Figur 7. Egen sammanfattande teoretisk modell
Formell Informell Möjlighet till inlärning inlärning
Låg inlär ning
Bankens CSR-‐arbete
-‐
Ledning, medarbetare, intressenter, processer
Bankens upplevda hållbarhetsutmaningar
-‐ Ekonomiskt, miljö & socialt
Individens kompetens
Hög
Interpersonell
kompetens
Kommunikation & samarbete Samhällets hållbarhetsutmaningar
Specifik
Då vi ämnar undersöka hur banksektorn förbereder sig för att möta sina upplevda hållbarhetsutmaningar och vilka individuella kompetenser som efterfrågas har vi i vår teoretiska referensram belyst de teorier och forskning som vi anser nödvändiga för vår empiriska studie. Vi har utvecklat en modell, figur nr 7, där vi sammanlänkat vår belysta forskning och teori för att visa hur vi anser att de hänger ihop med varandra. Företagets upplevda hållbarhetsutmaningar (i vårt fall bankernas) är en del av samhällets hållbarhetsutmaningar, och påverkas av den generella debatten som berör hållbarhet (Wilhelmsson & Döös, 2002, s. 6ff). Hur företagen ser på sitt ansvar gentemot en samhället och en hållbar utveckling påverkar hur företagen väljer strategi för att implementera CSR i verksamheten (Weber, 2008, s. 247; Borglund et al., 2012, s. 13; Grafström et al., 2008, s. 33). Hur företagen upplever att de behöver arbeta med CSR i organisationen kommer i sin tur påverka hur arbetsuppgifter inom organisationen utvecklas och fördelas. Personalens förmåga att utföra sina tilldelade arbetsuppgifter är beroende av personens kombinerade kompetenser och erfarenheter, vilket gör att de är en viktig del för att företagets arbete ska lyckas (Barney, 1991, s. 101; Edvinsson & Malone, 1998, s. 55-57). Dessa individuella kompetenser kan företagen sedan komma att utnyttja i sitt CSR-arbete, som är ett verktyg för företagen, för att möta dagens hållbarhetsutmaningar och vinna omvärldens förtroende (Jutterström & Norberg 2011, s. 12-14). Förhållanden gäller även de omvända: rätt typ av kompetens är en förutsättning för ett hållbarhetsarbete som gör det möjligt att bemöta de upplevda hållbarhetsutmaningarna. Förhållanden mellan utmaning, lösning och kompetens visas av de övre pilarna i modellen.
Vilka kompetenser som behövs, och behöver utvecklas, inom en organisations hållbarhetsarbete är en viktig del för organisationer att identifiera för att lyckas med en effektiv kompetensförsörjning (de Bruijn et al., 2005, s. 61-62). I modellen är individens kompetens en viktig del som behövs i företagets CSR-arbete för att bemöta företagets hållbarhetsutmaningar, och en central del för oss att beröra för att svara på vår frågeställning. Vi har med hänsyn till Halls (1990, s. 52-53) och Antillas (1999, s. 51) resonemang delat upp den individuella kompetensen i formell och informell kompetens. Inom den informella kompetensen ingår det som Mills et al. (2011, s. 5-8) kallar normativ kompetens samt de grundläggande personliga egenskaperna, där emotionell kompetens är en viktig del (Goleman, 2000, s. 36-37). Vi anser att det kan liknas med vad Bergenhenegouwen et al. (1996, s. 31) menar är grunden i den individuella kompetensstrukturen, de två nedersta nivåerna i isbergsmodellen. Med normativ kompetens menar Mills et al. (2011, s. 5-8) förståelse för begreppen rättvisa, integritet och etik, alltså hur något bör vara. Vi anser att det har starka kopplingar till den nivå av kompetens som Bergenhengouwen et al. (1996, s. 30-31) kallar ”värderingar, etikett och moral”. Den normativa kompetensen handlar alltså i vår modell om individens referensram om vad som är rätt och fel. Den minst synliga nivån av den individuella kompetensstrukturen består av mer djupgående personliga egenskaper så som upplevt självbild, faktiska motiv, källa till entusiasm och ansträngningar (Bergenhenegouwen et al., 1996, s. 31). De två kompetensområdena tillsammans utgör de två nedersta nivåerna i det isberg som Bergenhenegouwen et al. (1996) utformat. Dessa egenskaper är svårare för en individ att utveckla och är därför mindre ”synlig” men har en stor inverkan på hur en individ agerar, främst vid interaktion och kommunikation med andra (Bergenhenegouwen et al., 1996, s. 31), vilket gör att de ligger i grund för den interpersonella kompetensen (Mills et al., 2011, s. 5-8; Le Deist & Winterton, 2005, s. 38-40).
De två övre delarna av isberget beskriver Bergenhenegouwen et al. (1996, s. 31) som förmåga och färdigheter att utföra en given uppgift samt allmän tillämpad yrkeskompetens och är mer synliga i det dagliga arbetet jämfört med isbergets grund. Le Deist & Winterton (2005, s. 39) lyfter även fram dessa kompetensområden och kallar de kognitiv kompetens (förståelse och kunskap för en given uppgift) samt funktionell kompetens (allmän tillämpad yrkeskompetens), vilka de anser är viktiga för att skapa en helhetssyn av begreppet kompetens. Vidare belyser Mills et al. (2011, s. 5) vikten av att besitta förmågan att göra insatser för att omsätta de övriga kompetenserna till åtgärder som skapar förändring, vilket vi tolkar som förmågan att utföra den uppgift man är tilldelad. Mills et al. (2011, s. 5) lyfter även fram systemtänkande och analytisk kompetens som en viktig del av en individens kompetensområde vad gäller hållbarhetsarbete och vi anser att det där finns stark koppling till vad som kallas allmänt tillämpad yrkeskompetens. Förmågan att utvärdera och bedöma ekonomiska, sociala och miljömässiga kriterier kopplade till verksamhetens alla processer är en viktig del av individens kompetensområde (de Bruijn et al, 2005, s. 78). Vi är av den uppfattningen att det är svårt att skilja på ”förmåga och färdigheter att utföra en given uppgift” och den ”allmänna tillämpade yrkeskompetensen” då de är stark sammanlänkade. Vi anser att förmågan att utföra och förstå en uppgift grundar sig i den kunskap man genererat genom utbildning och yrkesutövning. Vi har integrerat de två nivåerna och kallar den ”specifik yrkeskompetens” i vår sammanfattande modell. Vi tolkar den specifika yrkeskompetensen som tillhörande den formella kompetensen (Antilla, 1999, s. 49– 50) vilken är lättare för en individ att utveckla. Bergenhenegouwen et al. (1996, s. 31) menar också att egenskaper tillhörande den övre nivån av isbergsmodellen är lättare för en individ att utveckla.
Den interpersonella kompetensen, som till stor del handlar om kommunikation och samarbete, är en förutsättning enligt Mills et al. (2011, s. 5-8) för att integrerar den formella kompetensen i organisationen. Studien från Net Impact (2012b) anser vi ger stöd åt detta då de förespråkar individuella egenskaper som ”samarbetsvillig” och ”god kommunikatör” för att lyckas i sitt CSR-arbete. Förmågan att balansera organisationens intresse med förväntningar från övriga intressenter handlar till stor del om god kommunikation (de Bruijn et al., 2005, s. 78).
6. Förstudie
I detta kapitel kommer vi att presentera banksektorns uppfattade hållbarhetsutmaningar utifrån sin hållbarhetsrapportering. Vi har tidigare i teorikapitlet beskrivit vad GRI är, som ligger till grund för bankernas hållbarhetsredovisningar, och det är de fyra svenska ”storbankernas” hållbarhetsredovisningar som är grunden till resultatet i vår förstudie. Vi kommer att belysa vilka områden som vi har identifierat som viktiga, tabell 1-4, ur ett branschperspektiv.
6.1 Förstudiens utförande
Utifrån att vi studerat de fyra storbankernas hållbarhetsrapporter (Handelsbanken 2012; Nordea, 2012; SEB, 2012; Swedbank, 2012) så fann vi, och har sammanställt, de områden som banksektorn rapporterar mest frekvent idag (Appendix 1). Vi har valt att dela in de identifierade utmaningarna i fyra olika områden: ekonomiska aspekter, miljöaspekter, sociala aspekter samt aspekter specifika för den finansiella sektorn. Vad respektive område innebär och vilka aspekter som banken bör ta hänsyn till för att bidra till hållbarutveckling är taget från Sustainability Reporting Guidelines (SRG, 2011b), som är de riktlinjer för rapportering utformade av GRI som bankerna följer.
6.2 Resultat
Tabell 1 Ekonomisk prestanda. SRG (2011b) Under det ekonomiska området ser banksektorn en speciell utmaning när det gäller