Enkätfråga 10 ville ta reda på om lärarna använder sig av infärgning i undervisningen. Utav 40 lärare var det endast 1 Hv-lärare och 2 Ma-lärare som svarade jakande. Detta gick att ana redan vid bearbetningen med fråga nummer 7, Hur ofta besöker du karaktärsämnes- eller matematiklektionen. Här visade det sig att Ma-lärarna var mer aktiva än Hv-lärarna.
4 Ma- lärare besökte karaktärsämnessalen Varje månad, sedan sker det en spridning mellan de övriga förslagen. Noterbart är att förslaget Inte alls inte har markerats av någon
Ma- lärare. På samma fråga svarade 17 Hv-lärare Inte alls, och 3 stycken 1 gång/läsår.
Tabell 10. Enkätfråga 7 (bil 2).
Hur ofta besöker du
Karaktärsämneslektionerna/
Matematiklektionerna Hv-lärare Ma-lärare
Alla Hv-lärare + Ma-lä Inte alls 17 0 17 1 gång/läsår 3 5 8 1 gång/termin 0 3 3 2 gånger/termin 0 8 8 Varje månad 0 4 4 Summa 20 20 40
De lärare som använder sig av infärgning uppger att de har fattat beslutet för arbetsmetoden gemensamt, vilket oftast sker spontant. De båda Ma-lärarna anger att det främst är egna utformade övningar som används vid infärgningen, men även läromedel som är yrkesanpassade kan förekomma. Hv-läraren arbetar fram övningarna tillsammans med Ma- läraren, och genomför därefter lektionerna enskilt. Även Ma-lärarna är ensamma i undervisningssituationen. Något elevinflytande av kursernas utformning förekommer inte på någon skola. Infärgning används inte regelbundet, vanligtvis sker det periodvis under elevernas projektkurs som är på 100 poäng. Fråga nummer 20 som ställdes till hela undersökningsgruppen, ville ta reda på om det fanns en önskan, att arbeta med infärgning i större utsträckning. Undersökningsgruppen ger ett mycket likartat intryck, där 14 lärare är nöjda med sin nuvarande situation. 2 Hv-lärare uttrycker en klar önskan att arbeta med infärgning I mycket hög grad. Ma- lärarna anser istället att de kan tänka sig detta I hög grad.
Tabell 11. Enkätfråga 20 (bil 2).
Skulle du önska att arbeta med infärgning i större utsträckning än du gör i
idag? Hv-lärare Ma.lärare
Alla Hv-lärare + Ma-lä Inte alls 3 5 8 I någon grad 4 4 8 Tillfredställande 8 6 14 I hög grad 3 5 8 I mycket hög grad 2 0 2 Summa 20 20 40
Av de intervjuade lärarna är det endast en skola vars lärare som använder sig av infärgning mellan matematik och hantverksteknik. Lärare H2 och M1 som är arbetskollegor och ingår i samma arbetslag berättar att de sedan två år tillbaka arbetar strukturerat med infärgning. Varje måndag träffas arbetslaget för att arbeta med skilda skolutvecklingsfrågor. Skolan deltar i ett nätverk som heter Qualis, vilket är ett verktyg för att garantera skolans kvalitet. Vart tredje år kommer granskare ut och kartlägger kvaliteten på skolan. Skolan är certifierad, vilket innebär att skolan anses uppfylla de kriterier som man kan ställa på en bra skola. Ett utav de sju områden som betygssätts vid certifiering är ”Arbetssätt och lärarroll”. Vid den senaste granskningen nådde skola X steg 5 utav 7 möjliga. För att bli ännu bättre ville granskarna att skolan skulle satsa på mer ämnesintegration mellan matematik och de olika karaktärsämnena. Liksom de intervjuade lärarrösterna och enkätens respondenter tycker granskaren att elevernas låga kunskapsnivå är ett hinder för infärgning. Lärare H2 medger att den yttre påverkan bidragit till en snabbare progression för samarbete:
På vår skola har vi tidigare integrerat svenska, engelska och samhällskunskap.
Dessa ämnen har känts mer angelägna och lättare att färga in. Om inte alla i arbetslaget och skolledningen hade bestämt sig för att bli bättre på att integrera matematik kunde det förmodligen dragit ut på tiden ytterligare.
I likhet med enkätens respondenter sker planering av lämpliga lektionsuppgifter gemensamt av lärarna. Däremot är det en tydlig diskrepans i själva undervisningssituationen. I möjligas- te mån försöker lärarna agera handledare tillsammans under lektionerna. Genom att studera kursmål och läroplan skedde en koncentration på procenträkning integrerat med trikåsöm- nad som oftast brukar ingå i kursen SKT B (Skrädderiteknik B). Lärare H2 beskriver att Hantverksprogrammet ska ses som en helhet, vilket innebär att fler kurser har vävts in i ma- tematikprojektet. De båda lärarna ser det som en fördel att lärare M1 har ett personligt in- tresse för skapande och den kreativa processen. Fördelning av tid och hur ofta Ma-läraren ska medverka i hantverkslokalen har lett till meningsskiljaktigheter.
M1 beskriver den första tiden:
Det kändes som att jag bara skulle stå och dra en lektion i procenträkning och sedan gå. För att det ska fungerar optimalt borde det finnas en teori sal i anslutning till textilsalen. Då kan jag fånga upp de elever som har en spontan fråga och sätta in det specifika problemet i dess rätta sammanhang.
Hittills har inte eleverna på X skola varit delaktiga i vilka kurser som ska integreras, eftersom lärarna anser att eleverna inte är insatta i vad som bör ingå i varje kurs. De medger att en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande är att de känner till och förstår målen i kursplanerna. Här har skolan lagt ner ett omfattande arbete på att konkretisera målen. Vidare berättar lärare H2 att eleverna samlar in allt material som skriven text, skisser och matematiska uträkningar i en mapp, portfolio. Med portfolions tydliga ordningsföljd kan de båda lärarna tillsammans med eleven resonera fram det slutgiltiga resultatet, vilket ger eleverna träning i att reflektera över sina arbeten och bli självkritiska. De anser även att det kan vara en tillgång vid utvecklingssamtal, kursutvärdering och underlag vid betygsättning efter genomförd kurs. Båda lärarna medger att det finns många orsaker till att elever misslyckas med sina matematikstudier, men de tror att deras modell kan vara ett sätt att ändra på den negativa trenden.
5. Diskussion
Under följande rubrik knyter jag samman undersökningens resultat samt analyserar resultatet utifrån uppsatsens syfte och frågeställning med relevant litteratur. Syftet med min studie var att fördjupa mig i fenomenet infärgning.
Huvudfrågan är: Vilka åsikter matematiklärare och karaktärsämneslärare har beträffande infärgning mellan Matematik A och Hantverksprogrammet – Textil?
Diskussionens rubricering följer frågeställningen: Hur ser lärarna på arbetsmetoden infärgning?
Vilka beröringspunkter finns det mellan Matematik A och Hantverksprogrammets olika kurser?
Vilka förutsättningar och hinder förekommer på yrkesinriktade gymnasieskolor?