Skolans insatser

Stöd och hjälp som ges i skolan kan även ses som ett socialt stöd och bidra till utvecklandet av att kunna fatta självständiga beslut. Denna hjälp kan vara en viktig pusselbit för elever som efter studier ska träda ut i arbetslivet och hantera utmaningar och möjligheter utifrån sina egna förmågor och begränsningar. Studie- och yrkesvägledarens roll är bland annat att förbereda gymnasieeleverna att hantera sin karriär och göra väl genomtänkta val och i förlängningen undvika att hamna i arbetslöshet.

Det kan också handla om att studie- och yrkesvägledaren kan hjälpa individer att formulera mål för framtiden. Av empirin framkommer dock att studie- och yrkesvägledaren inte omnämns som den respondenterna primärt vänder sig till i karriärfrågor, men att lärarna har den mer frekventa och relationsbyggande rollen. Det kan diskuteras kring en vinning i ett tätare samarbete med lärarna. Som visats i tidigare forskning (Kenny et al. 2010) är lärare viktiga för att elever ska bygga en tro på sin egen förmåga och att de kommer lyckas i framtiden. I respondenternas berättelser framkommer önskemål att studie- och yrkesvägledare kan gå ut i klasserna. Med ett tätare kollegialt samarbete och strävan efter en likvärdig studie- och yrkesvägledning kan arbetssätt möjligen tas fram genom samarbete med lärare för att hjälpa eleven genom mer frekventa insatser, stora som små. Detta skulle även tänkas gynna elever som inte tar den hjälp som finns att få.

40

Baserat på det som framkommit i intervjuerna kan det anses vara av betydelse att studie- och

yrkesvägledningen som tillhandahålls till gymnasieelever med fördel kan göras mer synlig, tillgänglig och av jämnare kvalitet. Det skulle kunna resultera i en bättre insyn i vad en studie- och

yrkesvägledare kan hjälpa till med, att samtliga elever får tillgång till informationen vid samma tillfälle. Hur kommer det sig att vissa respondenter tror att studie- och yrkesvägledare har andra viktiga saker för sig än att faktiskt arbeta med att förbereda eleverna inför framtida karriär? Det kan diskuteras bero på olika förutsättningar för studie- och yrkesvägledare att utföra vägledande insatser, då riktlinjerna för professionen kan anses vara ospecifika och fria för tolkning. Det kan även handla om att huvudmän tolkar riktlinjerna för studie- och yrkesvägledares uppdrag olika. Detta kan skapa skillnader i förutsättningar både i omfattningen vägledning som erbjuds till eleverna samt gälla konkreta arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledare vid olika skolor. Utifrån givna förutsättningar kan fokus anses försvinna från att ligga på elevens förberedelser inför arbetslivet mot att istället riktas mot administrativa uppgifter. Elever i störst behov av hjälp kan då tänkas förbises på grund av att de inte själva ber om hjälp. Om samtliga studie- och yrkesvägledare får samma riktlinjer att utgå från kan obligatoriska insatser, för elever på gymnasiet, implementeras och resultera i att flera elever känner sig mer förberedda inför arbetslivet.

Denna studie kan vara till hjälp för studie- och yrkesvägledare i arbetet med att bedöma och planera insatser av studie- och yrkesvägledande karaktär. Vi föreslår att studie- och yrkesvägledning ska bli synonymt med karriärstrategier, i stället för studieplaner. Att tala om vilken karriärstrategi som är bäst att välja redan i skolan kan ge eleverna en tankegång om framtiden, vilken de kan behöva för ett bredare perspektiv, då många lever i och resonerar utifrån nuet. Här kan Savickas tabell (2013, s. 158) fungera som stöd i vägledningssamtal.

Förslag till vidare forskning

Vidare kan det vara intressant att studera elever vid olika gymnasieprogram för att få en förståelse för resonemang kring framtida karriär. Det vore även intressant att genomföra en longitudinell studie med ett större antal respondenter för att följa upp och se utvecklingen av hur karriäranpassningsbarhet kan utvecklas.

41

Referenser

Alexandersson, M. (1994) Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B., &

Svensson, P-G. (Red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori, ss. 111-136. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB.

Caspi, A., Entner Wright, B., Moffitt, T., & Silva, P. (1998). Early failure in the labor market:

Childhood and adolescent predictors of unemployment in the transition to adulthood. American Sociological Review, 6(63), ss. 424-451.

Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.).

Handbok i kvalitativ analys, ss. 179-192. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB.

Danermark, B., Ekström, M., & Karlsson, J.C. (2018). Att förklara samhället. Tredje upplagan. Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Ellison, N., Wohn, Y., & Greenhow, C. (2014). Adolescents’ visions of their future careers, educational plans, and life pathways: The role of bridging and bonding social capital experiences.

Journal of Social and Personal Relationships, 31(4), ss. 516–534.

Eriksson, S., Hensvik, L., & Nordström Skans, O. (2017). Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar (Rapport 2017:5). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?

Utvecklingen under perioden 1985−2014. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf [2020-03-19]

Folkhälsomyndigheten. (2020a). Om det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/o/om-det-nya-coronaviruset-och-sjukdomen-covid-19/ [2020-03-08]

Folkhälsomyndigheten. (2020b). Information till lärosäten och gymnasieskolor om Covid-19. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/information-till-larosaten-och-gymnasieskolor/ [2020-03-30]

Ginevra, M. C., Pallini, S., Vecchio, M. G., Nota, L., & Soresi, S. (2016). Future orientation and attitudes mediate career adaptability and decidedness. Journal of Vocational Behaviour, (95-96), ss.

102-110.

Handelsrådet. (2017). Handelns digitalisering och förändrade affärer (Rapport 2017:4). Tillgänglig:

https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2017/05/2017-4-Handelns-digitalisering-och-forandrade-affarer-sammanfattning.pdf [2020-03-05]

42

Hirschi, A. (2009). Career adaptability development in adolescence: Multiple predictors and effect on sense of power and life satisfaction. Journal of Vocational Behaviour, (74), ss. 145-155.

Karacan-Ozdemir, N. (2019). Associations between career adaptability and career decision-making difficulties among Turkish high school students. International Journal for Educational and Vocational Guidance, (3), ss. 475-495.

Kenny, M., Walsh-Blair, L., Blustein, D., Bempechat, J., & Seltzer, J. (2010). Achievement

motivation among urban adolescents: Work hope, autonomy support, and achievement-related beliefs.

Journal of Vocational Behaviour, (77), ss. 205-212.

Kulcsár, V., Dobrean, A., & Balázs, R. (2020). Does it Matter If I Am a Worrier? The Effect of Worry as a Moderator between Career Decision-Making Difficulties and Negative Dysfunctional Emotions.

Journal of Youth and Adolescence, (49), ss. 549–564.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Linköping: Linköpings universitet.

McMahon, M., Watson, M., & Brimrose, J. (2012). Career adaptability: A qualitative understanding from the stories of older women. Journal of Vocational Behaviour, (80), ss. 762-768.

Negru-Subtirica, O., & Pop. E. (2016). Longitudinal links between career adaptability and academic achievement in adolescence. Journal of Vocational Behaviour, (93), ss. 163-170.

Patton, W., & McMahon, M. (2014). Career Development and Systems Theory: Connecting Theory and Practice. Rotterdam: Sense Publishers.

Porfeli, E. J., & Savickas, M. L. (2012). Career Adapt-Adaptabilities Scale-USA Form: Psychometric properties and relation to vocational identity. Journal of Vocational Behavior, (80), ss. 661-673.

Santilli, S., Marcionetti, J., Rochat, S., Rossier, J., & Nota, L. (2017). Career Adaptability, Hope, Optimism, and Life Satisfaction in Italian and Swiss Adolescents. Journal of Career Development, 44(1), ss. 62-76.

Savickas, M. (1997). Adaptability: An integrative construct for life-span, life-space theory. Career Development Quarterly, (45), ss. 247–259.

Savickas, M. (2002). Career construction: A developmental theory of vocational behaviour. In D.

Brown and associates. (Red.). Career Choice and Development, ss. 149-205. Fourth edition. San Francisco: Jossey -Bass Publishers.

Savickas, M., Nota, L., Rossier, J., Dauwalder, J.P., Eduarda Duarte, M., Guichard, J., Soresi, S., Van Esbroeck, R., & van Vianen, A. (2009). Life-designing: A paradigm for career construction in the 21st century. Journal of Vocational Behavior, (75), ss. 239-250.

Savickas, M. L., & Porfeli, E. J. (2012). Career adapt-abilities scale: Construction, reliability, and measurement equivalence across 13 countries. Journal of Vocational Behavior, (80), ss. 661–673.

43

Savickas, M. (2013). Career construction theory and practice. In Brown, S.D., & Lent, R.W. (Red.).

Career Development and Counseling: Putting Theory and Research to Work, ss. 147-183. Second edition. Somerset: John Wiley & Sons Incorporated.

SFS 2018:218. (2018). Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Tillgänglig: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddslagen/ [2020-03-20]

Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=2597 [2020-05-08]

Soresi, S., Nota, L., & Ferrari, L. (2012). Career adapt-abilities scale-Italian form: Psychometric properties and relationships to breadth of interests, quality of life, and perceived barriers. Journal of Vocational Behavior, 80(3), ss. 705–711.

Svensk handel. (2019a). Läget i handeln - 2019 års rapport om branschens ekonomiska utveckling. Tillgänglig:

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/e-handelsrapporter/laget-i-handeln_svensk-handel.pdf [2020-03-08]

Svensk handel. (2019b). Den fysiska handelsplatsen i en digital värld. Tillgänglig:

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/ovriga-rapporter/den-fysiska-handelsplatsen-i-en-digital-varld.pdf [2020-03-08]

Watson, M. (2013). Deconstruction, reconstruction, co-construction: Career construction theory in a developing world context. Indian Journal for Career and Life Planning, 2(1), ss. 3-14.

1177 Vårdguiden. (2020). Covid-19 – coronavirus. Tillgänglig:

https://www.1177.se/Dalarna/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/covid-19-coronavirus/ [2020-03-30]