Jag vill ta reda på om de folkbibliotekarier jag varit i kontakt med anser sig vara tillräckligt kompetenta för att utföra sitt arbete på ett bra sätt, vilka prioriteringar som görs gällande att vidareutbildning och inom vilka områden de skulle vilja lära sig mer.
På frågan ”Känner du att du har tillräcklig kompetens för att utföra ditt arbete väl?” svarar Fredrik kort och gott ”ja”. Doris menar att hon har tillräcklig kompe-tens för att utföra sitt arbete på ett bra sätt och nämner sin examen, uppfostran av egna barn, ett stort kontaktnät och många års praktisk erfarenhet som anledningar till detta (E-post från Fredrik, 2011-03-16; E-post från Doris, 2011-03-07). Övriga informanter känner sig också kompetenta.
Anna tycker att hon idag har tillräckligt med kompetens, men menar att då hon började arbeta för några år sedan saknades mycket praktisk kunskap (E-post från Anna, 2011-02-21).
Beatrice menar att hon har tillräckligt med kunskap för referensarbetet och även för att söka och guida i kataloger, databaser, nätresurser, e-medier och så vidare. Det är även detta arbete hon kallar ”att vara bibliotekarie”. Beatrice menar att mycket av hennes tid går åt till rutinarbete som bokuppsättning, trassel med kopiatorer, nätverk, utskrifter och dylikt, vilket dessutom kan leda till aggressiva låntagare. Hon anser att hon inte alltid känner sig rustad för att hantera de många och obehagliga situationer som kan uppstå. Hon frågar sig om det krävs en kom-petent bibliotekarie eller snarare en alltiallo, med tanke på hur mycket tid allt ”tjafs” tar från referensarbetet (E-post från Beatrice, 2011-03-15).
Caroline skriver att hon tycker att bibliotekarieutbildningen givit henne en grund för att arbeta på folkbibliotek, men att man alltid behöver fylla på med nya kunskaper medan Erik anser att han behärskar det arbete han ursprungligen utför-de. Erik menar dock att de besökare som vill ha hjälp med informationssökning på internet ofta har gjort grundläggande sökningar själva och därför skulle han behö-va en ökad kompetens gällande mer abehö-vancerade sökningar (E-post från Caroline, 2011-03-08; E-post från Erik, 2011-03-08).
Gunilla säger sig vara kompetent nog för sitt arbete, men uppger att hon ibland saknar tid till att sätta sig in i nya tekniska medier, exempelvis läsplattor och sociala medier (E-post från Gunilla, 2011-02-24).
Informanterna känner sig överlag tillräckligt kompetenta för att utföra sitt ar-bete, men vad som kallas rutinarbete utgör i vissa fall en större del av tiden. Det är också uppenbart att mer praktiskt arbete förekommer i stor utsträckning. Det är givetvis så att även detta arbete kräver kompetens, men det är troligt att denna inte erhållits i den kvalificerade utbildningen. Förekommer det mycket arbete som inte
kräver att individen använder sin fulla kompetens kan det hindra utvecklingen av densamma (Ellström 1992, s. 42). Detta samtidigt som vi i teoriavsnittet också fick veta att det är särskilt viktigt med en god kompetensförsörjning inom företag som befinner sig i en förändringsprocess (Anttila1997, s. 17 ff). Att folkbibliote-kets kärnverksamhet står odefinierad kan bero på att det pågår just en förändrings-process där man inte är helt överens om vad slutmålet är, det är alltså viktigt att personalen fortsätter att utveckla sin kompetens.
Jag frågade ”Har du gått någon kurs/utbildning i din anställning, och vad syf-tade den/dessa i så fall till?
Anna har inte gått på någon ”riktig” vidareutbildning utan enbart besökt in-formationsträffar, vilket hon tycker är tråkigt och säger är ”svagt” (E-post från Anna, 2011-02-21). Även Beatrice menar att det inte erbjuds många kurser för vuxenbibliotekarier på hennes arbetsplats, men hon har gått kurser i informations-sökning, nedladdning av talböcker och några föreläsningar bland annat med kopp-ling till skönlitteratur och menar att kurserna oftast kommer till stånd kring sådant som snart skall införas i biblioteksverksamheten (E-post från Beatrice, 2011-03-15).
Caroline har gått en del kortare utbildningar, framför allt med syftet att för-djupa kunskaperna i data och barnlitteratur. Erik har också han gått kurser i data-kunskap, grundläggande sådana, samt en utbildning i läsfrämjande. Han har också utbildats i invandrarfrågor (E-post från Caroline 2011-03-08; E-post från Erik, 2011-03-08).
Doris uppger att de flesta kurser hon har gått har syftat till att uppdatera kun-skaper inför uppgraderingar av datasystem, hon har också gått kurser i kundbemö-tande och påtalar att hon själv ofta varit drivande för att få till stånd kurserna (E-post från Doris, 2011-03-07). Att Doris själv önskat gå på kurserna ser jag inte som ett problem då det gäller att försöka utröna vad man på en högre nivå önskar utbilda personalen inom, då det inte är troligt att oönskade utbildningar skulle bekostas av arbetsgivaren.
Fredrik har gått kurser i omvärldsbevakning och ungdomsverksamhet samt lärt sig att skriva för webben och Gunilla menar att hon gått massor utav kurser sedan hon började arbeta. Dessa har bland annat handlat om litteratur, invandrar-frågor, internetsökning, Photoshop, bemötandeinvandrar-frågor, allmänkultur, tillgänglighet och marknadsföring (E-post från Fredrik, 03-16; E-post från Gunilla, 2011-02-24).
Medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför kan anses vara den viktigaste faktorn för en organisations överlevnad (Anttila, s. 17 ff.). När vi be-traktar vilken typ av kompetensförsörjning som finns hos en organisation bör vi kunna se vilka uppgifter som från ledningshåll betraktas som essentiella.
Flera av de kurser informanterna uppger att de deltagit i handlar om att data-kunskap, både grundläggande sådan och mer avancerad. En informant nämner uttryckligen informationssökning men det är möjligt att andra informanter
inklu-derar detta då det gäller exempelvis att uppdatera kunskaper i datasystem eller internetsökning. Av de sex informanter som deltagit i någon form av kompetens-utveckling uppger alla att de på något sätt varit i kontakt med utbildningar som rör datorteknik. Två informanter har gått utbildningar i invandrarfrågor, vilket tyder på att man då från organisationens håll försöker ta ansvar för den del av biblio-tekslagen som säger att folkbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt bland andra invandrare. Bemötandefrågor nämner två av informanterna att de fått utbildning i och fyra stycken uppger litteratur eller läsfrämjande som kurser eller föreläsningar.
För en effektiv kompetensförsörjning behöver man förstå förändringar i om-världen för att på så vis kunna använda denna kunskap i analys av vilka krav som ställs på kompetens idag. Om de folkbibliotek som informanterna arbetar på nytt-jar detta tankesätt gällande utbildning kan man utläsa att man anser det viktigt att personalen besitter goda datakunskaper men också att litteraturkompetens är ange-läget, dock inte lika angeläget som det förstnämnda. Det är också möjligt att vrida på resonemanget och påstå att man från ledningshåll anser att datakompetensen är låg medan litteraturkompetensen är hög, eller inte kräver uppdatering på samma sätt. Intressant i sammanhanget är då också avsaknaden av litteraturundervisning i masterutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap samt att det inte finns något krav på sådana kunskaper för att inleda studier i biblioteks- och informa-tionsvetenskap. Däremot svarar man inom utbildningen i Uppsala väl mot önske-målen om kompetens i datakunskap.
Den förändring som kompetensutveckling innebär gynnas av att de personer som omfattas av denna är motiverade till förändringen. Jag anser att individen av denna anledning måste se nyttan med den eventuella utbildningen som skall leda till kompetensutveckling. Troligen vill man som anställd utvecklas på de plan där man vet att arbetet skulle underlättas av ökad kompetens. Således ville jag veta vilken kompetens mina informanter önskar stärka.
Jag frågade ”Skulle du vilja utveckla din kompetens på något plan, och i så fall hur”?
Anna uppger att hon arbetar med läs- och skrivsvårigheter och skulle vilja veta mer om hur hon kan hjälpa till. Dessutom önskar hon sig fortlöpande vidare-utbildning i ”allt som har med folkbiblioteken att göra”, men hon uttrycker tvivel om att få till stånd något sådant (E-post från Anna, 2011-02-21).
Beatrice skriver att det är önskvärt att utveckla sin kompetens och försöker själv hålla sig uppdaterad bland databaser och nätresurser för att det är ”både ro-ligt och viktigt och något jag måste kunna i mitt arbete som bibliotekarie”. Hon uppger att hon tycker att det är givande att gå på kurser där man lär sig något prak-tiskt som direkt går att omsätta i verksamheten, och ger nedladdning av talböcker som ett exempel.
Det är fantastiskt att få gå på inspirerande föreläsningar kring bibliotek och skönlitteratur och det skulle vara roligt att gå på fler kurser/föreläsningar kring skönlitteratur och hur man meto-diskt kan arbeta med det på folkbiblioteket, hur främjar vi läsning av skönlitteratur för vuxna? Hur förmedlar vi skönlitteratur? (E-post från Beatrice, 2011-03-15).
Det är tydligt att Beatrice intresserar sig för arbetet med skönlitteratur och hon tycks ha deltagit i någon eller några kurser, men eftersöker fler. Beatrice vill också gå kurser i hur man kan jobba aktivt med biblioteksrummet, ”hur man kan göra bra och tankeväckande utställningar med enkla medel, lite som museer jobbar med sina utställningar. Att tillgängliggöra litteratur på olika sätt i biblioteksrummet intresserar mig”. Hon hyser dock stora tvivel på att sådana kurser skulle existera inom biblioteksvärlden (E-post från Beatrice, 2011-03-15).
Caroline säger sig behöva lära sig mer om ny teknik och nya medier, precis som Gunilla som också vill fördjupa sig i användande av social media och ny tek-nik (E-post från Caroline, 2011-03-08; E-post från Gunilla, 2011-02-24).
”Ja, man blir aldrig fullärd” menar Doris. För tillfället vill hon jobba mer med ämnesord för genrerna fantasy, science fiction och skräck, men hon skulle också vilja lära sig mer inom foto och film för att till exempel kunna filma boktips och lägga ut på hemsidan (E-post från Doris, 2011-03-07).
Erik skall snart gå i pension, men om så inte vore fallet skulle han vilja lära sig mer om avancerad informationssökning på internet, Daisy-böcker (talböcker, min anmärkning) och e-böcker (E-post från Erik, 2011-03-08).
Fredrik är intresserad av att lära sig mer om medier, mediebevakning och att leda projekt (E-post från Fredrik, 2011-03-16).
Det är uppenbart att man har idéer kring vad man vill utvecklas inom, och det är alltså troligt att detta gäller de områden där man känner att arbetet kräver kun-skaper. Två personer nämner att de vill ha ökad kompetens kring ny teknik och det är eventuellt liknande kunskaper som de Erik uppger när han vill lära sig mer om e-böcker och Daisyböcker. Dessa går också under kategorin nya medier som flera personer nämner. Endast två personer nämner att de vill få ökad kompetens gäl-lande informationssökning, medan en person säger sig vilja arbeta aktivt med bib-lioteksrummet. Man kan tolka det som att även önskan om att till exempel filma boktips för att lägga ut på hemsidan är ett arbete med biblioteksrummet, det digi-tala, för att nå ut med skönlitteratur. Önskan om ökad kompetens kring sociala medier skulle också kunna ses som en vilja att utöka biblioteksrummet och att nå ut med vad biblioteket har att erbjuda.
De kreativa idéer om biblioteksrummet som finns tycks inte ha fått någon re-spons i form av utbildningar, en informant uppger också att hon inte tror att det finns möjligheter till något sådant. Att man inte känner att det är möjligt att få till stånd den utbildning man eftersöker skulle kunna bero på att den kunskap som innebär ett lärande för individen inte alltid gör det för organisationen. Det kan också förhålla sig så att man från ledningshåll inte ser nyttan med den kompetens
individen söker, eventuellt är det så att bilden av verksamhetens mål inte stämmer överens mellan de två.