje kultur, u.å.). I Tillväxtverkets enkla kommunindelning klassas Norrtälje kommun som Landsbygdskommun medan den i den avancerade kommunindelningen klassas som Landsbygdskommun nära större
stad (Tillväxtverket, 2018).
3.2.2 Upplands-Bro kommun
Upplands-Bro kommun har en översiktsplan antagen 2011 och heter ÖP 2010: Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. I inledningen beskrivs planen vara utformad på ett sådant sätt som ska möjliggöra en hållbar samhällsutveckling samtidigt som den ska ge möjlighet till expansion. Syftet med planen är att stödja kommunen i sin roll som tillväxtkommun. Till skillnad från Norrtäljes översiktsplan är planen väldigt konkret och sättet de är utformade på är väldigt olika. Utifrån ett första intryck av planen är den fokuserad på kommunens gröna profil, vilket framförallt kopplas till de platserna utanför tätorterna. Precis som Norrtälje kommun utgör Upplands-Bro kommuns geografiska läge att det blir ett intressant studieobjekt på grund av dess närhet till Stockholm. Men till skillnad från Norrtälje kommun anses Upplands-Bro vara en storstadskommun enligt
Tillväxtverket. Detta gör dessa kommuner extra intressanta som studieobjekt då den kommun som kategoriseras som landsbygdskommun utifrån ett första intryck har ett stort fokus på stad medan den kommun som kategoriseras som storstadskommun har ett stort fokus på landsbygd. Denna balansakt och kommunernas val att se och beskriva sig själva utgör därför tillsammans en intressant fallstudie om platsidentitet utifrån ett landsbygdsperspektiv. Nedan följer en kort beskrivning av kommunen som tydligare förklarar dess placering och hur den relaterar till övriga regionen.
Upplands-Bro kommun är belägen i nordvästra delen av Stockholms län och som de själva beskriver ligger de i hjärtat av Mälardalen och är till ytan cirka 325 kvadratkilometer (Upplands-Bro
21 kommun i nordväst. Kommunen har starkast infrastrukturkopplingar till Stockholm och Bålsta tack vare pendeltåg och motorväg. Mälarbanan går även igenom kommunen men regional- och fjärrtåg stannar inte där. (Upplands-Bro kommun, 2011)
I Upplands-Bro kommun har idag cirka 28 000 invånare vilka har ökat i allt snabbare takt de senaste åren. Kommunen har en stark prägel av landsbygd och marknadsför sig ofta som en grön kommun och anser sig vara en av regionens mest natursköna kommuner med sina 13 mil stränder och skärgård i Mälaren med 50 öar. (Upplands-Bro kommun, u.å.a) Upplands-Bro har en lång historia då människor har bott vid Mälaren sedan forntiden. Vilket gör att det finns många fornminnen och en utpräglad kulturmiljö i Upplands-Bro. (Upplands-Bro kommun, u.å.b) Kommunen har idag de två större tätorterna Bro och Kungsängen där en stor del av kommunens invånare bor. Båda tätorterna har var sin pendeltågsstation.
I Tillväxtverkets enkla kommunindelning klassas Upplands-Bro kommun som Storstadskommun och även i den avancerade kommunindelningen klassas kommunen som Storstadskommun (Tillväxtverket, 2018).
3.3 Kvalitativ innehållsanalys
Detta arbete kommer använda sig av metoden kvalitativ innehållsanalys, vilket är en metod inom metoden dokumentanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen lämpar sig bra att använda när exempelvis textmaterial ska analyseras utifrån ett särskilt fokusområde. Den hjälper även till att minimera mängden material så att det blir lättare att hitta det som eftersöks (Schreier, 2013). Detta arbete ämnar belysa och lyfta ut kommunernas platsidentitet samt vilken roll den utgör, vilket gör att denna metod lämpar sig bra för att uppfylla detta arbetes syfte. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes ut som metod för att få en mer strukturerad analys och som underlättade jämförelse av de olika planerna. Hauge (2005) uttrycker även att när platsidentitet ska analyseras är det viktigt att inte enbart fokusera på de delar som explicit uttrycker platsidentitet utan försöka läsa mellan raderna. Detta kan göras genom att till exempel leta efter indikatorer som på olika sätt antyder till en viss platsidentitet vilket denna metod underlättar.
Innehållsanalys används för att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll och tillhör metoden dokumentanalys. Det finns två olika tillvägagångssätt att utföra en innehållsanalys, en kvalitativ och en kvantitativ. Till skillnad från den kvantitativa innehållsanalysen syftar den kvalitativa
innehållsanalysen till att analysera texter där ingenting nödvändigtvis räknas eller mäts. De analyser som innehåller en mindre del kvantitativ analys och en större del kvalitativ brukar ibland också betraktas som kvalitativ. (Bergström & Boréus, 2012) Innehållsanalys kan användas för att analysera de flesta dokument samt också för att analysera bilder och intervjuer. Metoden går ut på att
22 (Schreier, 2012) Ramverket är kopplad till tidigare forskning, arbetets frågeställningar samt utifrån det material som ska analyseras. Metoden innehållsanalys går alltså ut på att organisera information utifrån kategorier som är baserade på huvudfrågeställningen. (Bowen, 2009)
Ramverket ska bestå av minst en huvudkategori och minst två underkategorier. Huvudkategorierna är de aspekter som efterfrågas i frågeställningarna medan underkategorierna är till för att belysa vad som tas upp angående dessa aspekter i det material som ska analyseras. Det är viktigt att varje huvudkategori enbart belyser en aspekt av materialet. ”Unidimensionality” är ett av villkoren som måste uppfyllas när kategorier bestäms och underkategorierna till en huvudkategori bör därför väljas så att de utesluter varandra eller är så kallade motsatser. Detta för att lättare undvika så kallade gråzoner. Om något material är svårt att kategorisera i det ena eller det andra är det lämpligare att istället skapa ytterligare en underkategori som täcker den ovissheten. Vilket är anledningen till att kategorier först jobbas fram genom en preliminär analys för att se till så att all relevant material täcks av någon kategori samt att de valda kategorierna fungerar på det material som ska analyseras.
(Schreier, 2013)
Efter att preliminärt bestämt vilka kommuner som skulle utgöra studieobjekten i detta arbete lästes deras översiktsplaner igenom ännu en gång för att kontrollera så att det var möjligt att utföra en kvalitativ innehållsanalys på dem. Inför denna genomläsning hade fyra huvudkategorier med respektive underkategorier tagits fram med hjälp av frågeställningarna och litteraturbakgrunden. Varje kategori var baserad på återkommande teman i litteraturbakgrunden som alla kretsade kring olika frågor som dök upp angående platsidentitet. Hauge (2005) sammanfattade dessa teman bra genom att peka ut de fyra frågorna vad, hur, vem och varför. Vilka också passade väl ihop med detta arbetes frågeställningar. Enbart två underkategorier valdes ut till vardera huvudkategorin inför den första genomläsningen, detta för att hålla analysen så enkel som möjligt. Som tidigare nämnts är platsidentitet ett begrepp som kan omfattas av många olika perspektiv och valet av två
underkategorier fungerade därför som en avgränsning. Att enbart utgå från två underkategorier gjorde det också lättare att uppfylla kravet om ”unidimensionality”. Efter genomläsningen gjordes en omvärdering av kategorierna där några underkategorier fick tas bort och nya läggas till för att materialet på bästa sätt skulle kunna analyseras utifrån det bestämda ramverket. Det upptäcktes bland annat att frågan Vad var ganska omfattande. Därför valdes fyra underkategorier till denna fråga för att enklare kunna bena ut vad det var för platsidentitet som visades upp. De valda
23
3.4 Semi-strukturerade intervjuer
Semi-strukturerade intervjuer är en kvalitativ metod som är ett mellanting mellan strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Metoden innebär att forskaren i förväg bestämmer ett antal punkter eller frågor som ska besvaras under intervjun men de kan skilja sig från intervju till intervju. Fördelen med att använda semi-strukturerade intervjuer är att de förbestämda frågorna skapar en ram för vilken intervjun hålls inom samtidigt som metoden gör det möjligt att ställa följdfrågor. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016)
Semi-strukturerade intervjuer har gjorts med två översiktsplanerare, en från Upplands-Bro och en från Norrtälje. Intervjuerna med planerarna fokuserar först och främst på deras upplevelser av arbetet med identitet samt deras inställning till identitet som verktyg. Intervjufrågorna presenteras i bilaga A. Då de intervjuade översiktsplanerarna själva inte var delaktiga i framtagandet av de
24
4 Teoretiskt ramverk
I denna del beskrivs det teoretiska ramverk som använts i detta arbete. Här förklaras djupare de fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier som upprättats i enlighet med metoden kvalitativ innehållsanalys.
Det teoretiska ramverket som används i detta examensarbete fungerar som en referensram under arbetets gång och är också en väsentlig del av den kvalitativa innehållsanalysen. Ramverket är indelat i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier, vilka har arbetats fram med hjälp av litteraturbakgrunden och arbetets frågeställningar i enlighet med metoden kvalitativ
innehållsanalys.
4.1 Ramverk
I antologin Place Identity, Participation and Planning lägger Hauge (2005) stor vikt på Arne Bugge Amundsens förslag om hur platsidentitet bäst analyseras. Hauge menar, genom Amundsen, att detta bäst görs genom att ställa sig frågorna vad, hur, vem och varför. Dessa frågor är baserade på de maktrelationer som kan uppstå när platser marknadsförs och platsidentiteter kommuniceras. Det är därför enligt Hauge (2005) viktigt att ställa sig frågan Vad det är för platsidentitet? och Hur den har blivit konstruerad och bestämts? De valda kategorierna har arbetats fram utifrån dessa frågor tillsammans med detta arbetes frågeställningar och litteraturbakgrund. Detta ramverk kommer sedan användas för att utföra en kvalitativ innehållsanalys på de översiktsplaner som valts ut som studieobjekt i detta arbete.
25
4.1.1 Vad–
Rumsliga kvaliteter/Invånarnas kvaliteter/Sociala konstruktioner/Kultur & historiaDen första huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den första fråganVad, därav namnet på denna kategori. Denna fråga beskriver Hauge (2005) handlar om vad identiteten omfattar. Vad är det för bild/identitet som visas upp? Vilket är precis den fråga som ämnas besvaras. Denna kategori omfattar material som på något sätt nämner vad kommunen har för identitet, vad som utmärker kommunen eller beskriver en bild av kommunen. Indikatorer som kan visa på en sådan beskrivning är ord som ”identitet” och ”attraktivt”.
Hauge (2005) skriver också om flera olika aspekter som ofta gäller när platsidentitet nämns i olika sammanhang. Amundsens fyra element är några av dem. Den första berör rumsliga kvaliteter som skiljer en plats från en annan. Vilket kan vara saker såsom geografisk lokalisering, arkitektur och kommunikationer. Det andra elementet handlar om invånarna och deras kvaliteter och karaktärer som skiljer dem från andra invånare på andra platser. Det tredje berör sociala konstruktioner och invånares relationer till varandra. Det sista elementet handlar om kultur och historia då det är något som knyter till invånarnas traditioner och är något som särskiljer dem från andra. (Hauge, 2005) Detta kan kopplas till Zimmerbauers (2011) diskussion om hur platsidentiteten skiljer sig åt beroende på vilken geografisk skala platsen den är kopplad till har. Enligt Zimmerbauer är platsidentiteten till en större plats såsom en kommun kopplad till landmärken, andra fysiska
kvaliteter och symboler som representerar platsen. Människorna känner utifrån dessa en gemenskap med varandra för att de delar dessa saker. Att använda sig av ord som identitet och karaktär har enligt Hauge (2005) blivit allt mer populärt bland planerare. Men vid användningen av dessa begrepp anser Hauge att de bakomliggande betydelserna oftast inte analyseras utan de flesta antar att plats först och främst definieras utifrån dess fysiska kvaliteter vilket blir problematiskt. Denna huvudkategori omfattar därför underkategorierna Rumsliga kvaliteter, Invånarnas kvaliteter, Sociala konstruktioner och Kultur och historia. Där var och en av underkategorierna omfattar material som kan kopplas till de beskrivningar av dessa element som kan läsas i stycket ovan.
26
4.1.2 Hur – Fokus stad/Fokus utanför stad
Den andra huvudkategorin som detta arbete utgår ifrån är baserad på den andra frågan Hur. Denna fråga beskriver Hauge (2005) handlar om hur bilden/identiteten presenteras och var. Gustavsson (2014) är en av dem som diskuterar hur medias representation av platser kan påverka människors engagemang, identitet och självkänsla och konsekvenserna av att denna representation försvinner. En minskad representation kan påverka prioriteringar och göra så att människor och platser blir osynliga (Gustafsson, 2014). Landsbygden är ofta en sådan plats som hamnar i skymundan, då media så väl som plandokument ofta sätter fokuset på städerna och tätorterna. Översiktsplanen är i många fall det enda dokument som täcker det som finns utanför tätorterna och kommunerna är ansvariga för även landsbygdens utveckling. (Granvik, 2013)
Eftersom detta arbete försöker lyfter konflikten mellan stad och landsbygd ställer sig denna huvudkategori sig frågande till vart bilden/identiteten är kopplad, men också alla de mål, visioner och utvecklingsmöjligheter som kommunerna nämner i sina översiktsplaner och visionsdokument. Är staden den plats som mest pekas ut? Huvudkategorin ställer sig också frågande till hur
landsbygden presenteras, och i vilka sammanhang. Denna kategori omfattar material som visar på mål, visioner och annan utveckling som är kopplad till en viss plats i kommunen. Denna
huvudkategori omfattar därför de två underkategorierna Fokus stad och Fokus utanför stad. Underkategorin Fokus stad omfattar material där mål, utveckling och visioner beskrivs i relation till staden som den plats där dessa ska uppfyllas. Underkategorin Fokus utanför stad omfattar det material om mål, utveckling och visioner som inte är fokuserade på någon specifik plats eller om de är fokuserade på landsbygden. Materialet som ska besvara frågan denna huvudkategori berör omfattar inte bara de översiktsplaner som analyseras i detta arbete utan kommer även kompletteras med intervjuer med översiktsplanerare från vardera kommunen.
Denna kategori försöker besvara frågeställningen: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanen?
4.1.3 Vem – Inåt/Utåt
27 miljöer visas upp för någon. Med utgångspunkt i att översiktsplanerna på något sätt används i platsmarknadsföringssyfte kommer den här huvudkategorin ha ett lite annat angreppssätt än Hauges beskrivning av frågan vem.
Istället för att ställa frågan om vem det är som berättar, så ställs frågan vem det är som
bilden/identiteten ämnar rikta sig till. Är det den egna invånaren eller är det möjliga nya invånare och företag som översiktsplanerna och visionsdokumenten i första hand vänder sig till? Denna kategori omfattar därför material som på något sätt är vinklat till en specifik grupp eller på något annat sätt är inåtorienterad eller utåtorienterad. Denna huvudkategori omfattar därför de två underkategorierna Inåt och Utåt.
Underkategorin Inåt omfattar material som är inåtorienterad. Med inåtorienterad menas att materialet riktar sig till kommunens egna invånare och företag. Underkategorin Utåt omfattar material som är utåtorienterad. Med utåtorienterad menas material som riktar sig till människor och företag utanför den egna kommunen, till exempel för att locka nya människor och företag att flytta dit och etablera sig där. Utåtkategorin berör också material som på något sätt beskriver andra platser utanför kommunen.
Denna kategori försöker besvara frågeställningarna: På vilka sätt framträder platsidentitet i översiktsplanen? och Vilken roll har platsidentiteten i översiktsplanen?
4.1.4 Varför – Bygga på/Bygga ny
28 Utifrån antagandet att kommunernas önskan om att skapa en positiv bild av sig själva i
konkurrensen med andra kommuner och vill utveckla sin bild/identitet kommer denna
huvudkategori därför beröra varför denna bild/identitet presenteras utifrån balansen mellan en ny och en gammal identitet. Huvudkategorin omfattar därför de två underkategorierna Bygga på och Bygga ny.
Underkategorin Bygga på omfattar material som på något sätt beskriver eller visar på en önskan att kommunens bild/identitet ska utvecklas utifrån det de redan är. Indikatorer på sådant material kan vara beskrivningar om till exempel utveckling utifrån någon fysisk eller social kvalitet. Medan underkategorin Bygga ny omfattar material som uttrycker ett arbete med eller önskan om att skapa en ny bild/identitet av kommunen. Vilket kan identifieras utifrån beskrivningar om att till exempel bygga nytt eller en önskan/mål att attrahera nya invånare och företag. Även denna huvudkategori kommer kompletteras med intervjuer med översiktsplanerare utöver de dokument som analyseras.
Denna huvudkategori är extra intressant att studera då båda kommunerna som är studieobjekt i detta arbete är inne i en fas där de har börjat förändras från att vara landsbygdskommuner till att bli allt mer integrerade i en storstadsregion med allt vad detta kan tänkas innebära: exempelvis bättre kommunikationer, ökad befolkningstillväxt och ett ökat intresse från olika typer av företag som vill exploatera eller flytta sin verksamhet.
