Införande av ett EU-rättsligt märkningssystem för djurvälfärd

Det finns bara ett bindande EU-rättsligt regelsystem som i vart fall indikerar vilket välfärd djuren haft och de reglerna gäller ägg. På äggkartongerna måste det framgå om hönsen varit

152Econ Welfare “is a European research project aiming to provide suggestions for national and European policy makers to

further improve farm animal welfare”

153 SLU. Olika lösningar i olika länder nödvändigt på vägen till förbättrad djurvälfärd i EU https://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2012/12/olika-losningar-i-olika-lander-nodvandigt-pa-vagen-till-forbattrad-djurvalfard-i-eu/

154 Econ Welfare, findings, conclusions and recommendations concerning effective policy instruments in the route towards

higher animal welfare in the EU, s. 4.

frigående eller uppfödda i bur och om de haft tillgång till utevistelse i form av rasthage eller om de vistas till största delen utomhus.¹⁵⁶

Det finns ett stort intresse hos konsumenterna att få kunskap om hur djuren levt och att aktivt kunna välja den produkt där djuret haft ett högt djurskydd och en god välfärd. Idag finns det inget märkningssystem för djurskydd som är EU-rättsligt införlivat för andra djur än värphöns. I den mån det finns nationella märkningssystemen är det svårt för konsumenterna att förstå och kunna skilja på de välfärdsnormer som främjas i de olika märkningarna. Det är också väldigt få produkter som är märkta och därför finns det heller inget större intresse för fler producenter att ansluta sig till märkningssystemen.¹⁵⁷ För att en märkning ska kunna få effekt på konsumenternas köpmönster krävs det att de förstår vad märkningen innebär och att de känner att de kan lita på att märkningen är korrekt. Det kräver både transparens och trovärdighet från organisationen bakom märkningen. Det kan bland annat uppnås genom lättillgänglig information kombinerat med övervakning och inspektion av gårdar för att säkerställa överensstämmelse med det etiketterna lovar. Om märkningen lyckas med att förmedla till konsumenten varför produkten är dyrare kan konsumenten också vara beredd att betala mer, vilket är en nödvändighet för att produktion i Sverige ska kunna fortsätta. I länder som Sverige med striktare djurskyddsregler, och därmed en dyrare slutprodukt, är de inhemska konsumenternas köpbeteenden extra känsligt på grund av den hårda konkurrensen av billigare varor.¹⁵⁸

I december 2006 publicerade Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd en sammanställning av en dialog med intressenterna för eventuella nya märkningar inom EU och sammanställningen berörde kortfattat djurskyddsmärkning. Av sammanställningen framgår att majoriteten av de deltagande anser att information om djurskyddet under animalieproduktionen är relevant för konsumenterna och även ett potentiellt sätt för producenter och återförsäljare att marknadsföra sina produkter. I rapporten konstateras att om unionslagstiftningen tillåter olika standard i uppfödningen är märkning av djurskyddet en god idé eftersom produkterna konkurrerar med varandra.¹⁵⁹ Rapporten berör märkning generellt av livsmedel och tar även upp problematiken om att märkningar av olika slag ofta leder till marknadsmisslyckanden. Märkning borde teoretiskt sett vara ett system som både producent och konsument vinner på, men resulterar i praktiken ofta i marknadsmisslyckanden. Många

156 Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg, Rådets direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

157 https://ec.europa.eu/food/animals/welfare/other_aspects/labelling_en 158 Näsström., 2016, s. 279-282.

argumenterar för att märkning ofta inte uppfyller sin fulla potential på grund av att konsumenterna är inkonsekventa i sina val och därför ifrågasätts effektiviteten av märkning som kommunikationsmedel till konsumenterna. Ett argument för att konsumenter skulle vara inkonsekventa är att de inte är tillräckligt intresserade för att sätta sig in i vad det står i märkningen. Om konsumenten ändå är intresserad så tycker många att märkning generellt innehåller för mycket information som man inte förstår, är förvirrande eller för otydligt formulerade.¹⁶⁰

Enligt EU:s strategi om djurskydd och djurs välbefinnande som gällde från 2006-2010 var riktlinjerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik att främja ett högt djurskydd i Europa. I strategin pekades kommunikation med konsumenterna ut som ett viktigt medel för att belysa och stärka djurskyddet. Tre EU-barometerundersökningar gjorts under åren 2006-2007 som tydligt visade ett starkt stöd bland medborgarna för ett upprättande av märkningssystem som synliggjorde djurens välfärd under hela produktionen.¹⁶¹ Att ge konsumenterna möjlighet att göra ett informerat val om vilken produkt man ska köpa kan ge producenterna ett ekonomiskt incitament till att öka djurskyddet för sin djurbesättning. Kommissionen beordrade en konsekvensanalys¹⁶² av möjligheterna till märkningssystem under 2009. En tydlig märkning av “nivån” av djurskydd kan vara ett effektivt marknadsföringsinstrument. Konsekvensanalysen kom fram till att klassificeringen av välfärden bör baseras på forskning och etablerade vetenskapliga indikatorer väl erkända både inom EU och internationellt för att en korrekt marknadsföring av produkterna ska kunna ske. För att kunna genomföra ett sådant system krävs enligt konsekvensanalysen också att EU upprättar ett europeiskt nätverk för djurskydd.¹⁶³

Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd föreslog senare olika rättsliga och icke-rättsliga lösningar för ett märkningssystem. Problemet med dessa lösningar är att inget av förslagen syftar till att höja djurskyddet och djurvälfärden i Europa. Målet är istället att öka konsumenternas medvetenhet och förståelse för djurvälfärd genom märkningarna och att genom ett referenscentrum samordna det djurskydd som anses accepterat av konsumenterna och verka för att de systemen kan spridas i Europa.¹⁶⁴

Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd beordrade även en studie som skulle utreda vilka möjligheter och alternativ som fanns för att indikera djurskyddsrelaterad

160 DG SANCO, Labelling: competitiveness, consumer information and better regulation for the EU, p. 6, s. 2.

161 Se bland annat Special Eurobarometer 229: Attitudes of consumers towards the welfare of farmed animals (2005), Special Eurobarometer 270: Attitudes of EU citizens towards Animal Welfare (2006)

162 På engelska impact assessment report

163 Kommissionen. Impact assessment report on animal welfare labelling, 2009, s. v-vi.

information på produkter av animaliskt ursprung. Slutsatsen av studien är att problemet för konsumenter är bristen på information angående djurskydd och djurvälfärd under animalieproduktionen. Under studiens gång fann man olika anledningar till varför sådan information inte fanns på marknaden. En av anledningarna är att det inte finns ett harmoniserat system för märkning av djurskydd och att det är svår att tydligt kommunicera till konsumenten skillnaden mellan olika standarder på djurskydd som tillämpats vid produktionen.

Med bakgrund av ovanstående presenterade Kommissionen olika alternativ för märkningssystem i konsekvensanalysen, dock lades ingen värdering i vilket av alternativen som är bäst lämpade.¹⁶⁵ De olika alternativen för upprättande av märkningssystem är indelade i obligatorisk och frivillig märkning. För obligatorisk märkning föreslås tre olika alternativ, dessa kommer att presenteras på engelska för att undvika missförstånd eller felaktig översättning:

1. Labelling of the welfare standards under which products of animal origin are produced,

2. Labelling of the farming system under which products of animal origin are produced, and

3. Labelling of compliance with EU minimum standards or equivalents.

För frivillig märkning föreslås följande alternativ:

1. Establishment of requirements for voluntary use of animal welfare claims

2. Establishment of a voluntary Community Animal Welfare Label open for all to use if they meet the criteria

I den senaste strategin om djurskydd och djurs välbefinnande som gällde mellan åren 2012-2015 planerades dock inget märkningssystem för djurens välfärd. På Kommissionens hemsida kan man också läsa att Kommissionen inte planerar att utvidga ett liknande system som finns för ägg.¹⁶⁶ Vad denna ovilja grundas på framgår inte men troligen grundas den bland annat på att det inte finns någon legal definition av vad djurvälfärden ska innebära och eftersom man inte vet vad som eftersträvas är det svårt att fastställa ett enhetligt märkningssystem. Även i detta hänseende verkar djurens välfärd få ge vika åt marknadsintressen, eftersom det inte anses gynna den inre marknaden att göra skillnad på produkter som omfattas av minimiharmonisering. Nyligen har Kommissionen möjligen ändrat inställning, detta går att

165 Ibid, s. viii.

utläsa efter en uppdatering på kommissionens hemsida den 24:e november 2017 där följande framförs:

The strategy is oriented towards considering the development of an instrument to better inform consumers and companies on animal welfare friendly products that could be used by both producers and retailers, ensuring a transparency to consumers without overflowing them with information on the label.¹⁶⁷

Tyvärr ges ingen vidare information angående vad en sådan strategi skulle innebära, eller vad som ligger till grund för Kommissionens ändrade inställning. Dessa fyra rader är väldigt diffusa dels för att de tänker “consider” det vill säga överväga ett instrument som skulle kunna vara vad som helst. Det framgår inte heller om det är på obligatorisk eller frivillig basis. Uttalandet får snarast ses som att Kommissionen är villig att överväga någon form av information till konsumenter och företag men är inte mer specifik än så. Förhoppningsvis är det ett steg i rätt riktning mot en bättre djurvälfärd och ett bättre konkurrensläge för produkter som härrör från djur med god välfärd.

Under 2017 har på initiativ från Sverige, Nederländerna, Danmark och Tyskland en djurskyddsplattform (för alla tamdjur) upprättats inom EU, vars uppgift är att bidra till ett stärkt djurskydd bland annat genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda parter.¹⁶⁸ Kanske är det plattformen som ligger bakom den ändrade inställningen från Kommissionen. Plattformen kommer arbeta med att försöka förbättra tillämpningen av de EU-rättsliga regler som finns genom utbyte av information, “best practices” och direkt kontakt med intressenter. De kommer även försöka utveckla frivilliga åtaganden för lantbrukare att kunna förbättra sina djurs välfärd. De ska även arbeta med att globalt marknadsföra mervärden hos europeiska produkter som kan skapas på grund av det EU-rättsliga djurskyddet.169 Mervärden kommer framförallt bli aktuellt för de animalieproduktionens djur som omfattas av särskilda djurskyddsdirektiv, exempelvis hönor och grisar.

Än så länge befinner sig plattformen i startgroparna och har endast haft två möten och ett tredje är planerat till nästa sommar. Vad arbetet kommer utmynna i återstår att se. På det inledande mötet i somras pratade en tysk representant om att ett märkningssystem för djurvälfärd är en win-win-win situation då man både hjälper bonden att hitta rätt marknad för sin produkt, man informerar konsumenterna och man

167 Ibid

168 Regeringskansliet., Diskussion om förbättrat djurskydd i EU, http://www.regeringen.se/artiklar/2016/05/diskussion-om-forbattrat-djurskydd-i-eu/

förbättrar välfärden för djuren. Tyskland planerar införa en frivillig välfärdsmärkning under 2018 som även andra medlemsländer och tredjeland kan delta i. Till en början ska man prova på grisar och broilerkycklingar. Två olika nivåer kommer finnas för märkning av grisprodukter, grundstandard och premiumstandard, som går utöver EU:s minimidirektiv.¹⁷⁰