Kontakt med arbetslivet

De insatser genom skolan som respondenterna nämner som särskilt bra förberedelser inför arbetslivet är Ungt Företagande (UF), arbetsplatsförlagt lärande (APL), besök vid SACO-mässan och öppet hus vid andra utbildningsanordnare. På mässan fick Alexander tankar om ett tänkbart framtida yrke han inte tänkt på innan.

Jag var ju på den där mässan som var i Stockholm, SACO-mässan och där fick jag väl upp lite intressen ([…]). Det är väl det här med personlig träning, som jag tyckte lät väldigt intressant ([…]). Det var första gången jag fick upp det där med personlig tränare. (Alexander)

Det kan tolkas som att han gjorde nya kopplingar mellan sitt framtida mål, att bli föreläsare, med sitt aktuella mål, att träna och spela hockey genom att använda sig av det Savickas (2013, ss. 158, 160-161) kallar nyfikenhet. Med hjälp av denna nyfikenhet kan tänkas att han under mässan kom att utforska nya yrkesmöjligheter.

Flera av respondenterna uppger att de önskar få prata med en yrkesverksam inom det yrke de är intresserade av för att få lära sig mer om just det yrket. Erik antyder att det kan finnas en svårighet kring att uppnå detta.

... kanske fråga nån som jobbar inom ett jobb man har tänkt på, det går ju också, det e ju nästan det bästa sättet man kan göra, om man lyckas med det. (Erik)

Eriks uttalade drömyrke är att arbeta med speldesign. Speldesigners kan tänkas vara svåra att lokalisera och möta för någon som saknar kontakter inom den branschen. Tack vare en insats genom skolan, besöket vid SACO-mässan, fick Erik kontakt med en utbildningsanordnare. För Erik, som

31

tidigare resonerats inte använder sina resurser av nyfikenhet och angelägenhet i större omfattning kan det framstå som svårt för honom att få den kontakten utan hjälp. Genom hjälp att etablera kontakt med representanter från arbetslivet kan tänkas att eventuella karriärproblem kan förekommas eller lindras inför kommande karriärval.

Fanny har fått tillfälle att prata med en som arbetar som polis, vilket är hennes drömyrke. Hon berättar vad hon gör för att känna sig mer säker inför sitt val.

... kanske skaffa mig lite mer information om det val jag gör och just därför har jag kanske frågat polisen om vad det innebär. Den informationen hjälper mig att kanske dels välja rätt och känna

‘det här vill jag verkligen’ och känna att man inte ångrar sig. (Fanny)

Fannys angelägenhet om att bli polis eller utredare, i kombination med hennes kontroll över den egna karriären har hjälpt henne att få kontakt med en yrkesverksam polis samt att hon har diskuterat med studie- och yrkesvägledaren kring vad som krävs för yrket. Här kan ses att studie- och yrkesvägledaren har hjälpt Fanny med planering mot målet samt justering av hennes utbildningsinnehåll under

gymnasietiden. Insatser i form av justeringar kan vara nödvändiga under studietiden och behöva ske individuellt tillsammans med eleven. Genom att Fanny har sökt och erhållit denna hjälp kan resoneras att hon har använt sina resurser samt skolans resurser för att nå sitt mål.

Ytterligare arbetslivskontakter som etablerats genom utbildningen är de rådgivare respondenterna fått hjälp och stöd av under det sista året i samband med att de lärt sig att driva ett eget företag.

Kunskaperna i företagandet uppger de flesta ha varit positiva till. Den mest framträdande gemensamma uppfattningen i utsagorna är att respondenterna anser att de har lärt sig att bemöta människor och hjälpa människor, men ser även andra fördelar som att de fått lära sig mer om ekonomi och förståelse för hur ett företag ska skötas. Olivia berättar att hennes rådgivare under arbetet med företaget inspirerade henne till att bli egenföretagare och hjälpte henne genom information, trots att han arbetar inom en annan bransch. Karin pratar också i positiva ordalag om företagandet.

... personlig marknadsföring, hur en bra chef ska vara, mycket sånt… en massa räkna leveranser och lager och det är superkul tycker jag i alla fall, för jag vill ju ha ett eget företag till slut. (Karin) Tuva uppger att hon har lärt sig extremt mycket av att driva UF-företaget och fortsätter resonemanget med att förklara att det är bra kunskap för framtiden, om hon skaffar ett eget företag som billackerare.

Med detta resonemang uppvisar hon något som kan ses som en koppling från det hon lär sig i utbildningen till det hon angett som sitt drömyrke under intervjun. Denna koppling skulle kunna tänkas tillhöra angelägenhet, vilken visar sig genom ett planerande inför framtiden.

Det är inte alla som ser på företagandet lika givande som Olivia och Karin.

... man fick ju höra i ettan att det här med UF, ung företagsamhet att det skulle vara det det skulle vara bästa biten på kursen, men, men det var inte riktigt min grej ([...]) det har jag tyvärr aldrig varit så intresserad över, så de de kanske är ett svårt moment just för mig, andra kanske inte ser det som det sämsta, men det är det för mig ([…]). Nä, inget företagande. Det var inte min grej. (Erik) Respondenternas upplevelse av utbildningen i eget företagande framstår som visat av citaten vara varierande uppskattat. Medan Olivia och Karin kan tänkas se relevansen i de nya kunskaperna i företagande saknar Erik intresse för det. Detta kan tänkas utgöra en skillnad i motivationen kring företagandet. Utifrån detta kan spekuleras att det som är relevant för respondenten även är det som

32

väcker ett intresse och att insatser som inte upplevs som relevanta för elever kan för dem verka omotiverade. Vid planering av studie- och yrkesvägledande insatser kan med fördel elevernas motivation för kunskapen has i åtanke, för att väcka intresse och öka chansen till deltagande.

Under utbildningen har respondenterna fått delta i arbetsplatsförlagt lärande, även kallat praktik, vid flera tillfällen, ute på faktiska arbetsplatser. Detta har hjälpt flera av dem att skapa kontakter i arbetslivet, att se hur arbeten utförs och vissa har blivit erbjudna anställning efter sin praktikperiod.

Alexander berättar att praktiken har givit honom mer insikt i vad han vill arbeta med. Båda arbetsplatserna han har gjort sin praktik vid har erbjudit honom anställning efter praktiken.

... gör man det man ska och sköter sig då, och gör ett bra jobb, då har man ju fastnat för mångas ögon, rent ut sagt. (Alexander)

Av Alexanders berättelse kan ses en angelägenhet att vilja göra bra ifrån sig, vilket båda gångerna resulterade i anställningar. Erik, som inte blivit erbjuden anställning vid sin praktikplats ser praktikupplevelsen ändå som en framtida möjlighet.

Jag har funderat på att ansöka på Elon faktiskt. Jag menar, jag har redan gjort APL där, dom känner ju mig där i alla fall så här, det e väl kanske en bra start, har jag väl tänkt, men om det blir direkt efter gymnasiet, det kan bli upp till debatt. (Erik)

Här kan Eriks självförtroende anses bromsa honom. Att sakna självförtroende kan ha en hämmande roll i konstruerandet av karriären (Savickas 2013, ss. 158, 161). Han berättar att han inte kan så mycket relaterat till arbetssysslorna på Elon, men att han trivdes bra med att försöka hjälpa kunderna.

Det kan resoneras kring om hans självförtroende hade varit bättre, hade han kanske redan sökt sommarjobb där.

Att få prova på olika företag under praktiken kan bidra till att känna säkerhet kring vad man vill eller vad man inte vill. Då Henrik fick göra sin arbetsplatsförlagda utbildning vid Biltema berättar han att han inte är intresserad av bilar och att han istället vill arbeta där det är lite högre tempo, samtidigt som han kan se en fördel i att ha genomfört praktiken.

Det var inte riktigt min grej för jag gillar mer dagligvaruhandel ([…]) men då har man iallafall testat. (Henrik)

Henriks uttalande visar att erfarenheten ändå kan ha ansetts som givande, trots att det inte är det han vill arbeta med i nuläget. I Tuvas berättelse framstår praktiken vara mindre uppskattad.

Praktiken sög! ([…]) Tjänade inga pengar på det. (Tuva)

Variationerna i upplevelserna som uttrycks av respondenterna kan visa på att framtidsmålen avgör om praktiken varit givande för dem eller inte. Detta kan ses vara i linje med Tuvas resonemang att hennes angelägenhet för tillfället är att tjäna pengar. Då hon inte tjänade pengar under praktiken ansåg hon inte den vara givande.

Genom angelägenhet kan ett engagemang och en medvetenhet ses (Savickas 2013, ss. 158-159). För att praktiken ska vara givande för eleven kan skolan behöva väga in elevens målbild och koppla det till praktiken, så att elevernas angelägenhet om att genomföra praktiken ökar. Har eleven ingen målbild kan denne behöva hjälp genom skolan att utforma en sådan. På detta sätt kan elevers utkomst av praktiken leda till positiva erfarenheter av arbetslivet istället för negativa.

33