Individuell studie- och yrkesvägledning och det egna ansvaret

haft en bra kontakt med sin studie- och yrkesvägledare. Fanny uppger att studie- och yrkesvägledaren gjorde att hon fick motivation och kunskap om det framtida arbetslivet. Några av respondenterna uttrycker att de inte kommer ihåg om de har fått eller att de inte fått hjälp av studie- och

yrkesvägledare i skolan. Eriks utsaga visar på att han inte tagit del av studie- och yrkesvägledningens funktion som hjälp och stöd.

28

... asså, jag tror jag inte riktigt har behövt stöd för de, jag har ju inte ansökt om de.. men så..

egentligen har jag inte fått det, men det e ju för jag inte har frågat om de ([…]) jag vet ju tyvärr inte riktigt om det finns ([…]). Jag har väl drällat runt och gjort nått annat onödigt som vanligt he he och inte bara tänkt på det. (Erik)

Bland de som nämner att de har fått hjälp av studie- och yrkesvägledare visar berättelserna på att olika effekter kan komma av vägledningen som erhållits. Olivia upplever att hon fått individuell information då hon besökt studie- och yrkesvägledaren, men att hon önskar ännu mer information än den hon har fått.

... alltså när man går till SYV då brukar ju hon berätta lite information till oss. Men generellt så tycker jag väl att det är lite dåligt med det. Men ah.. … alltså det är väl när man går till vägledaren och får information men annars är det dåligt tycker jag. (Olivia)

Fanny jämför olika studie- och yrkesvägledare (SYV) på gymnasiet mot varandra och berättar att det är skillnad mellan dem gällande hur bra hjälp hon har fått, där vissa studie- och yrkesvägledare har varit mer engagerade att hjälpa henne än andra.

... sen kan man ju diskutera olika SYV:ar och vem som har varit lite mer intresserad och vem som bara gjort sitt jobb. Det har varit skillnad. (Fanny)

Av detta kan studie- och yrkesvägledningen respondenterna berättar om tolkas som mer eller mindre givande för den som fått vägledning. Även mängden individuell studie- och yrkesvägledning

respondenterna erhållit varierar i utsagorna. Det framgår inte i någon av utsagorna att obligatoriska studie- och yrkesvägledande insatser förekommer. Insatserna anses vara frivilliga att delta i, vilket kan tänkas bidra till skillnader i elevernas förberedelser inför yrkeslivet.

I flera av intervjuerna framkommer det att mycket ansvar ligger på individen själv, att fråga efter den information eller stöd som behövs. Några uttrycker likt Henrik, att det finns många att fråga om man behöver någon information eller stöd. Det finns samtidigt skillnader i hur respondenterna anser sig behöva denna hjälp eller inte.

... man har ju fått information att det finns en massa människor att bara fråga om man behöver hjälp eller så, men så har jag bara inte behövt tagit hjälp så... (Henrik).

I Henriks citat kan ses en trygghet i att det finns människor att ta hjälp av, men att han inte upplever sig ha behövt den hjälpen. Även om Henrik vet att det finns människor att fråga har han inte tagit vara på den möjligheten genom skolan. Att Henrik inte anser sig varit i behov av hjälp kan bero på att han är beslutsam att han ska arbeta inom ICA och att han själv förberett för att han ska kunna arbeta där.

Det som kan tolkas som kontroll och angelägenhet (Savickas 2013, ss. 158-160) genom Henriks berättelse kan samtidigt ses som hämmande då han inte anser sig vara i behov information och hjälp då han redan har etablerade framtidsplaner. Det kan vara hämmande på så sätt att han kan gå miste om andra alternativa karriärvägar på grund av sitt fokus på målet att bli ICA-handlare. Erik uppvisar tvärtom en osäkerhet kring vilket stöd eller hjälp han kunnat få under gymnasiet.

Jag har faktiskt aldrig tänkt på det, men jag tror ju att SYVen kan göra det, tror ja. Jag har inte hört om det så mycket… (Erik).

Erik kan uppfattas som likgiltig inför den hjälp som finns att få. Likgiltighet kan ses som ett

karriärproblem (Savickas 2013, ss. 158, 160-161). Henriks och Eriks olika förutsättningar kan bidra

29

till att de väljer bort studie- och yrkesvägledningen, men av olika orsaker. Fanny har däremot tagit hjälp av studie- och yrkesvägledare kring sina tankar om sin framtida karriär. Hon säger att hon fått hjälp med information samt vägledning.

... det är olika sidor som jag då har fått hjälp av SYVen. [Har du pratat med SYV om det här också?] Ja precis, om polisyrket, vad jag ska söka och lite sådär. [Vad lärde du dig genom infon?]

Alltså jag lärde mig vad jag behöver läsa för att jag ska kunna läsa vidare till polis liksom ([…]).

Man kan ju boka möte och sen har ju hon svarat på mina frågor, så. Jag tycker att det har varit…

oftast kanske man inte har tagit den hjälpen, man kör på sitt race och sen kommer man på att det här kan jag ju faktiskt fråga SYVen om... (Fanny)

Presenterade utsagor visar att respondenterna har olika behov av studie- och yrkesvägledande insatser.

Det kan resoneras att om Fanny, som har tagit reda på information om yrket på egen hand samt pratat med yrkesverksamma inom drömyrken, är i mindre behov av studie- och yrkesvägledning än

exempelvis Erik som inte har lika mycket information eller säkerhet i sina framtida karriärmöjligheter.

Ändå är det Fanny, inte Erik, som tagit kontakten med studie- och yrkesvägledare för ytterligare vägledning. Detta kan utpekas som signifikant då respondenternas eget upplevda behov av vägledning inte nödvändigtvis betyder att de är osäkra på sin framtida karriär. I Fannys och Eriks fall är det tvärtom. Den som är i störst behov av studie- och yrkesvägledande insatser, på grund av sin osäkerhet kring kommande karriärval, kan i detta fall anses vara den som inte ber om det.

Flera av respondenterna uppger att de söker information på egen hand. När de tillfrågas hur de går tillväga för att hitta informationen berättar flera att de söker via internet. Andra nämner specifika applikationer, som Pinterest och YouTube, både som källor till information och inspiration.

... det är lite att man har researchat, på egen hand. (Karin)

Henrik berättar att information om yrket ICA-handlare inhämtas på olika sätt.

... via jobbet, så klart och sen även har jag ju kollat på lite filmer om folk som har varit ICA-handlare, eller lite lärt mig information om hur det är att vara ICA-handlare. Dels via YouTube, och kolla på videos, och chefen har gett bra tips och råd. (Henrik)

Ingen av respondenterna nämner studie- och yrkesvägledaren som den första källan för information om yrken. Många pratar om andra källor till information om yrken och arbetslivet. I Karins berättelse uttrycks vad som kan tolkas vara ett stort eget ansvar att ta reda på information, utan nämnt behov eller erfarenhet av att bearbeta informationen tillsammans med någon. Läraren i företagsekonomi är den enda hon nämner som bidragit med tips.

Sofia berättar att hennes drömjobb är inredningsarkitekt. Hon har inte pratat med studie- och yrkesvägledaren om det. Informationen hon fann via internet innehöll en beskrivning av

behörighetskrav för studierna som krävs och den här informationen kan ha påverkat hennes beslut att inte eftersträva det här yrket, då hon kände när hon läste kraven att hon inte hade den behörighet som krävs för utbildningen till yrket. Sofia nämner att om hon ändå skulle besluta sig för att utbilda sig till inredningsarkitekt kan hon prata med studie- och yrkesvägledaren innan, eller söka mer information via internet för att få veta mer om vad som krävs. Då Sofia berättar om den information hon erhållit via internet kan det anses att hon använder sin nyfikenhet för att ta reda på mer och att hon gjort det på egen hand. I detta fall kan hennes nyfikenhet ses användas som en resurs, enligt Savickas (2013, ss.

158, 160-161) definition. Om Sofia fått hjälp av en studie- och yrkesvägledare med information om

30

antagning till högskolan, de krav som ställs och alternativa utbildningsvägar hade Sofia möjligtvis inte gett upp hoppet om sitt drömjobb.

Nackdelen med ett nyfiket, informationssökande beteendet är att respondenterna i flera fall uppger att de söker mycket information på egen hand, utan hjälp för att förstå och hantera de kunskaper de tillskansar sig, istället för att kontakta personer mer insatta i de specifika studie- eller

arbetslivsfrågorna. Detta kan tänkas medföra att de kan skapa sig en uppfattning som baseras på missledande information eller att informationen i sig missuppfattas, som kan framstå i Sofias berättelse. Möjliga vägar till att nå målet med informationsinhämtningen kan tänkas förbigås utan hjälp kring att hantera information i karriärfrågor.

De (studie- och yrkesvägledarna) säger liksom ‘jamen kolla på den här sidan’... jag sitter ju ändå på ett möte här med SYVen för att de ska hjälp mig att kolla typ och förklara ‘det här behöver du’.

För det är inte alltid så enkelt att förstå allt som står (Fanny)

Empirin kan tolkas som att studie- och yrkesvägledning primärt handlar om att få information.

Samtidigt saknar Fanny hjälp att tolka informationen hon fått rekommendationer om och önskar att någon hade kunnat förklara den för henne. Tidigare i presenterat resultat har Fannys resurser av karriäranpassningsbarhet ansetts visa på att hon har såväl angelägenhet, nyfikenhet, kontroll och självförtroende, enligt definitionen av Savickas (2013, ss. 158-161). Ändå upplever hon själv att hon behöver hjälp av studie- och yrkesvägledaren. Av detta kan hävdas att insatser av studie- eller yrkesvägledande karaktär kan behövas hos samtliga individer, oavsett hur utvecklade resurserna är, men att formen av insats kan variera utifrån individens förutsättningar och behov.