“Det kanske finns andra viktiga saker att göra som SYV, jag vet inte…”
Studie- och yrkesvägledning inför en föränderlig arbetsmarknad
Elin Dovås och Tina Ryde
Institutionen för pedagogik och didaktik/Department of Education Examensarbete 15 hp
Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp Vårterminen 2020
Handledare: Maria Calissendorff Examinator: Lena Geijer
English title: “Maybe counsellors have other important things to do, I don´t know… - Career counselling fore a changing labour market
“Det kanske finns andra viktiga saker att göra som SYV, jag vet inte…”
Studie- och yrkesvägledning inför en föränderlig arbetsmarknad
Elin Dovås och Tina Ryde
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av karriäranpassningsbarhet. Studien är en tvärsnittsstudie som bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Teorin om karriärkonstruktion används som teoretisk grund för
genomförd analys. Slutsatsen i studien är att det finns bidragande och hämmande faktorer som avgör individers utveckling av karriäranpassningsbarhet. Socialt stöd samt studie- och
yrkesvägledande insatser kan bidra till utvecklandet av karriäranpassningsbarhet och förmågan att hantera en föränderlig arbetsmarknad. Ett samband påvisas mellan karriäranpassningsbarhet, framtidstro, mål och livstillfredsställelse. För individer med en låg karriäranpassningsbarhet, som saknar socialt stöd eller mål kan karriärproblem förekomma, vilket kan hämma känslan av livstillfredsställelse.
Nyckelord
Karriäranpassningsbarhet, karriärkonstruktion, studie- och yrkesvägledning, livstillfredsställelse
“Maybe counsellors have other important things to do, I don’t know…”
Career counselling fore a changing labour market
Elin Dovås and Tina Ryde
Abstract
The purpose of this study is, from a career counsellor perspective, to examine how senior high school students at the Business and administration program (Handels- och
administrationsprogrammet) reason about their future career path in terms of career adaptability.
This is a cross-sectional study including eight qualitative interviews. The career construction theory is the theoretical ground of the analysis. The conclusion of the study shows contributing and inhibitory factors that determines the development of the indivduals’ career adaptability.
Social support and career counselling can contribute to the development of career adaptability and the ability to cope with a changing labour market. A correlation between career adaptability, future hope, goals and life satisfaction is presented. Career problems can occur among
individuals who show less career adaptability, lack social support or goals which can inhibit life satisfaction.
Keywords
Career adaptability, career construction, career counselling, life satisfaction
Förord
Först och främst vill vi tacka varandra för ett givande samarbete där vi har lärt oss mycket tillsammans och lärt av varandra. Genom skratt och gråt har vi kommit varandra nära, trots att vi mest haft kontakt på distans. Under utbildningen har vi inspirerats av många, såväl av undervisande förebilder som studiekamrater. Ett stort tack till vår handledare, Maria, som med sina tydliga deadlines och ärlig feedback har hjälpt oss att komma i mål med denna uppsats. Tre lärorika år går mot sitt slut. Detta arbete är ett bevis på hur mycket vi har lärt oss om professionen och om oss själva.
Reflektion och beskrivning av författarnas insatser i studien
I arbetet med denna studie har ansvaret fördelats lika. Planering, förarbete, datainsamling, bearbetning
och sammanställning har processats gemensamt med frekvent och öppen kommunikation. Under
processen har vi använt oss av gemensamma dokument, vilket har bidragit till en insikt i varandras
tankegångar och har varit ett medel för att underlätta arbetsprocessen.
Innehållsförteckning
Förord ... 1
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Tidigare forskning ... 3
2.1 Litteratursökning ... 3
2.2 Arbetslöshet och karriäranpassningsbarhet ... 3
2.3 Betydelsen av självständighet, socialt stöd och digitala nätverk ... 4
2.4 Karriäranpassningsbarhet och livstillfredsställelse ... 4
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 5
3. Teori ... 7
3.1 Teorin om karriärkonstruktion ... 7
3.1.1 Karriäranpassningsbarhet ... 7
3.1.2 Användandet av teorin i studie- och yrkesvägledning ... 9
3.2 Diskussion av teorin ... 9
4. Metod ... 11
4.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign ...11
4.2 Datainsamlingsmetod ...11
4.3 Urval ...12
4.4 Genomförande ...12
4.5 Dataanalys ...13
4.6 Etiska överväganden ...14
4.7 Metoddiskussion ...14
4.7.1 Reflektion över studiens tillförlitlighetsaspekter ...14
5. Resultat och analys ... 16
5.1 Karriäranpassningsbarhet ...17
5.1.1 Bemästringsstrategier och karriärproblem ...17
5.1.2 Omgivningens inverkan på individens karriäranpassningsbarhet ...22
5.1.3 En föränderlig arbetsmarknad och effekten av Covid-19 ...23
5.1.4 Framtidstro och formulerade mål ...24
5.2 Skolans studie- och yrkesvägledande insatser ...25
5.2.1 Studie- och yrkesvägledande insatser ...25
5.2.2 Individuell studie- och yrkesvägledning och det egna ansvaret ...27
5.2.3 Kontakt med arbetslivet ...30
5.2.4 Behov av studie- och yrkesvägledning ...33
5.3 Slutsatser ...34
5.3.1 Karriäranpassningsbarhet i gymnasieelevers berättelser ...34
5.3.2 Behov av studie- och yrkesvägledande insatser ...34
6. Diskussion ... 36
6.1 Resultatdiskussion ...36
6.1.1 Avgörande aspekter för utvecklandet av karriäranpassningsbarhet ...36
6.1.2 Kontakter utanför den nära omgivningen ...36
6.1.3 Det egna ansvaret ...37
6.1.4 Framtidstro och tydliga mål ...38
6.1.5 Skolans insatser ...39
Förslag till vidare forskning ...40
Referenser... 41
Bilagor ... 44
Bilaga 1. Missivbrev ...44
Bilaga 2. Samtyckesblankett ...45
Bilaga 3. Intervjuguide ...47
1
1. Inledning
Av de ungdomar som har en anställning på den svenska arbetsmarknaden arbetar 20 procent inom handelsbranschen. Det innebär att det är den bransch som sysselsätter flest ungdomar. En pågående strukturomvandling inom handelsbranschen tyder på att många arbetstillfällen effektiviseras bort bland annat som en konsekvens av en pågående digitalisering (Handelsrådet 2017; Svensk handel 2019a, ss.
6-7, 25, 28). Enligt beräkningar kring branschens utveckling till år 2030 kan 30 000 arbetstillfällen komma att försvinna. “Strukturomvandlingen har satt fart på diskussionen om butiksdöd och det har stundtals funnits spekulationer om att den fysiska handelsplatsen helt kommer att utraderas.” (Svensk handel 2019b, s. 2).
Enklare arbetsuppgifter som tidigare erbjudits till ungdomar som ett första arbete riskerar att effektiviseras bort. För att vara med i konkurrensen om arbetstillfällena som erbjuds underlättar det om den arbetssökande är anpassningsbar gällande sin karriär. Karriärrelaterad anpassningsbarhet kan benämnas karriäranpassningsbarhet (Savickas 1997). Att vara karriäranpassningsbar underlättar i hanteringen av väntade samt oväntade förändringar i karriären (Hirschi 2009). En föränderlig arbetsmarknad medför att individer behöver anpassa sig och genom ett livslångt lärande utveckla de färdigheter som krävs för att skapa och upprätthålla en egen karriär (Savickas et al. 2009).
Gymnasieskolor i Sverige ska förse eleverna vid ett yrkesprogram med förutsättningar att skapa sig en yrkesidentitet, genom yrkeskultur och yrkesgemenskap relaterad till branschen (Skolverket 2011, s.
23). Målet är att ungdomarna ska vara redo att anställas efter genomförd utbildning, med de kunskaper och kompetenser som efterfrågas, men om arbetstillfällen saknas kommer det resultera i svårigheter till anställning inom branschen. Sverige har, sett till länderna inom EU, den högsta andelen ungdomar bland arbetslösa. Arbetslöshet kan medföra betydande ekonomiska konsekvenser för individen såväl som samhället (Eriksson, Hensvik & Nordström Skans 2017, ss. 10, 18). Många ungdomar har en rädsla för att hamna i arbetslöshet och detta kan medföra ohälsa, visar en rapport av
Folkhälsomyndigheten (2018, s. 77).
Efter avslutad gymnasieutbildning står ungdomar inför sitt första karriärval som myndiga. Karriärvalet kan innebära nya möjligheter till att forma en egen yrkesidentitet genom vidareutbildning eller inträde på arbetsmarknaden, men ungdomarna riskerar samtidigt arbetslöshet. Det är därför viktigt för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan att ha förståelse för elevernas resonemang om sin kommande karriär för att, under skoltiden, kunna implementera insatser som på olika sätt förbereder dem inför arbetslivet. Detta för att minska risken för att eleverna ska hamna i arbetslöshet och indirekt främja individens välmående.
Få studier undersöker svenska gymnasieungdomars resonemang kring framtida karriärval.
Föreliggande studie avser att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur
gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär
i termer av karriäranpassningsbarhet.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur
gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av karriäranpassningsbarhet. Studiens frågeställningar lyder:
På vilka sätt framträder karriäranpassningsbarhet i gymnasieelevernas berättelser om den framtida karriären?
Hur kan gymnasieungdomars behov av studie- och yrkesvägledande insatser förstås utifrån
deras resonemang?
3
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för de sökvägar som använts för att finna relevanta vetenskapliga artiklar för valt forskningsområde. Den tidigare forskningen som presenteras har strukturerats i följande tre teman: Arbetslöshet och karriäranpassningsbarhet, Betydelsen av självständighet, socialt stöd och digitala nätverk och Karriäranpassningsbarhet och livstillfredsställelse. Kapitlet avslutas med en diskussion av tidigare forskning, där bland annat artiklarnas bidrag, metoder och teoretiska perspektiv diskuteras.
2.1 Litteratursökning
Den databas som användes för sökningar initialt var EBSCO Discovery Service. Endast artiklar från fackgranskade tidskrifter och publikationer selekterades med hjälp av sökfiltret för att säkerhetsställa att endast innehåll av hög kvalitet skulle återfinnas bland sökträffarna. Breda sökningar utfördes, inledningsvis med olika kombinationer av två ord, som career expectations och high school, samt adolescents och career vilket resulterade i ett stort antal träffar. Begreppen som inkluderades varierade och utökades till kombinationer av tre ord, career, adaptability och high school, som exempel.
Sökningar efter svenska publikationer genomfördes också men gav inte resultat relevanta för valt ämnesområde. De olika kombinationerna av sökord resulterade i differentierade ämneskategorier, med nya begrepp som självsortering och optimism, samtidigt som flera begrepp kom att kännas irrelevanta i fortsatta sökningar. Exempelvis exkluderades orden oro och ångest då de studerade vårdrelaterade områden. Kontinuerliga sökningar genomfördes, inklusive ord som hope, career-adaptability, adolescence och expectations, tills att relevansen och kvaliteten på titlar, publikationsår och
ämnesområden i de publikationer vi fann hade uppnåtts för att tillräckligt täcka valt intresseområde.
Därefter påbörjades läsandet av abstrakt som följdes av en gallringsprocess för att utesluta det som inte var i linje med vårt bakomliggande syfte med föreliggande studie. Sju artiklar och rapporter blev resultatet av denna sökprocess. Vidare lästes samtliga publikationer, där ytterligare tre relevanta källor fanns som efter granskning inkluderades. Sammanlagt har tio publikationer använts.
2.2 Arbetslöshet och karriäranpassningsbarhet
Det finns faktorer vilka kan förutsäga framtida arbetslöshet. Individer som löper större risk för att
hamna i arbetslöshet var de med låga betyg, låga läsfärdigheter, lågt IQ och de med exempelvis
antisociala beteenden (Caspi, Entner Wright, Moffitt & Silva 1998). Betyg och skolprestationer är
viktiga, främst för ungdomars positiva framtidsutsikter på kommande yrkesbana. Högpresterande
ungdomar reflekterar i större utsträckning kring vilka yrken som bäst matchar betygsnivån. Höga
snittbetyg hos elever förutsäger karriäranpassningsbarhet och att vara angelägen om sin framtida
karriär hade en signifikant positiv effekt på snittbetygen. Resultaten visar att höga akademiska
prestationer indikerar att individen tar ansvar för sin karriärbana och att de känner självförtroende att
överkomma hinder som kan uppstå under vägen (Negru-Subtirica & Pop 2016). Att ta ansvar för sin
karriärbana och att ha självförtroende indikerar att individen har karriäranpassningsbarhet. Utöver
självförtroende är emotionell stabilitet, målbeslutsamhet och tron på stödet i omgivningen indikatorer
som förutspår utvecklandet av karriäranpassningsbarhet, där tron på socialt stöd framkom vara den
mest avgörande (Hirschi 2009).
4
2.3 Betydelsen av självständighet, socialt stöd och digitala nätverk
Ett socialt stöd från omgivningen bidrar till karriäranpassningsbarhet. Deltagare i yrkesutbildningar som uppvisar bristande engagemang upplever att de i lägre utsträckning får stöd från viktiga personer i omgivningen under karriärutvecklingsprocessen. Ett socialt stöd är viktigt för tron på sin kapacitet, en viktig komponent för ungdomars karriärutveckling och hänger ihop med ett bra mående (Hirschi 2009). Om hjälp ges kring att öva upp förmågan till självständighet bidrar det till ett ökat
självförtroende hos individen. Lärares stöd och insatser är också en avgörande faktor för att individerna ska tro på sig själva och att de kommer att lyckas i framtiden (Kenny, Walsh-Blair, Blustein, Bempechat & Seltzer 2010).
Stödet hemifrån och från den nära omgivningen är även det avgörande för framtida möjligheter. Barn som får bristande stöd från familjen under uppväxten riskerar i större utsträckning att hamna i arbetslöshet i framtiden. Detta har visat sig i fall där barn växer upp med en ensamstående förälder eller i en konfliktfylld familjerelation. Har barnet ett dåligt mående ger dock inte det sociala stödet samma effekt på självförtroendet (Caspi et al. 1998). Således behövs ett visst självförtroende för att kunna, med socialt stöd, kunna utveckla ett högre självförtroende.
Sociala kontakter kan också utgöra ett slags stöd som kan hjälpa individer. Användandet av kontakter har hjälpt vid karriärövergångar och i formandet av karriärer (McMahon, Watson & Brimrose 2012).
Benämningen sociala kontakter kan även omfatta kontakter som har skapats genom sociala medier.
Sådana kontakter kan tillföra nya idéer till framtida karriärer och aktiviteter samt fungera som
influenser utanför den direkta omgivningen (Ellison, Wohn & Greenhow 2014). I denna studie berättar deltagarna att de genom internet har fått en ökad lust att besöka andra länder, studera utomlands eller volontärarbeta. Genom att skapa ett socialt digitalt nätverk kände ungdomarna sig mer stöttade och de fick en känsla av tillhörighet. Internetanvändandet gjorde även att de blev mer förstående för andra kulturer. Det kan även uttydas ett samband att deltagare som har en bred representation bland kontakterna även har en bredare förståelse för vilka karriärer som är möjliga för dem (Ellison et al.
2014).
2.4 Karriäranpassningsbarhet och livstillfredsställelse
Karriäranpassningsbarhet är ett framträdande begrepp i berättelser om hanteringen av
karriärövergångar (McMahon et al. 2012). Att göra val i livet som leder till att en önskad livsstil kan bibehållas eller uppnås är en viktig ingrediens för att individer ska känna tillfredsställelse. För att kunna hantera dessa beslut som fattas, ofta mer än en gång under livskarriären, behöver individer information kring valalternativ och insikt om sina egna förmågor och sin egna vilja. Det kan uppstå svårigheter kring sådant beslutsfattande som kan bottna i att individen har för lite information och därmed inte känner sig redo att göra ett val. Känslor av oro kan i samband med svårigheter vid
karriärbeslut leda till negativa, dysfunktionella känslor (Kulcsár, Dobrean & Balázs 2020). Men ju mer anpassningsbara individer är desto mindre problem har de att fatta karriärval (Karacan-Ozdemir 2019).
Det finns ett samband mellan karriäranpassningsbarhet och karriärbeslutsamhet genom positiva attityder om framtiden och framtidsorientering (Ginevra, Pallini, Vecchio, Nota & Soresi 2016).
Samma studie visar även att ungdomar med uppfattningen att de själva kan hantera förändringarna på
5
arbetsmarknaden och föränderliga arbetsförhållanden har möjlighet att utveckla hopp om en positiv framtid och att föreställa sig flera olika framtida scenarion.
En känsla av att kunna styra om sina karriärplaner är en följd av att ha en utvecklad
karriäranpassningsbarhet, vilket bidrar till att kunna känna livstillfredsställelse (Hirschi 2009; Ginevra et al. 2016; Santilli, Marcionetti, Rochat, Rossier, & Nota 2017).
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Studierna som har refererats till i avsnittet om tidigare forskning är publicerade i tidskrifter som relaterar till ämneskategorier som yrkesbeteende, sociologi och studie- och yrkesvägledning. Studierna är genomförda mellan år 1998 och 2020 och har genomförts med hjälp av olika former av kvantitativa såväl som kvalitativa forskningsmetoder. Durationen av studierna är mindre än ett år, med undantag för en studie där ungdomar studeras under en 21-årsperiod. Sammantaget undersöker studierna effekten av eller sambandet mellan olika faktorer som möjliggör alternativt hämmar individers känsla av livstillfredsställelse och framtidstro. Skillnaderna i valet av respondenter samt metoder för
datainsamling i redovisade studier producerar en variation av resultat. Samtliga anses relevanta att inkludera i kapitlet om tidigare forskning.
Olika metoder för datainsamling har använts i omnämnda studier, där två huvudsakligen har använt samtals- eller intervjumetod och övriga använts sig främst av kvantitativ metod, med hjälp av enkäter.
Det återfinns ett samband hos fem av studierna, att dessa använder varianter av samma enkät, Career Adapt-Abilities Scale (Savickas & Porfeli 2012). Enkäten kan benämnas CAAS. Förutom
orginalenkäten återfinns två varianter av CAAS, vilka är översättningar som anpassats till en
amerikansk respektive en italiensk samhällskontext (Porfeli & Savickas 2012; Soresi, Nota & Ferrari 2012). Samtliga enkätvarianter mäter fyra resurser inom karriäranpassningsbarhet. Dessa fyra är angelägenhet (concern), kontroll (control), nyfikenhet (curiosity) och självförtroende (confidence), begrepp som förklaras i teorin om karriärkonstruktion (Savickas 2013, s. 158). Det uppmärksammas vid jämförelse av de utvalda vetenskapliga artiklarna att tre av de studier som använder sig av andra enkäter än CAAS redan var publicerade då CAAS introducerades år 2012, vilket kan förklara varför denna metod inte var aktuell i dessa studier. Även en av de kvalitativa studierna som inkluderats i detta avsnitt om tidigare forskning använder samma fyra begrepp som i CAAS som utgångspunkt för studien.
Karriäranpassningsbarhet bidrar till undvikandet av svårigheter eller negativa följder samtidigt som det bidrar till positiva följder genom ett samband med individers ökade chanser till livstillfredsställelse (Hirschi 2009; Ginevra et al. 2016; Santilli et al. 2017). Alla individer har inte de förutsättningar som bidrar till att utveckla de förmågor som tidigare påvisats kan leda till livstillfredsställelse. Det kan därför bli missvisande att påstå att alla kan uppnå detta. Det finns en viss förutsägbarhet kring vilka individer som riskerar att hamna i arbetslöshet. Ett antisocialt beteende eller avsaknaden av betyg i lägre åldrar kan indikera en risk för arbetslöshet i vuxen ålder. Ett antisocialt beteende kan försvåra för individer. Om individen inte får stöd från omgivningen går denne miste om möjligheter för att lära sig att hantera karriärövergångar (Caspi et al. 1998). Stöd från omgivningen är en viktig förutsättning för att kunna utveckla anpassningsbarhet. Deltagare i yrkesutbildningar, som inte är engagerade i
undervisningen, upplever ett minskat stöd från omgivningen, vilket leder till att de kan känna sig
utstötta av viktiga stödpersoner (Hirschi 2009). Individer med sociala förmågor kan därför tänkas ha
bättre förutsättningar att utveckla karriäranpassningsbarhet.
6
Individer som är framtidsorienterade är mer karriäranpassningbara (Negru-Subtirica & Pop 2016).
Karriäranpassningsbarhet går att utveckla genom insatser, som att ge socialt stöd (Kulcsár et al. 2020;
Karacan-Ozdemir 2019; Hirschi 2009). Med hjälp av stödinsatser och information kan hävdas att en
individs känsla av oro inför ett beslut kan minskas. Vid en låg nivå av oro inför ett karriärbeslut
minskar risken för utvecklandet av negativa, dysfunktionella känslor (Kulcsár et al. 2020).
7
3. Teori
Vald teoretisk utgångspunkt för föreliggande studie är Mark Savickas teori om karriärkonstruktion (Career construction theory). I detta avsnitt kommer vi redogöra för valda delar av teorin genom att förklara relevanta begrepp för denna studie. Det kommer även redogöras för hur teorin kan appliceras i studie- och yrkesvägledning. Avsnittet avslutas med en diskussion av teorin.
3.1 Teorin om karriärkonstruktion
Teorin beskriver hur en karriär kan konstrueras. Den intar två simultana perspektiv på denna konstruktionsprocess, ett individperspektiv där individen bygger sin egen karriär och ett
samhällsperspektiv, att individen anpassar sina karriärval till samhället (Savickas 2013, ss. 147).
Begreppet karriär (career) är central i teorin och definieras av Savickas (2002, s. 151), att en karriär är utvecklandet av ett yrkesmässigt beteende (vocational behaviour) över tid. Yrkesmässigt beteende kan förklaras som individens tankar, känslor och ageranden när det kommer till att välja eller anpassa sig till exempelvis ett nytt yrke.
3.1.1 Karriäranpassningsbarhet
Begreppet karriäranpassningsbarhet är en översättning av career adaptability, vilket syftar till särskilda egenskaper som inkluderar färdigheter som individer kan använda för att hantera
förändringar i karriären (Savickas 1997). Förändringar eller övergångar är förekommande genom den livslånga karriären. Det är ofta påtvingade förändringar som skapar en ny situation som behöver hanteras eller tas ställning till. Det kan handla om samhälleliga strukturer som skapar naturliga övergångar, som ett inträde på arbetsmarknaden efter skolgången, att avveckla sig från
arbetsmarknaden eller mer oväntade övergångar, som uppsägning från arbete. Vid olika slags karriärövergångar anpassar sig individen med hjälp av fyra olika dimensioner av
karriäranpassningsbarhet (Savickas 2013, ss. 156-158). Dimensionerna är generella
anpassningsförmågor. På ett mer konkret plan kan dimensionerna ses vara exempelvis attityder,
kompetenser eller strategier (se tabell 1) för att hantera den egna karriären och eventuella hinder kring
den (Savickas 2013, s.158). Dimensionerna kommer hädanefter refereras till som resurser för att
underlätta för läsaren.
8
Det finns fyra resurser som kan definiera en individs karriäranpassningsbarhet; angelägenhet (concern), kontroll (control), nyfikenhet (curiosity) och självförtroende (confidence) (Savickas 1997;
Savickas 2013, ss. 149-150). Individen kan, genom användandet av dessa resurser, konstruera och hantera karriärfrågor. Vid en utvecklad karriäranpassningsbarhet är individen handlingskraftig och har då lättare för att kunna fatta och genomföra karriärbeslut (Savickas 2013 ss. 158-159). Följande presenteras en tabell som ger en översikt av de fyra resurserna av karriäranpassningsbarhet.
Tabell 1. Karriäranpassningsbarhet
Resurser av karriär- anpassningsbarhet
Attityder och övertygelser
Kompetenser Bemästrings-
strategier
Karriär- problem
Angelägenhet Planerande Planerar Medveten
Involverad Förberedande
Likgiltighet
Kontroll Beslutsam Beslutsfattar Bestämd
Disciplinerad Viljestark
Obeslutsamhet
Nyfikenhet Frågvis Utforskar Experimenterande
Risktagande Nyfiken
Orealistisk
Självförtroende Verkställande Problemlöser Ihärdig/ Envis
Strävande Flitig
Hämmad
Tabell 1: Karriäranpassningsbarhet (Fri översättning av figur 6.1 i Savickas 2013, s. 158, Elin Dovås och Tina Ryde).
Längst till vänster i tabellen visas de fyra resurser som definierar karriäranpassningsbarhet, på en abstrakt nivå. Därefter beskrivs inställningar och attityder individer kan ha inför exempelvis ett karriärval, som är mer framträdande yttringar av var och en av resurserna.
Nästa kolumn visar på kompetenser, det vill säga vilka färdigheter individen har och kan använda för att hantera eventuella karriärfrågor. I kolumnen bemästringsstrategier kan utläsas hur resurserna yttrar sig mer konkret i form av beteenden och inställning. Längst till höger finner ni de karriärproblem individen kan uppvisa utifall att resursen inte används.
Angelägenhet - Viktigast av de fyra resurserna är att vara angelägen om sin karriär. Att vara angelägen innefattar att tänka framåt, planera för önskvärda scenarion och att vara redo att genomföra de
karriärbeslut som behöver fattas. Att planera och ha en positiv attityd inför framtiden gör individen förberedd på det som kan komma. Att en individ inte är angelägen om karriären kan uppfattas av andra som likgiltighet (Savickas 2013, s. 159).
Kontroll - Efter angelägenhet är kontroll den viktigaste resursen av karriäranpassningsbarhet. Detta handlar om individens självreglering och involverar självdisciplin och processer av kontroll, betänksamhet, organisering och beslutsamhet när det kommer till att hantera bland annat
karriärövergångar. Det handlar även om att möta de svårigheter som kan uppstå vid. Avsaknaden av kontroll kan visa på bland annat obeslutsamhet, impulsivitet eller prokrastinering (Savickas 2013, ss.
159-160). Prokrastinering innebär att individen förhalar eller undviker att agera eller fatta beslut.
Nyfikenhet - Savickas beskriver att om en individ upplever en känsla av kontroll så uppkommer ett
initiativ att få veta mer. Detta kallar Savickas karriärnyfikenhet, vilket innefattar en vetgirighet och
utforskande av hur individen själv passar in i arbetslivet. Nyfikenheten får individen att vilja lära sig
9
mer om sig själv och omgivningen och relationen dem emellan genom att prova nya saker. Detta leder till ökad kunskap om sig själv och om alternativen. En individ som inte är nyfiken kan uppfattas ha en orealistisk och felaktig bild, både på sig själv och omvärlden (Savickas 2013, ss. 160-161).
Självförtroende - För att våga prova nya saker krävs självförtroende vilket innebär tron på den egna förmågan att lyckas. Självförtroende utvecklas genom att utmanas av och lyckas med exempelvis vardagliga aktiviteter, innefattande skolarbete eller en arbetsuppgift. Att inte ha någon erfarenhet av exempelvis en slags uppgift hämmar tron på den egna förmågan och hindrar individen att nå sina mål.
För att bygga självförtroende behöver individen uppleva hur det känns att kunna lösa vardagliga problem i hemmet eller i skolan och på så vis öka känslan av egenvärde. Att undvika prövande situationer kan därför inte bidra till ett bättre självförtroende. Prövande situationer bör inte undvikas utan snarare uppmuntras (Savickas 2013, s. 161).
Behovet av karriäranpassningsbarhet har ökat på senare tid. Karriärövergångar har blivit mer frekvent i den digitala eran, i jämförelse med tidigare industriella period då det var vanligare att upprätthålla en lång karriär hos samma arbetsgivare (Savickas 2013, ss. 156-157).
3.1.2 Användandet av teorin i studie- och yrkesvägledning
Teorin om karriärkonstruktion presenterar en metodik som studie- och yrkesvägledare kan använda i sin praktik i vägledning av individer. Målet med studie- och yrkesvägledning, enligt teorin, är att hjälpa individen att finna mening i det som sker kring karriärövergångar och känslor kopplade till dessa. De fyra resurser som omnämns tidigare kan vara till hjälp för studie- och yrkesvägledaren för att hjälpa individen i vägledningssituationer. Studie- och yrkesvägledare kan genom en förståelse att individer utvecklar de fyra resurserna i olika takt anpassa sitt bemötande utifrån vilka behov som framkommer i vägledningssamtalet (Savickas 2002, ss. 173-174; Savickas 2013, ss. 158, 168). Att ha kunskap om vilken karriärproblematik (se Tabell 1) som beteenden kan medföra förser studie- och yrkesvägledaren med möjliga strategier för bemötande av dessa. Exempelvis, om en individ visar på likgiltighet inför sitt karriärval kan denne bli hjälpt av insatser som förbereder mer inför karriärvalet.
Information, diskussion eller studiebesök kan tänkas utveckla de bemästringsstrategier (se Tabell 1) som behövs för att individen ska bli mer angelägen. Utifrån berättelsen och det önskade målet individen har kan studie- och yrkesvägledaren sätta in olika vägledande insatser. Det kan handla om att individen ska öka kunskapen om sig själv, olika yrken och utbildningar samt dessa i relation till varandra. Studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att främja individens utveckling genom att hjälpa individen att anamma rätt attityder, värderingar och kompetenser (Savickas 2013, ss. 166-167).
3.2 Diskussion av teorin
Teorin om karriärkonstruktion tar upp den alltmer föränderliga arbetsmarknaden och dess inverkan på individen. De kontexter individen befinner sig är också väsentliga för teorin, exempel kan vara individen i skolan som elev, i hemmet som lillasyster eller dotter och på fotbollsträningen som lagkamrat. Omgivningen har en påverkan på individens studie- och yrkesval.
Savickas (2013) resonerar kring den nära omgivningens påverkan på individens karriärval, men lyfter inte de begränsningar eller möjligheter som individen behöver förhålla sig till på en samhällsnivå.
Uppfattningar om karriär och karriärmöjligheter kan skilja sig inom olika samhällen, beroende på om
det råder ett kollektivistisk eller ett individualistiskt synsätt bland invånarna. Kritik riktad mot
Savickas teori handlar om att den inte är anpassad för individer som lever i mer kollektivistiska
10
samhällen eller under förtryckta förhållanden. Således är teorin inte applicerbar i alla länder, på grund av kulturella skillnader länder emellan (Patton & McMahon 2014, s. 83). Hade föreliggande studie genomförts i en annan samhällskontext, exempelvis i en diktatur, eller i mer kollektivistiska samhällen hade teorin kanske inte varit lika väl lämpad. Teorins rekommendationer kring vägledning behöver anpassas till den samhällskontext den vägledde ingår i (Watson 2013). Kritiken är befogad. Dock kan teorin anses applicerbar i föreliggande studie eftersom de individer som studerats befinner sig i ett individualistiskt samhälle och därför har möjligheter att göra individuella val.
Teorin anses vara relevant för föreliggande studie då den är formulerad för studie- och yrkesvägledare och anses vara i linje med studiens syfte samt forskningsfrågor. Teorin kan även bidra med kunskap och metoder kring hur en studie- och yrkesvägledare kan hjälpa individer att bli mer förberedda för att kunna hantera en föränderlig arbetsmarknad och på så sätt får individen mer kontroll över sin karriär.
Att ha kontroll och förmågan att hantera karriärproblem kan leda till en ökad känsla av
livstillfredsställelse, som påvisats i avsnittet om tidigare forskning.
11
4. Metod
Följande kapitel innehåller en beskrivning av föreliggande studies forskningsstrategi, forskningsdesign, och datainsamlingsmetod. Vidare presenteras urval, genomförande och
dataanalysmetod följt av en redogörelse för de etiska aspekter som har tagits hänsyn till under studiens gång. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
4.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
I denna studie undersöktes hur gymnasieelever vid Handels- och administrationsprogrammet, under sin sista termin i studier resonerar om sin framtida karriär. En kvalitativ forskningsstrategi har använts då den är tolkningsinriktad. Bryman (2018, s. 67) motiverar användandet av den kvalitativa
forskningsstrategin genom att den bättre fångar människans uppfattningar och livssyn av den verklighet de lever i än vad den kvantitativa strategin gör. I en kvantitativ studie vill man uppnå mätbar data vilket inte är fokus i kvalitativa studier och ej heller i föreliggande studie. Vald forskningsstrategi ansågs därför passande.
En tvärsnittsdesign tillämpades i kombination med en kvalitativ forskningsstrategi där
datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer användes. Detta är en vanligt förekommande datainsamlingsmetod när tvärsnittsdesign används i kombination med kvalitativ forskningsstrategi.
Bryman (2018, ss. 88, 91) beskriver tvärsnittsdesign med att flera respondenter undersöks, vid ett tillfälle och under en begränsad tidsperiod.
4.2 Datainsamlingsmetod
Denna studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.
Arbetssättet liknar ett abduktivt förhållningssätt. Abduktion kan ses som en pendling mellan induktion och deduktion (Bryman 2018, ss. 478-479). Under litteraturgenomgången utvecklades en förförståelse för området, där teman kring karriäranpassningsbarhet och mående framkom. Valet av
semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod medförde friheten att göra ändringar utifrån samtalets utveckling och således öppna upp för möjligheter till intressanta aspekter som inte kunnat förutses. Särskild ämnesrelevans utifrån studiens syfte och forskningsfrågor eftersöktes och denna kunde gått förlorad om exempelvis en ostrukturerad intervju hade valts (Eliasson 2018, s. 26).
Intervjufrågorna formulerades huvudsakligen utifrån karriäranpassningsbarhet och mående där
frågorna delades in i fem intervjuteman. Dessa fem var: Val av gymnasieutbildning, Arbete före, under
eller efter gymnasiet, Utbildning före, under och efter gymnasiet, Karriärövergångar och anpassning
och Framtid och handelsbranschen.
12
4.3 Urval
Ett målstyrt urval (Bryman 2018, s. 496) användes initialt för att avgränsa respondenterna enligt relevanta kriterier i enlighet med föreliggande studies syfte; att respondenterna är elever inom gymnasieprogrammet med inriktning mot handel och administration och att de läser tredje året i utbildningen. Sökandet efter respondenter påbörjades genom ett mailutskick till skolledare och studie- och yrkesvägledare som arbetar i Mellansverige. Personal inom olika skolor hjälpte oss att fråga elever i år tre av utbildningen och tillhandahöll kontaktuppgifter till de elever som visade ett intresse att delta. Urvalsmetoden liknar det Bryman benämner som ett bekvämlighetssurval (2018, s. 243). Den slutgiltiga fördelningen av åtta respondenter såg ut som följande; fem flickor och tre pojkar fördelat över tre olika skolor i mindre städer i Mellansverige.
4.4 Genomförande
I den inledande fasen av arbetet med föreliggande studie drabbades Sverige av pandemi i form av den smittsamma virussjukdomen Covid-19. De rekommendationer som gavs (Folkhälsomyndigheten 2020a; 2020b; 1177 Vårdguiden) för att minimera smittorisken medförde en förändring av urval och vald intervjumetod. De alternativ av former för intervjun som erbjöds var antingen via telefon eller via videosamtal. Samtliga åtta respondenter kontaktades därför inledningsvis via telefon där de gavs möjlighet att muntligen ställa frågor kring studien. Forskningsetiska begrepp som konfidentialitet, samtyckeskrav, frivillighet samt vad nyttjandekrav innebär, förklarades för dem i mer allmänna ordalag utifrån definitionen av Bryman (2018, s. 170). Ett missivbrev skickades därefter till samtliga deltagares mailadresser innehållande våra och institutionens kontaktuppgifter, en förklaring av syfte med studien och en övergripande beskrivning av hur genomförandet skulle gå till. Att ett deltagande när som helst under arbetet med studien kan återkallas framgick i missivbrevet. Informationen tydliggjorde rätten att upphäva sitt deltagande innan publicering av rapporten och att detta medför att all data om deltagaren då raderas och utesluts ur rapporten. Denna rättighet gäller utifrån hanteringen av personuppgifter enligt svensk lagstiftning (SFS 2018:218).
En uppdelning gjordes emellan oss så att den fortsatta planeringen samt genomförandet av
intervjuerna innebar kontakt med fyra respondenter var, detta för att underlätta arbetet. En vecka innan intervjuerna påbörjades skickades en samtyckesblankett (se bilaga 2) till deltagarna.
Samtyckesblanketten innehöll detaljerad information kring att personuppgiftsbehandling blev aktuellt i och med deltagandet.
Samtliga intervjuer genomfördes med hjälp av en framtagen intervjuguide, som fungerade som stöd, när vi genomförde fyra intervjuer var. Inledningsvis i intervjun tillfrågades respondenterna om samtycke till deltagande samt ljudinspelning av intervjun och samtliga gav sitt samtycke. En
presentation av studiens syfte samt att en förklaring av ordet karriär gjordes. Definitionen som
återgavs var att en karriär är skapandet av en yrkesidentitet över tid, som den är beskriven av Savickas
(2002, s. 151). Anledningen till detta tydliggörande var för att undvika eventuella missförstånd kring
betydelsen av ordet karriär, vilket kunde ha inverkan på respondenternas berättelser.
13
Varje intervju tog mellan 30 och 75 minuter. Efter avslutad intervju ägnades omkring 10 minuter per intervju till att reflektera över respondentens berättelse, som känslomässiga inställning, val av ord och vilka erfarenheter berättelsen innehöll.
4.5 Dataanalys
I dataanalysen antogs ett tolkande perspektiv. Tolkningarna görs för att få en förståelse för
respondenternas beteenden (Bryman 2018, s. 52). En sådan tolkningsprocess kräver särskilda metoder då man söker en förståelse som kanske inte framträder direkt genom ord eller handlingar (Danermark, Ekström & Karlsson 2018, s. 243). Analysförfarandet som beskrivs i detta avsnitt har genomförts utifrån sju steg för analys. De sju stegen är; att bekanta sig med materialet, kondensation, jämförelse, gruppering, artikulera kategorierna, namnge kategorierna och slutligen en kontrasiv fas (Dahlgren &
Fallsberg 1991 se Dahlgren & Johansson 2019, ss. 184-188).
Enligt Alexandersson (1994, s. 125) påbörjas tolkningsarbetet redan under intervjuerna. Detta stämmer överens med vår process. Insamlad data fördelades lika sinsemellan och transkribering påbörjades. En fördel med att transkribera är att intervjupersonernas egna ord och uttryck behålls (Bryman 2018, s.
579). Ljudinspelning användes av anledningen att kunna erinra så många detaljer som möjligt för det fortsatta forskningsarbetet (ibid. ss. 577-578). Med hjälp av ljudinspelningarna var det möjligt att gå tillbaka och lyssna till det som sades flertalet gånger, för att få transkriberingen så korrekt återgivet som möjligt. Vid upprepade genomlyssningar fördes anteckningar om återkommande teman.
När en överblick av materialet skapats påbörjades arbetet med att urskilja intervjupersonernas mest signifikanta uttalandena kring framtida karriär för att kunna återge en representativ bild. Denna fas i analysarbetet kallas kondensation (Dahlgren & Johansson 2019, s. 185). Funna teman jämfördes sinsemellan och påvisade samstämmighet. Transkriberingarna lästes upprepade gånger vilket resulterade i upptäckten av flera teman och subteman, totalt tolv stycken.
Därefter följde en process av att urskilja variationer av uppfattningar kring respektive tema. Denna fas kallas jämförelse och är det tredje steget i analysprocessen (Dahlgren & Johansson 2019, s. 186).
Utifrån transkriberingarna och ljudfilerna jämfördes utsagorna mer noggrant individuellt och diskuterades tillsammans regelbundet. I den här fasen uppmärksammades de mest representativa citaten för de funna temana. Därefter gjordes en gruppering. Detta steg i analysarbetet innebär att citat och avsnitt kan resultera i nya kopplingar (Dahlgren & Johansson 2019, ss. 186). Då fördes tolv mindre omfattande teman ihop till tre större teman.
En fördelning av temana gjordes och var och en bearbetade sitt material mer djupgående för att visa på variationen som representerade temat. Tillfälliga namn tilldelades temana och omarbetades under processen. Dahlgren och Johansson (2019, s. 187) kallar detta att artikulera kategorierna. De slutgiltiga namnen på de kategorier som återfanns i materialet blev; Resurser av
karriäranpassningsbarhet och Skolans studie- och yrkesförberedande insatser.
I den sista fasen, under arbetet med resultatet, granskades citat återigen för att se om någon av dem kan höra hemma under andra teman. Allt material bör sorteras in i kategorier där de anses relevanta och det kan resultera i att ett citat passar in i flera kategorier (Dahlgren & Johansson 2019, ss. 187).
Det är viktigt att kategorier som skapas är väl förankrade i intervjumaterialet och att kategorierna är
åtskilda så att de inte överlappar varandra (Larsson 2011, 38). I de två slutgiltiga teman som
14
presenterades i resultatet ingick samtliga tolv initiala teman, men under nya konstellationer och benämningar.
4.6 Etiska överväganden
För att forskning ska anses legitim bör etiska aspekter tas i beaktning under hela arbetsgången. Inom forskning råder ett antal etiska principer, dessa handlar om att respondenterna ska vara införstådda med studiens syfte och datans användning, ingen ska komma till skada, deltagandet ska vara frivilligt och åtgärder för att skydda respondenternas integritet och anonymitet ska vidtas. Dessa etiska
principer omfattas av fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekrav (Bryman 2018, ss. 170-171, 173, 175).
Alla respondenter gavs fiktiva namn i transkriberingarna, i linje med Vetenskapsrådets rekommendationer (2017, s. 40). Ljudinspelningar förvarades i Box, en en molnbaserad filförvaringstjänst. Respondenterna informerades om att allt material kommer att raderas, efter godkänd rapport. Därav togs alla de fyra kraven i beaktning utifrån de etiska principerna (Bryman 2018, ss. 170-171). Tolkningar av tidigare forskning och respondenternas utsagor gjordes på ett så korrekt sätt som möjligt med en eftersträvad reflexiv objektivitet. Med det menas att en aspekt i att återge någon annan ord är att vara medveten om vilken inverkan ens egen personlighet har, vilken kan påverka resultatet (Bryman 2018, s. 65; Kvale & Brinkmann 2014, s. 292).
4.7 Metoddiskussion
Valet av metod och urval grundades i syftet med studien och de forskningsfrågor som formulerats.
Syftet var att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av
anpassningsbarhet. De två forskningsfrågorna lyder som följer; På vilka sätt framträder
karriäranpassningsbarhet i gymnasieelevernas berättelser om den framtida karriären samt Hur kan gymnasieungdomars behov av studie- och yrkesvägledande insatser förstås i förhållande till elevernas resonemang. En kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med lämpliga respondenter valdes för att förstå de resonemang som förs kring framtida karriär. Metodvalet som gjorts ska leda fram till besvarandet av studiens frågeställningar.
4.7.1 Reflektion över studiens tillförlitlighetsaspekter
Inom kvalitativ forskning består en studies tillförlitlighet av fyra kriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och att det är möjligt att styrka och konfirmera (Bryman 2018, s. 467). Genom att återge respondenternas svar på det sättet de uttryckte sig, utan att omformulera, lägga in meningar eller betydelser som inte ursprungligen har en trovärdighet försökt uppnås. Kvale och Brinkmann (2014, s.
171) menar att materialet får ytterligare djup då forskaren reflekterar även över ansiktsuttryck och kroppsspråk i anslutning till genomförd intervju. Då många av intervjuerna genomfördes över telefon där varken kroppsspråk eller ansiktsuttryck kunde observeras saknas detta som underlag i den tolkning som gjorts i analysarbetet. Det kan tänkas ha påverkat trovärdigheten i återgivningen. Då resultat och analys sammanställts skickades inkluderad utsaga till respektive respondent för en så kallad
respondentvalidering. Detta gjordes för att ge respondenterna tillfälle att korrigera eller kommentera
sin egen berättelse innan rapportens färdigställande. Respondentvalidering är en metod för att verifiera
15
den producerade kunskapen, att kontrollera att den är korrekt tolkad genom att tillfråga respondenterna (Kvale & Brinkmann 2014, s. 111). Detta kan öka trovärdigheten (Bryman 2018, s. 467).
Respondenterna hade inga synpunkter på hur berättelserna återgavs.
För att uppnå en hög överförbarhet krävs en detaljerad återgivning av det som studerats för att kunna genomföra liknande studier i en annan miljö (Bryman 2018, s. 468). Ljudinspelningar bidrog till en mer korrekt återgivning av intervjuerna. Den rådande pandemin i Sverige vid tillfället (1177 Vårdguiden) gjorde situationen unik och förutsättningarna svåra att replikera. Detta kan tänkas försvåra överförbarheten till en annan tidsperiod än rådande.
Valda metoder är också av vikt för forskningens pålitlighet (Bryman 2018, s. 468). För att stärka studiens pålitlighet har en dagbok av forskningsprocessen noggrant förts. Detta för att kunna återge en så tydlig och detaljrik beskrivning som möjligt av forskningsprocessen för att öka studiens pålitlighet.
Utifrån studiens syfte ansågs den valda forskningsstrategin vara lämplig eftersom studien undersökte resonemang vilket är svårt att undersöka genom mätbara data (Eliasson 2018, s. 27). Den kvalitativa intervjumetoden bidrog till svårigheter med att jämföra resultatet i föreliggande studie med data från tidigare forskning, som i huvudsak baserats på kvantitativa studier, vilket kan tänkas påverka pålitlighet.
Tillförlitlighet består också av att kunna styrka och konfirmera innehållet och detta innebär att forskaren är införstådd med att det aldrig, inom samhällelig forskning, går att skapa absolut objektivitet. Dock ska det tydligt framgå att denne inte medvetet påverkat forskningsarbetet utifrån egna eller teoretiska värderingar. Samtidigt är egna värderingar svåra att åsidosätta fullt ut (Bryman 2018, ss. 65, 470). Forskningsfrågorna samt intervjufrågorna formulerades utifrån tidigare forskning och ett studie- och yrkesvägledande intresseområde, därför kan hävdas att en fullständig objektivitet inte har uppnåtts. Under intervjuerna styrktes och konfirmerades tillförlitligheten genom att
omformulera det som nyss sagts till en bekräftande fråga för att klargöra att respondenten uppfattats på ett korrekt sätt.
En hög kvalitet har eftersträvats utifrån de fyra tillförlitlighetsaspekterna samt en detaljerad
beskrivning av forskningsprocessen och forskningsfrågornas relevans för området studie- och
yrkesvägledning (Bryman 2018, s. 467; Kvale & Brinkmann 2014, s. 111). Då resultaten besvarat
studiens syfte och frågeställningar anses att valda metoder och tillvägagångssätt varit ändamålsenliga.
16
5. Resultat och analys
I följande kapitel kommer resultaten från de åtta intervjuerna att redogöras för. Utifrån två teman kommer respondenternas utsagor presenteras i form av utvalda, representativa citat. Efter varje citat följer en analys där Savickas resurser av karriäranpassningsbarhet kopplas till citatet och analyseras.
Det första temat, Karriäranpassningsbarhet, kan kopplas till frågeställningen På vilka sätt framträder karriäranpassningsbarhet i gymnasieelevernas berättelser om den framtida karriären?
Det andra temat, Skolans studie- och yrkesvägledande insatser, kan kopplas till frågeställningen Hur kan gymnasieungdomars behov av studie- och yrkesvägledande insatser förstås utifrån deras
resonemang?
De åtta respondenterna har i följande kapitel erhållit fiktiva namn för att möta kravet om anonymitet.
Sofia, vars drömjobb är att bli arkitekt. Siktar inom den närmaste framtiden på att gå en utbildning till visual merchandiser. Hon vill studera vidare för att bli bättre på det hon är bra på. Vid sidan av studierna arbetar hon deltid i en inredningsbutik.
Tuva, som helst hade arbetat som billackerare men samtidigt tror sig ta över efter sin far, som driver en bensinmack. Hon är aktiv inom en idrott och arbetar i en livsmedelsbutik samtidigt som hon studerar.
Fanny vill gärna arbeta inom polisyrket, men vill inte fortsätta som polis hela livet. Efter tillskansad erfarenhet vill hon vidareutvecklas och arbeta som utredare. Hon har både sökt och blivit erbjuden sommarjobb, men vet ännu inte hur det ser ut med arbete efter sommaren.
Karin som är inställd på att bli egenföretagare och driva en egen butik, kanske inom skobranschen eller som bilförsäljare. Hon har ett stort intresse av bilar. Att vara anställd är inget alternativ hon föredrar, hon vill hellre ha anställda.
Alexander drömmer om att bli föreläsare eller säljare i en klädaffär. Han har provat på flera yrken, dock inte någon av dessa två. Han är aktiv inom en idrott vilket har väckt tankar på att prova en karriär utomlands inom idrotten.
Erik skulle gärna vilja arbeta som spelutvecklare. Gymnasieutbildningen leder till ett andrahandsval, att arbeta med att sälja elektronikprodukter. Efter gymnasiet funderar han på att söka jobb där han gjort praktik, i en butik nära hemmet.
Olivia funderar på att bli egenföretagare och kanske sälja kläder via internethandel, men upplever att det är mycket jobb om hon ska arbeta med det. Hon upplever en osäkerhet kring vad hon ska göra efter gymnasiet, men känner att hon måste jobba.
Henrik har som mål att bli ICA-handlare, eventuellt egen företagare. Han arbetar redan på ICA vid
sidan av studierna och har pratat med chefen om att få mer ansvar och internutbildning efter
gymnasiet.
17
5.1 Karriäranpassningsbarhet
I detta avsnitt har resultaten analyserats utifrån Savickas (2013, ss. 158-160) beskrivning av karriäranpassningsbarhet och de fyra resurserna angelägenhet, kontroll, nyfikenhet och
självförtroende. Hos respondenterna uppenbarade sig på olika sätt grader av karriäranpassningsbarhet i berättelserna vilket presenteras nedan utifrån benämningen bemästringsstrategier, för resurser som används för att hantera karriärfrågor, och karriärproblem, där resurserna inte används för att hantera karriärfrågor. Nedan presenteras återigen tabell 1.
Tabell 1. Karriäranpassningsbarhet
Resurser av karriär- anpassningsbar
het
Attityder och övertygelser
Kompetenser Bemästrings- strategier
Karriär- problem
Angelägenhet Planerande Planerar Medveten
Involverad Förberedande
Likgiltighet
Kontroll Beslutsam Beslutsfattar Bestämd Disciplinerad
Viljestark
Obeslutsamhet
Nyfikenhet Frågvis Utforskar Experimenterande Risktagande
Nyfiken
Orealistisk
Självförtroende Verkställand e
Problemlöser Ihärdig/ Envis Strävande
Flitig
Hämmad
Tabell 1: Karriäranpassningsbarhet (Fri översättning av figur 6.1 i Savickas 2013, s. 158, Elin Dovås och Tina Ryde).
5.1.1 Bemästringsstrategier och karriärproblem
I respondenternas berättelser framkommer tecken på bemästringsstrategier eller karriärproblem redan vid valet till gymnasieutbildningen. I Henriks fall motiverade han tidigt i intervjun valet till sin gymnasieutbildning kopplat till både hans förflutna och hans framtid där han endast valde handelsprogrammet men i olika städer.
Jag valde handelsprogrammet för att dels så jobbade jag på ICA innan jag valde gymnasiet. Och jag kände att jag ville jobba inom handel, hjälpa kunder ha det här kundmötet… jag sökte handelsprogrammet i [nämner tre orter] och sen så fick jag [nämner en ort] som förstahandsval.
(Henrik)
Att fatta sammanhängande beslut och vidmakthålla dessa kan visa på kontroll. Att vara planerande med insikten att vald utbildning förbereder för den önskade karriären visar på angelägenhet (Savickas 2013, ss. 158-159). Henrik har insikten att hans utbildning kommer att förbereda honom för den framtid han önskar, att bli ICA-handlare. En större variation av valalternativ stod Alexander och Karin inför. De hade olika program i tankarna inför gymnasievalet, Alexander funderade även på
Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet medan Karin hade ögonen för Vård- och omsorgsprogrammet.
Jag valde Handels för att jag har lätt att prata med folk. Morbror är produktchef och åker runt på mässor och sånt i världen och säljer deras produkter. Det var lite därför jag valde det, för att jag är intresserad av att bli försäljare i framtiden… Jag valde bort restaurang och livsmedel och barn och
18
fritid för jag kände att handel, ja det drog mig mer åt det hållet. Det kändes mer som min grej...
Jag har aldrig varit så säker på en sak när jag valde linje. (Alexander)
Antingen ville jag bli ekonom och starta eget företag eller jobba inom vården. Och då blev de att jag kom in på handel… det är superkul tycker jag i alla fall, för jag vill ju ha ett eget företag till slut… [Hade du valt samma om du fick välja om?] Ja, det tror jag, ja det tycker jag, alla dar i veckan. (Karin)
Angelägenhet kan visas genom medvetenhet (Savickas 2013, ss. 158-159). Både Alexander och Karin visar på angelägenhet genom medvetenhet om sina intressen och att det valda gymnasieprogrammet kan förbereda dem för en önskad karriär. En del av respondenterna visade på en mer kortsiktig planering gällande sitt gymnasieval. Att utbildningens innehåll skulle vara kopplat till intressen framstod bland respondenterna vara viktigt. Angelägenhet kan innebära att individen är planerande och framtidsorienterad (ibid.). Att vissa av respondenterna valde gymnasieutbildning utifrån innehållet kan tyda på att dessa inte har angelägenhet i lika hög grad som de respondenter vars motivering till valt gymnasieprogram handlar om vad de ska använda utbildningen till.
Ett exempel på karriärproblem vid avsaknad av angelägenhet och kontroll kan uttydas i Eriks fall. Han hade svårigheter i att möta övergången mellan grundskolan och gymnasiet och att gymnasievalet inte kändes helt självklart.
... när det var dags å välja i nian, då var jag helt mållös, vad ska jag välja… tre yrken, sökta till tre gymn, ansökte till el i [nämner en ort] som förstahandsval, andrahandsval handels ([…]) jag hade fått en rekommendation i nian av SYV att el skulle va bra för mig, men det blev handel och det fungerade. [Hade du valt samma igen om du fick välja om?]... Asså handel är ju inte helt perfekt, de e ju väldigt många grejer jag verkligen varit så här öh... öh.. över he he. … skulle jag verkligen ändra? Suck, nej, jag tror inte jag skulle ändra. (Erik)
Det kan tolkas som att Erik saknade både angelägenhet och kontroll när det kommer till
gymnasievalet. Detta utifrån att han inte var involverad och beslutsam i sitt val då han lät studie- och yrkesvägledaren övertala honom att söka ett visst program och när det inte blev det så valde han sitt andrahandsval. Savickas (2013, ss. 158-160) menar att inte vara involverad och beslutsam tyder på karriärproblemen likgiltighet och obeslutsamhet. Utifrån Eriks utsaga kan det tolkas som att hans avsaknad av angelägenhet och kontroll vid ett val kan ha bidragit till utkomsten att han inte upplever gymnasieutbildningen lika positivt som andra respondenter med dessa resurser.
Nu då gymnasietiden snart är avslutad resonerar respondenterna olika kring sommarjobb, studier eller arbeten efter gymnasiet. Antingen har de redan sommarjobb, jobb efter sommaren, är i skedet att söka sommarjobb eller har tankar på och vetskapen att de skulle behöva söka sommarjobb. Henrik och hans nuvarande chef på ICA har länge planerat att han ska fortsätta att arbeta på ICA efter studenten. Tuva och Fanny har arbete under sommaren men vet inte vad de ska arbeta med efter.
Jag har sommarjobb klart, men jag vet inte hur det blir efter sommaren, tanken är att jag ska fortsätta jobba, men jag vet inte riktigt vart… (Tuva)
... det enda jag har, jag ska på en intervju imorgon på ICA som sommarjobb. Sen har jag blivit erbjuden sommarjobb på den praktikplats jag är på idag och så har MIO också frågat. Jag har lite olika alternativ men det är ingen anställning utan bara sommarjobb. (Fanny)
19
Ovanstående utsagor visar på att Tuva och Fanny planerar och är involverade i sin framtida karriär.
Detta menar Savickas (2013, ss. 158-159) tyder på angelägenhet. Karin är i skedet att söka jobb.
Jag ska ju, jag håller på och söker jobb, så att jag kan ha precis när jag tar studenten kunna börja jobba och jag kan ju jobba nu också. Efter det ska jag kolla lite på hur man startar eget men det kan ju va bra att ha någon som redan har startat ett och ha nån att… någon typ av butik... (Karin)
Tecken på kontroll genom beslutsamhet kan utläsas i hennes utsaga. Kontroll kan visas genom beslutsamhet och viljestyrka (Savickas 2013, ss. 158-160). Den röda tråden mellan intressen, framtidsmål och arbetsplatsen som de erhållit eller tänkt söka sommarjobb tyder på kontroll.
En del av respondenterna uppger att det förväntas av dem att arbeta och att ha en plan. Så här berättar Olivia och Erik om sina nära framtidsplaner.
... jag funderar ju på det iallafall. Men jag vet ju inte med vad eller vart. Men absolut, jag funderar på det. Jag måste ju skaffa jobb eftersom jag går ju ut gymnasiet nu. (Olivia)
Ja, jag har funderat på att ansöka på Elon faktiskt. Jag menar, jag har redan gjort APL
(arbetsplatsförlagt lärande) där, dom känner ju mig där i alla fall så här, det e väl kanske en bra start, har jag väl tänkt, men om det blir direkt efter gymnasiet (tvekar), det kan bli upp till debatt.
Det kanske det inte riktigt blir, vi får se. Man kanske bara jobbar där som vikarie och inte få full tid, det vet jag inte om ja pallar direkt efter gymnasiet... Jag ska nog inte liksom börja å jobba hårt efter gymnasiet, de hm.. det kanske låter dumt för många, men just nu då känns det som att.. hmm.
Nä. (Erik)
De visar på medvetenhet kring vad de tror att de skulle behöva göra men samtidigt uppfattas det som att de kan upplevas sakna viljan att verkställa, att ta ett beslut och genomföra det. Prokrastinering är ett av de karriärproblem som uppstår vid avsaknad av kontroll och likgiltighet är resultatet av att
individen saknar angelägenhet (Savickas 2013, ss. 158-160). Ovanstående citat visar på avsaknad av kontroll men det visar även på karriärproblemet likgiltighet, utifrån att Olivia och Erik inte är involverade i sin planering av karriären.
Drömjobbet och det arbete som respondenterna förväntar sig arbeta med är i vissa berättelser
överensstämmande och i andra vitt skilda. Henrik, Karin, Fanny och Alexander tror att de kommer att arbeta med sitt drömjobb i framtiden.
... jag är så översocial, pratsam, väldigt trevlig och snäll så för mig har jag ganska stora möjligheter, bra möjligheter (till att nå sitt drömjobb) för jag är lätt att prata med och om jag nu ska kunna prata med affärspartners, det gör inget om man är blyg, men jag har ju själv en social kompetens så att säga. Jag är väldigt driven och jag vet vad jag vill och när jag vill nått då slutför jag det liksom. (Karin)
... jag är ju fysiskt stark och sånt där så jag tror ju att de är goda liksom… Jag har ganska bra betyg i dom ämnena och allmänt bara. Så jag tror att jag har ganska stora chanser ([…]) Ja, jag kan inte se mig någon annanstans liksom. (Fanny)
Detta tolkas, utifrån Savickas (2013, ss. 158-160), som tecken på kontroll att de är beslutsamma och
har en viljestyrka att följa sina mål. Men, det handlar även om att ha ett självförtroende att gripa de
möjligheter som ges och våga tro på sig själv, vilket kan tolkas ur Karins och Fannys citat. Båda talar
20
på ett sätt som visar på envishet, verkställande och tron på sin egen förmåga. Detta kan förstås som självförtroende (ibid. ss. 158, 161). Henrik visar i citatet nedan ett annat resonemang.
Jag måste ju prestera till max och göra allt jag kan för att nå dit. Det visar sig om det kommer någonting som bromsar längre fram men då får man göra det bästa för att ta bort det eller komma runt problemet. (Henrik)
Självförtroende kan även ta sig i uttryck genom problemlösning (Savickas 2013, ss. 158. 161), vilket Henrik visar på. Han pratar om att komma runt hinder som uppstår och kan uppfattas medveten om att han kan behöva vara proaktiv i sina tankar för att nå sina mål. Motsatsen till att ha ett gott
självförtroende kan visa sig genom att individen känner sig hämmad i konstruerandet av sin karriär (ibid.). Det kan i följande citat uppfattas som att Olivia inte riktigt har inte en klar bild av vad hon vill göra vilket kan vara ett tecken på att hon känner sig hämmad eller att det kan finnas andra
bakomliggande faktorer.
Oj, eeh... ([…]). Alltså det skulle ju vara kul att vara egenföretagare. Men det är ju… det krävs ju ganska mycket av en då… (Olivia)
Hennes utsaga kan tolkas som att hon inte tror sig ha vad som krävs, alltså saknar tron på sin förmåga.
I Eriks berättelse skiljer sig drömjobbet från det jobb han tror sig arbeta med i framtiden.
... om jag hade över 140 i IQ, då skulle jag nog välja spelutveckling… Jag har ju alltid tyckt om så här speldesign och grejer, så det hade jag nog valt om jag inte hade mina begränsningar, men jag visste ju mina begränsningar. (Erik)
Han anser sig själv inte ha 140 i IQ och därmed inte ha det som krävs för att arbeta med sitt drömjobb, vilket kan tolkas, utifrån Savickas (2013, s. 161), som att han har lågt självförtroende.
Nyfikenhet handlar om att vilja veta mer om olika alternativ och om sig själv, det handlar om att vara frågvis, utforskande och att exempelvis ta risker genom att prova nya saker (ibid. ss. 158, 160-161).
Det har varit roligt, att få jobba och lära sig mer om dom yrkena, så att man har mer kunskap och så nu till efter gymnasiet, det känns lite som ett säkert kort, att jag har lite koll på hur det går till på olika affärer och sånt här, och jobb, för att senare kunna skriva ner det på ett CV som man söker in med. Det tycker jag är väldigt skönt att man har liksom. (Alexander)
