Individens  kompetenser

8.5  Individens  kompetenser  

Gällande vilka individuella kompetenser som behövs i bankernas hållbarhetsarbete anser respondenterna generellt att det är viktigt att ha en mix av både formella och informella kompetenser. Enligt majoriteten av respondenterna är det framförallt viktigt att man besitter god grundkompetens inom sitt affärs- eller ansvarsområde.

Dock behöver alla medarbetare inom banksektorn en generell kunskap gällande hållbarhet som en del av sitt stora kompetensområde. För att företaget ska lyckas integrera hållbarhet i den dagliga affärsprocessen, menar respondenterna. ”Det är viktigt med en bredare kompetens och har man skaffat sig den kompetensen via utbildning så tror jag att det också har förändrat attityder”, säger Lars. Susanne tillsammans med Lars, som båda förläser på universitet, menar att lärosätet har ett ansvar att utbilda sina blivande ekonomer så de har en viss baskunskap inom CSR och hållbarhet. En generell iakttagelse är att det kan vara en fördel med olika kompetenser och kunskaper i en grupp för att nå framgång. En grupp med diversifierade kunskaper och bakgrunder är en fördel vid analys av sociala och miljömässiga risker och möjligheter vid affärsbeslut menar Magnus, Susanne och Camilla.

En identifierad viktig kompetens är att ha en förståelse för hur banken och dess affärer fungerar. Det överensstämmer och hänvisas till den övre delen i vår teoretiska sammanfattande modell, specifik yrkeskompetens (Le Deist & Winterton (2005, s. 39; Bergenhenegouwen et al., 1996, s. 31; Mills et al., 2011, s. 5). Denna typ av kompetens är viktig för en individ för att kunna omsätta sina övriga egenskaper och kunskaper till att utföra en specifik uppgift. Att förstå hur bankens verksamhet fungerar är en typ av formel kompetens där banken kan utbilda individen för att utveckla den specifika yrkeskompetensen. Camilla menar att en förståelse om hur bankverksamheten fungerar är centralt. Utan en god inblick i affärsområdet är det svårt att förstå hur verksamheten påverkar hållbarhetsaspekter och hur dessa påverkar verksamheten. En förutsättning för ett effektivt hållbarhetsarbete är att man identifierar hållbarhetsaspekter som är relevanta för verksamheten och anpassar sitt arbete efter dem (SRG, 2011a, s. 8). Lars exemplifierar detta och menar att alla företagsrådgivare bör ha vissa ekonomiska kunskaper för att sedan komplettera det med kunskaper kring hållbarhet. Susanne poängterar att om inte kärnkompetens finns kring företagets produkter och tjänster kan kunder och investerare lätt genomskåda brister i hållbarhetsarbete. Det är omöjligt för en bank att vara insatt i alla företagskunders verksamheter och de måste ha förmågan att inse det. Susanne föreslår att om inte banken besitter specifik kunskap inom de enskilda branscherna så måste banken ta in den kunskapen utifrån, med hjälp av konsulter.

Andra identifierade egenskaper är att det är viktigt att vara analytisk och ha förmågan att snabbt ta till sig ny information. Cecilia och Magnus menar att man ligger som banktjänsteman oftast i informationsunderläge gentemot kunden och det är därför viktigt att man snabbt och enkelt kan ta del av de fakta som behövs, för att även kunna bedöma hållbarhetsaspekter. Magnus, tillsammans med Susanne, menar att det är viktigt att kunna analysera och kritiskt granska information. Detta påvisar även (Mills et al., 2011, s. 5) teorier om att personer som jobbar med hållbarhet behöver ha systemtänkande och analytisk kompetens, vilket kan hänvisas till specifik yrkeskompetens (isbergets topp) i vår sammanfattande teoretiska modell.

Lars, Magnus och Camilla lyfter fram vikten av att en individ bör ha värderingar som stämmer överens med hur organisationen vill bedriva sitt hållbarhetsarbete. Det är viktigt för att visa ett gott omdöme i olika affärsbeslut. Andra viktiga egenskaper att besitta på individnivå är att man har ett intresse av att jobba med hållbarhetsfrågor, är nyfiken och lyhörd samt att man är engagerad. Detta kan kopplas ihop med de två nedre nivåerna av vår sammanfattande teoretiska modell där normativ kompetens och de grundläggande personliga egenskaperna berörs. En individ intresse styrs av dennes

referensram kring vad som är rätt eller fel, alltså den normativa kompetensen. Samma sak gäller individens värderingar och omdöme (Mills et al., 2011, s. 5-8; Bergenhengouwen et al., 1996, s. 30-31). Att vara engagerad i hållbarhetsfrågor kan kopplas ihop med en individs källa till entusiasm, de personliga egenskaperna (Bergenhenegouwen et al., 1996, s. 31). Bankerna anger utbildning som det övergripande verktyget för att påverka medarbetarnas deltagande i hållbarhetsarbetet. Den normativa kompetensen och grundläggande personliga egenskaper är svårt för en individ att stärka och därför svårt för organisationen att utveckla genom utbildningar och kurser (Bergenhenegouwen et al., 1996, s. 31; Garavan & McGuire, 2001, s. 144-145), vilket vi kan se i vår sammanfattande teoretiska modell. Det saknas dock ett resonemang bland våra respondenter om hur medarbetarens värderingar kan stärkas till fördel för hållbarhetsarbetet. Om inte individen har ett eget intresse och ser sin egen vinning i att arbeta med dessa frågor så är det svårt i en organisation att integrera hållbarhet som en del av vardagen. Det innebär att banklednings uppgift är, på ett enkelt och tydligt sätt, förklara för sina medarbetare sin roll i organisationens hållbarhetsarbete och hur hållbarhet kan skapa konkurrensfördelar för dem och banken. Detta för att skapa en inre motivation och intresse hos den enskilda medarbetaren att arbeta med och integrera hållbarhet i sin dagliga affär.

För att sätta igång processer som sprider sig i en organisation är det viktigt att det finns individer som kan få med sig andra individer i samma riktning, alltså personer som kan driva förändringsprocesser (Godemann & Michelsen, 2011, s. 71). Förmågan att bygga relationer och vara en god kommunikatör, social kompetens, är då en viktig egenskap som respondenterna lyfter fram. Den sociala kompetensen är inte bara viktig för personer ansvarig för olika processer utan även för personer i yrkesroller direkt kopplade till kundbemötandet. Detta överensstämmer med vad de belysta teorierna menar med interpersonell kompetens, hur en individ kommunicerar och agerar vid interaktion med andra (Mills et al., 2011, s. 5-8; Le Deist & Winterton, 2005, s. 38-40). God kommunikativ förmåga är viktigt för att nå ut med budskap till kollegor och kunna sprida hållbarhetsfrågorna inom alla divisioner i företaget, menar respondenterna. Resonemanget styrks även av Mills et al. (2011, s. 5-8) och Net Impacts (2012b) teori om att den sociala kompetensen är en grundförutsättning till ett lyckat och effektivt hållbarhetsarbete. Social kompentens är en grundläggande kunskap för att kunna kommunicera sitt hållbarhetsarbete både internt och externt (Mills et al., 2011, s. 5-8).

Gällande rekrytering av personal så anser våra respondenter generellt att hållbarhet är något som är integrerat i rekryteringsprocessen men som i framtiden kommer behöva integreras ytterligare. Vad gäller kompetensförsörjningen är det viktigt att organisationen identifierar kompetenser som de anser nödvändiga ur ett hållbarhetsperspektiv för att det ska påverka hållbarhetsarbetet till det bättre (de Bruijn et al., 2005, s. 61-62). Respondenterna tror dock att den största anledningen till ett ökat fokus på hållbarhet i rekryteringsprocessen är att trycket från nya medarbetare, att banken ska arbeta med hållbarhet dagligen, kommer att öka. Susanne anser att dagens hållbarhetsproblem är skäl nog för att detta ska vara en del av rekryteringsprocessen. Lars menar att hållbarhet kan inkluderas i verksamheten och på så vis skapa ett starkare varumärke. Detta leder till att bankerna kan attrahera nya kompetenta och attraktiva medarbetare. Både Susanne och Lars anser att universiteten där har ett ansvar, att utbilda sina studenter, inom området så alla har grundläggande kunskaper och färdigheter gällande hållbarhet.