6.1.1 Kunskap
I vår studie framkommer det i samtliga intervjuer att vägledarna som arbetar i välfungerande EHT bidrar med kunskap kring skollagen, förordningar och övrig fakta som påverkar elevernas framtidsval. Informanterna framhäver vikten av att ha kunskap om detta för att kunna redogöra för följderna av exempelvis anpassad studiegång ur ett framtida konsekvensperspektiv. Vi kan se att kunskapen tar olika uttryck bland informanterna beroende på vad vägledaren själv värdesätter att bidra med i EHT. Flera av informanterna uttrycker sin kunskap om de olika möjligheterna inom skolsystemet som en av det främsta bidraget inom EHT, en av dem uttrycker det såhär:
26
“det är en viktig bit i EHT att faktiskt vara informatörer för vi kan fakta” (syv 1). Medan syv 2 och syv 6 menar på att information är ett sekundärt bidrag inom EHT, då de istället premierar att bidra med motiverande insatser (motiverande insatser redovisas för under rubrikerna kompetens och arbetssätt). Enligt I-P-O är vägledarens bidrag i form av kunskap och fakta om utbildningsvillkor en påverkansfaktor (input) som i sin tur har en betydande inverkan på den fortsatta arbetsgången (process) i EHT, vilket i slutändan påverkar elevens fortsatta skolgång.
Variationen av hur hög grad vägledaren bidrar med kunskap och fakta om alternativa möjligheter blir således ett utfall (output) av elevhälsoteamets uppdrag.
Synonymt med resonemanget ovan är också nedan citat där en av informanterna menar att en bidragande del är kunskap om alternativ för eleven. Kunskapen om alternativa skolformer visar på ett framtida konsekvensperspektiv som för vägledare är centralt i studien, vilket i citatet skiljer sig från övriga EHT-deltagare.
Det finns olika skolformer, man måste inte gå i en klass med 25 elever och vara där heltid, om det inte fungerar, vi har anpassade skolformer också, som man kan söka sig till liksom om man har en diagnos eller annat, vi behöver inte tvinga in dem i stora klasser för att dem ska lära sig utan det finns massa stöd att få, så att den informationsbiten tror jag att det kan fattas för dem, för dem har ju såklart inte den kunskapen om gymnasiet, dem jobbar ju på en grundskola liksom (syv 2).
Citatet visar på att vägledaren använder sin kunskap till fördel för den enskilda individens behov samt att kunskapen utgör ett kompletterande element till elevhälsoteamets professioner. I-P-O modellen synliggör de olika medlemmarna (member A, member B etcetera) som ett sammansatt system, där vägledaren verkar som en betydande medlem i gruppens process att genomföra ett gemensamt uppdrag.
6.1.2 Kompetens
Utöver den kunskap om lagar, förordningar och villkor som vägledarna lyfter fram att de bidrar med, kan vi se att en central del av det informanterna beskriver att de bidrar med inom EHT är kompetensen att motivera och vara lösningsfokuserad. Det visar sig genom den kommunikativa kompetensen och det lösningsfokuserade förhållningssättet, på så vis att samtliga informanter
27
fokuserar på att hitta elevens drivkraft och styrkor genom att lyfta fram vad som fungerar i skolan. Syv 3 lyfter en val- och beslutsteori likt en kompetens hen använder som en strategi att kartlägga elevernas styrkor (redogörs för vidare under rubriken individual-level processes).
Hur väl informanterna kunde sätta ord på deras kompetens varierade, men de gav återkommande beskrivningar av hur de tillsammans med eleven arbetar med att stärka elevens självkännedom. Fanns det svårigheter för eleven ville informanterna hellre fokusera på lösningar än att fastna vid det likt ett hinder. Två av informanterna beskriver det såhär:
Det är jätteviktigt att hitta lösningar för att hela tiden hålla fast i framtidstron, det är min roll ... jag hittar ju dom här stigarna tillsammans med eleven (syv 1).
Här är en elev med tankar och drömmar, kan vi se om det här är ett hinder, för den här elevens framtid och mål? Är det inte ett hinder -gör det inte till ett hinder! (syv 3).
Citaten visar på att vägledarna fokuserar på att öka elevernas självkännedom och hitta möjliga vägar utifrån elevens tankar och behov. Vägledarnas motiverande och lösningsfokuserade kompetens kan utifrån I-P-O modellen tolkas på så vis att den individuella kompetensen (input) ger möjligheten att bidra med insatser av kvalité och värde genom EHT (process). På så vis skapar informanternas kompetenser förutsättningar för eleven att nå sina mål (output). Den motiverande och lösningsfokuserade kompetensen kommer konkretiseras vidare under rubriken individual-level processes.
6.1.3 Perspektiv
Det visar sig i vår studie att informanterna är skickliga på att zooma ut för att se elevens skolsituation i ett längre tidsperspektiv och planera över tid, både på kort och på lång sikt.
Informanterna beskriver att elever ibland befinner sig i kontexter de inte självmant har valt, exempelvis grundskola där det blir viktigt att stötta eleven och blicka framåt genom att hitta styrkor och svagheter som en förberedande del inför nästa skede i livet. En vägledare uttrycker att det kommer fler möjligheter längre fram, var det något som inte fungerade nu kan eleven rustas för framtiden och utveckla styrkor samt strategier för att hitta lösningar.
28
Man har möjlighet att forma sitt eget liv liksom utifrån hur man trivs och hur man mår och vad man behöver och så här. Så den bilden försöker jag ofta bidra med, alltså det mer breda perspektivet än bara här och nu än bara grundskole perspektivet ... dom har väldigt fokus på här och nu grundskola så, medan jag kanske kan tänka att vi jobbar på sikt, löste det sig inte nu, nä men då kanske vi har gjort grunden för att det ska lösa sig lite längre fram. Så jag jobbar i lite längre perspektiv tänker jag (syv 2).
Citatet öppnar upp för tolkning om att de övriga medlemmarna i EHT fokuserar mer på nutid, där vägledaren bidrar med ett perspektiv som också inkluderar elevens framtid. Informanten tycks lyfta fram ett säreget perspektiv som genom I-P-O modellen ramar in att vägledare bidrar med framtidsperspektiv i EHT likt en faktor (input) som kompletterar de övriga medlemmarna i teamet. Genom att medlemmarna kompletterar varandra skapas goda förutsättningar att angripa ett problem från flera olika infallsvinklar. På så vis ökar teamet sina chanser att hitta lösningar på komplexa problem.