Det samtliga intervjudeltagare tycker är att det skulle finnas en större anpassning till olika elevers behov i grundskolan generellt. Några av intervjudeltagarna tycker att lärare skulle ha större möjlighet att påverka i placeringen av elever med diagnos inom AST. Andra har tyckt att lagändringen som sådan skulle ha erbjudit ett mellanting mellan grundskola och grundsärskola. Om vi kopplat detta till de teorier som jag använder mig av så går det att knyta samman på flera punkter. Utifrån kapitlet professionalism eller byråkrati går det att tolka denna lagändring som en byråkratisk förändring i den bemärkelsen att det inte uttryckligen ger mer utrymme för lärare att påverka genom sin profession. Istället blir fokus just på diagnostiseringen, alltså före eleverna kommer till skolan, istället för att se till vilka faktiska funktionshinder skolan har att anpassa sig till. Här finns det flera som önskar att läraren hade haft en roll i utredningen kring hur elever placeras. Intervjudeltagare 5 säger till exempel att hen tycker att lärare i alla fall delvis kunde vara lite mer involverade ”för ibland kommer det nya elever som man inte vet speciellt mycket om liksom” 51
. Hen säger detta i samband ett konstaterande att de sett konstiga placeringar, även om det inte hör till det vanliga, och att detta är att spela med elevernas framtid. Här instämmer också
26
intervjudeltagare 3 i att lärarna borde vara en självklar del i planeringen av elevernas kommande lärandesituation. En sak som Intervjudeltagare 1 också lyfter fram är att det inte bara handlar om vilken diagnos de har, utan till stor del också hur deras tidigare skolgång varit, något som flera instämmer i. En stor svårighet för eleverna i just denna verksamhet är att de på olika sätt har misslyckats tidigare vilket gör att de hamnat efter i sin
kunskapsutveckling. Detta framhåller samtliga intervjudeltagare som en av de problem som ställer till störst svårigheter i deras fortsatta skolgång. Intervjudeltagare 4 tycker att det ofta handlar mer om deras tidigare skolgång än om oförmåga att lära sig. Hen säger:
Jag tror att de har vart svårt för skolor att ge elever med autism rätt förutsättningar och möjligheter, ehh.. O de kan va svårt att förstå det på en skola innan det har gått ganska lång tid… […]Autismen säger inte vad man, vilken skolplan man ska gå efter. Utan bara vilken svårighet man har. Utanför det.52
Med detta menar hen att elever med diagnos inom AST ofta får hjälp med sina
funktionshinder alldeles för sent. Hen ser det visserligen inte som en omöjlighet att ta igen vissa kunskaper, men ser det ändå som ett problem. Intervjudeltagare 2 vittnar också om att tidigare skolgång har en stor inverkan på den fortsatta:
”Dom eleverna som kommit hit här som kommer från den vanliga skolan kommer ju ofta med en tung ryggsäck mycket misslyckande oförståelse…53
Intervjudeltagare 3 delar denna åsikt och säger:
… Tyvärr har vi ju fått många av våra elever för sent, så att dom har ju misslyckats allt för många gånger […] självförtroende finns ju inte, självkänslan e ju
bortraderad54.
Även intervjudeltagare 5 pratar en hel del om att lärare borde vara mer delaktiga i övergångarna från grundskolans tidigare år, hen säger:
Nu e ju inte vi, vi lärare e ju inte involverade i... O de skulle jag ju, kan jag ju tycka att vi delvis skulle va…55
Kompetensplanering
Ett problem med lagändringen är att lagen inte ger några direktiv till kommunerna i hur mottagandet av elever med diagnos inom AST ska skötas. Detta gör att lärares inblandning i denna fråga avgörs helt av hur kommunerna väljer att sköta det. Detta kan variera mellan 52 Intervju 4. 53 Intervju 2. 54 Intervju 3. 55 Intervju 5.
27
olika kommuner, något som intervjudeltagare 1 utrycker oro för. Hen tycker personligen att det överlag sköts relativt bra i den verksamhet hen jobbar i, men tror att mindre
kommuner med färre elever inom denna grupp kommer det vara svårare att satsa denna typ av resurser och hitta den kompetensen56. Vilken satsning kommuner gör framhåller flera av intervjudeltagarna som något viktigt, framförallt den del av satsningen som innebär
kompetenslyft kring elever med diagnos inom AST. Kunskap och kompetens ser de flesta som en grund för att sedan kunna anpassa skolverksamheten, detta gäller både i den verksamhet där jag gör intervjuer och i ”vanliga grundskoleklasser”. Intervjudeltagare 5 säger att
… dom har problem som vi egentligen lärare inte kan lösa sådär men vi kan
underlätta o vi kan stötta osv. Så att jag hade väl egentligen hoppats att vi ännu mer kunde va… en resurs att vi kunde använda habilitering ännu mer o hjälp utifrån osv. Då hade det kunnat bli ännu bättre…57
Alltså anser Intervjudeltagare 5 att skolan trots sina relativt väl tilltagna resurser skulle kunna ha användning för mer. I åsikt att kompetensutveckling är viktigt får
intervjudeltagarna dessutom stöd från skolinspektionens rapport som bland annat visar att skolor ofta utarbetar sin pedagogiska planering för elever med diagnos inom AST utifrån generella kunskaper om AST på grund av bristande fördjupade kunskaper58. En annan fråga som lyfts är hur tydliga mål det finns i den nya lärarutbildningen att utbilda kompetent personal inom detta område då dessa elever nu tillhör Lgr 11 och i
förlängningen Lgy 11. Detta är något som Intervjudeltagare 1 uttalar sig om och säger:
”jag tycker nästan att det borde ingå specialpedagogisk kurs i lärarutbildningen med autism och ADHD o tourettes, för att de e ju dom som nu ska sitta i ens klass o hur bemöter man dom?”59
Intervjudeltagare 4 pratar också om att grundskolan som helhet har mycket att lära inte minst från grundsärskolan, speciellt vad gäller anpassning till elevers individuella behov.
56
Intervju 1.
57 Intervju 5. 58
Skolinspektionen, Inte enligt mallen, om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom
autismspektrumtillstånd. s. 6-7. 59 Intervju 1
28
Funktionshinder
En del diskussioner kring diagnostisering och placeringar på grund av funktionshinder har vi redan stött på i föregående kapitel. Detta kapitel kommer handla mer om hur
intervjudeltagarna ser på funktionshindret, samt hur det påverkar skolverksamheten.