Inledningsvis kommer vi göra en sammanställning av det resultat och analys som svarat upp mot studiens frågeställningar med start i den första frågeställningen: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Det vi funnit centralt som framkommer av studien är att vägledare som arbetar inom välfungerande EHT bidrar med kunskap om skolsystemet och dess ramar för att tillsammans med övrig personal och elev hitta möjliga vägar utifrån den enskilda elevens förutsättningar. De bidrar också med sin kompetens att motivera eleven till att hitta sin rätta väg genom att stärka elevens självkännedom, för att sträva mot- och nå elevens mål. Vägledarna bidrar även med ett framtidsperspektiv genom att se möjliga vägar framåt som tillgodoser elevens behov, istället för att fastna på problem. Dessa faktorer omsätts i arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa.
Studiens teoretiska ramverk I-P-O kan sätta vägledarnas betecknade bidrag i ett system som visar på varje medlems betydelse i teamet. Vägledaren kan utläsas likt ett individuellt system som bidrar med kunskap (input), kompetens (input) och perspektiv (input). Dessa faktorer använder vägledaren för att på egen hand göra insatser (individual-level processes) som bidrar till det uppdrag teamet är ämnat att genomföra. De variationer som beskrivits av vad vardera informant bidrar med inom respektive EHT, blir till syvende och sist en effekt av hela teamets utfall (output). Observera att informanterna i denna studie är vägledare som noga identifierats genom självselektion och förundersökning, alltså vägledare som anser sig vara en del av ett välfungerande EHT. Hade vi haft informanter som ingått i lägre grad fungerande EHT hade förmodligen studiens resultat om vad vägledare bidrar med sett annorlunda ut. Vi kan även se utifrån rubriken tidigare forskning där vi redogjort för att 30 respektive 20 procent av vägledare bland grund- och gymnasieskolor arbetar som obehöriga vägledare, vilket i sin tur antagligen
37
påverkar det motiverande och lösningsfokuserande arbetssättet. Vi kan med det anta att kompetensen att arbeta motiverande och lösningsfokuserat påverkas delvis av huruvida EHT är välfungerande eller inte men även att en adekvat utbildning är en betydande del för vad vägledaren kan bidra med i EHT.
Studiens andra frågeställning lyder: Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv? Det resultat vi funnit genom studien visar på fem olika faktorer vägledarna framhåller som viktiga för att EHT ska verka välfungerande: 1) Det behöver finnas en kultur inom teamet som främjar känslan av delaktighet, på så vis att allas bidrag anses lika värdefulla och finns det meningsskillnader är det fria att diskuteras. 2) Det facto att varje profession besitter olika kompetenser och därmed bidrar med sitt perspektiv, gör EHT till en plattform där det holistiska perspektivet ger möjlighet att ta sig an komplexa ärenden. 3) Ledarskapet har stort inflytande på så vis att ledaren lägger grunden för ett gott samarbete teamet sinsemellan. För vägledarens medverkan och legitimitet i EHT har ledaren (rektorn) visat sig vara en avgörande del, där en förutsättning är att hen har god kännedom om vad vägledaren är kompetent att bidra med. 4) Att teamet leds mot ett gemensamt mål utgör en kompass för vilken riktning samarbetet ska ta, likt en motivator som präglar arbetets gång. 5) Det systematiska arbetet anses vara en väsentlig faktor som ett strategiskt arbetssätt. Att planera, verkställa och utvärdera arbetsinsatser gör det möjligt att utföra det gemensamma uppdraget.
Det teoretiska ramverket I-P-O kan genom modellen synliggöra teamets sammansättning och förutsättningar. De fyra första faktorerna nämnda ovan utgör de faktorer teamet har som gemensamma förutsättningar att arbeta tillsammans (group-level input). Den femte faktorn, systematiskt arbete symboliseras likt processer (group-level processes) som för samarbetet och det gemensamma uppdraget framåt. Hur hög grad faktorerna och det systematiska arbetssättet är etablerat inom teamet tar uttryck i uppdragets verkliga resultat (outputs).
Utifrån denna sammanfattning av studiens resultat och analys har vi valt ut två fenomen som vi vill lyfta till diskussion. Vi vill börja med att resonera kring vägledares förutsättningar att ingå i EHT och arbeta med ungdomars hälsa genom att diskutera vägledaryrkets legitimitet. Därefter kommer vi att diskutera hur denna legitimitet eventuellt kan öka genom att tillföra sin säregna profession i EHT.
I rubriken tidigare forskning nämner vi en rapport från SKL (2018, 12) som visar på att en del rektorer/skolledare valt att anställa andra yrkeskategorier utöver de lagstadgade i elevhälsan
38
(skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog). Av dessa svarade 58 procent i sin tur att yrkeskategorin var vägledare. Vi ställer oss kritiska till varför inte alla elevhälsoteam ser likadana ut? I tidigare forskning lyfter vi fördelar med att arbeta i interprofessionella team (Graham & Wright, 1999) då de framhåller det holistiska perspektivet som en framgång att ta sig an komplexa problem, vilket även har synliggjorts i denna studie. En av förutsättningarna för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande är just genom tvärprofessionellt arbete och vi försöker reda ut vad det är som gör att det finns diskrepans i rektorernas val av yrkeskategorier i EHT. En möjlig hypotes om att vägledare inte ingår i EHT generellt kan vara på grund av att yrkeskategorin inte är lagstadgad att ingå. Å ena sidan kan det också bero på att vägledarprofessionen är relativt ung och strävar efter legitimitet, vilket framförts under tidigare forskning. Å andra sidan ser vi också att arbetsfältet ännu inte motsvarar full behörighet bland anställda vägledare på grund- och gymnasieskolor. Utan adekvat utbildning begränsas vägledarens kompetens som i sin tur påverkar vägledarens bidrag in i EHT. Vi vet sedan tidigare genom rapporten Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning (2017/18:RFR24) att studie- och yrkesvägledares legitimitet är låg där förslag på att införa legitimation för professionen föreligger. Vi har dock genom vår studie visat på hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i EHT och lyfter särskilt fram välfungerande sådana. Vår forskning visar därför på att om rektorn ser professionen och vägledarens kompetens, finns stora vinster i att ingå i skolans elevhälsoarbete, även utan en legitimation.
I enlighet med Carlos P Zalaquett (2005) rapport som menar att rektorn är en del av det som möjliggör vägledarnas hälsofrämjande arbete, pekar denna studie på att rektorns stöd är avgörande. En förutsättning för att arbeta hälsofrämjande i EHT som vägledare beror bevisligen på ledarskapets inställning men också rektorns kunskap kring hur hen kan bidra, snarare än om det finns en legitimation eller inte. Nu när en legitimation inte är aktuell, vad finns det då för alternativ för att öka legitimiteten hos vägledare? Vi anser, med stöd av vår forskning, att när elevhälsoarbete är en given del av vägledarens arbetsuppgifter kommer vägledarens kompetens till sin rätt. Viss profession som ingår i EHT riktar sitt fokus på medicinsk kunskap, andra professioner går bakåt i tiden och analyserar hur uppväxten har påverkat fram till idag. Vi har kommit fram till att vägledaren istället blickar helt åt andra hållet och belyser- du har en framtid!
Ett vägledarperspektiv ser och förstår en människa utifrån hennes biografi och att hon behöver en framtidstro.
39
En ytterligare potentiell vinst i att inkludera vägledare i EHT är då teamet samarbetar med hela skolans pedagogiska personal, vilket i sin tur kan bidra med att tydliggöra begreppet studie- och yrkesvägledning, på så vis att det genomsyras inom fler arbetssätt och perspektiv än utan medverkan inom EHT. Är vägledaren exkluderad EHT, arbetar hen med stöd för elevers hälsa och välmående i periferin av det organiserade arbetet kring elevhälsa likt ett dubbelspår, utan plattformen skulle vägledaren få arbeta löst med samverkan mellan personal på skolan.
Vi beskriver i tidigare forskning att ungdomar behöver framtidstro för att må bra då de är pressade för att arbetsmarknaden ställer höga krav (Lövgren et al. 2020), vilket också vårt resultat i denna studie präglas av. Vi har genom vår studie lyft fram att vägledarna bidrar med framtidsperspektiv och då vi redogjort för ungdomarnas tydliga behov av framtidstro och karriärrelaterade insatser kan vi se att vägledarens kompetens går helt i linje med elevhälsans hälsofrämjande arbete.