Informant A, kallad Anna, har arbetat växelvis på folk- och forskningsbibliotek. Hon är i 50-årsåldern och tog sin examen i Borås i slutet av 2000-talet.
Informant B, kallad Beatrice, arbetar på ett folkbibliotek i Mälardalen, hon är i 35-årsåldern och tog sin examen i början av 2000-talet i Borås.
Informant C, kallad Caroline, arbetar på ett folkbibliotek i norra Sverige, är i 50-årsåldern och tog sin examen i Borås i början av 1980-talet.
Informant D, kallad Doris, är i 55-årsåldern och har varit verksam på folkbibliotek sedan slutet av 1970-talet. Hon arbetar idag på ungdomsavdelningen i ett folkbib-liotek i Mälardalen och tog sin examen i slutet av 2000-talet i Borås.
Informant E, kallad Erik, är i 65-årsåldern, arbetar på ett folkbibliotek i Mälarda-len och har varit bibliotekarie sedan 1978. Examen från Borås.
Informant F, kallad Fredrik, är i 35-årsåldern och arbetar på ett folkbibliotek i Mä-lardalen. Han tog sin examen i Borås 2002.
Informant G, kallad Gunilla, är i 60-årsåldern och arbetar på ett folkbibliotek i Norrland. Hon har arbetat sedan slutet av 1970-talet och tog sin examen i Borås.
Arbetet
Jag intresserar mig för hur en typisk arbetsdag kan se ut för en bibliotekarie på ett svenskt folkbibliotek och ställer frågan ”Hur spenderar du timmarna en vanlig arbetsdag? (Hur många timmar går åt till exempelvis bokuppställning, svara på frågor i informationsdisken, inköp o.s.v.)” till mina informanter.
Svaren skiljer sig givetvis åt och somliga väljer att inte svara i antal timmar då detta är svårt att uppskatta, men det är ändå möjligt att se ett visst mönster. Arbete i informationsdisken, det vill säga att svara på frågor från besökare, förekommer i samtliga fall, utom hos Fredrik som är föräldraledig och enbart har inre tjänst3. De flesta befinner sig vid informationsdisken mellan två till fem timmar under en arbetsdag, en person uppger att hon bemannar informationsdisken varannan dag.
Bokuppsättning uppges ta mellan trettio minuter och en till ett par timmar för de flesta, Erik uppger inte hur lång tid det tar och Gunilla säger att det oftast görs av praktikanter och assistenter.
Beatrice menar att det är svårt att mäta en arbetsdag i hur mycket tid som går åt till vad, men uppskattar att tre till fem timmar är yttre pass då hon bemannar olika diskar. ”Sedan har vi ju alla våra rutiner som måste skötas för att få bibliote-ket att fungera varje dag… Jag ägnar betydligt fler timmar ute i själva bibliotebibliote-ket, utöver passen i disken, med att sätta upp böcker, snygga upp i hyllor, skylta osv.” Hon menar att den så kallade inre tjänsten är svår att hinna med eftersom det ofta saknas personal. ”Det är klart att man skulle önska kanske åtminstone 3 timmars inre tjänst, men det händer väldigt sällan för mig. Här handlar det också om hur vi prioriterar.” (E-post från Beatrice, 2011-03-15) Rutinarbetet som Beatrice beskri-ver, och dit man även kan räkna uppgifter som bokuppsättning, kräver inte sär-skilda kvalifikationer av den grad som till exempel utbildningen har givit. Gunilla uppger dessutom att bokuppsättningen ofta görs av praktikanter och biblioteksas-sistenter (E-post från Gunilla, 2011-02-24). Det är troligt att det missnöje Beatrice känner inför hur hennes arbetsdagar ser ut beror på att hon ägnar mycket tid till okvalificerat arbete och känner att det saknas tillräcklig korrelation mellan hennes formella, reella kompetens och den kompetens som faktiskt kommer till använd-ning i arbetet.
Doris svar baseras på statistik hon fört under en vecka för några år sedan. I snitt spenderas 2,4 timmar i olika diskar, ungefär en och en halv timme går åt till att gallra, föra på nya böcker, sköta leveranser och dylikt. Programverksamhet förekommer i två timmar under veckan, men under en och samma dag. Utspritt på veckans alla fem dagar skulle det motsvara 0,4 timmar per dag. Möten tar i snitt 1,2 timmar per dag och utbildning, konferenser och handledning tar ungefär en timme. Detta är alltså ungefärliga, genomsnittliga siffror för en särskild vecka. Jag
3
Inre tjänst kallas vanligen det arbete som inte utförs i bibliotekslokalen. Det kan till exempel röra sig om bokinköp, förberedelser inför projekt eller liknande.
har också fått ta del av Doris loggbok för veckan och har på så vis fått inblick i mer exakt hur en arbetsvecka kan se ut. Här kan man se att mycket tid även under de så kallade informationspassen går åt till praktiska arrangemang som att ordna sittplatser och ställa upp böcker i hyllor, men också till mer kvalificerade uppgifter som att söka efter information och att ge boktips. Den tid som inte spenderas i informationsdisken ägnas i Doris fall mycket åt sociala kontakter som möten och diskussioner med kollegor. Tydligt är att mycket tid ägnas åt att förbereda och styra upp olika kulturaktiviteter (E-post från Doris, 2011-03-07).
Erik spenderar sin arbetsdag med pass i informationsdisken, påföring av böcker (inköp sker centralt), bokuppsättning, reservationshantering, förberedelse för läsecirklar och skyltning (E-post från Erik, 2011-03-08).
Gunilla menar att det är omöjligt att svara på frågan eftersom det beror på vil-ken vecka eller period det handlar om.
Inför en ny säsong (hösten & våren) jobbar jag mycket med att sätta ihop programmen & ut-ställningarna. Kontakta föreläsare, konstnärer, fotografer, musiker, medarrangörer, möten, inf., sen kommer det mer marknadsföringsinriktade arbetet med att göra affischer, inf. på hemsidan, presskontakter, ordna biljetter, logi m.m., och sen själva programkvällen med att ta emot föreläsare, presentera osv…annars är det pass varannan dag, inköp & bokmöten, ansvar för olika ämnesområden & skyltningar. Samtalsgrupper med sfi-elever (invandrare för språk-träning) och andra mer sociala aktiviteter. (E-post från Gunilla, 11-02-24).
Vi vet att samtliga informanter innehar den formella kompetensen som biblioteka-rie och att denna förvärvats genom utbildning. Den faktiska kompetensen hos in-formanterna är mer problematisk att beskriva, jag kan inte avgöra vad mina infor-manter kan, bortsett från det jag blivit upplyst om utifrån den kontakt vi haft. Det kan vara så att någon inte besitter de kunskaper man förutsätter efter utbildningen, men troligare är att man innehar en mycket bredare faktiskt kompetens än vad som framkommer här. Så kallad implicit, eller tyst, kunskap är sådan som det är möj-ligt att informanterna erhållit på arbetsplatsen. Vad gäller den kompetens som krävs för att utföra arbetet på ett framgångsrikt sätt är det troligt att denna stämmer bra överens med vad som faktiskt utförs på arbetsplatsen och den kompetens som kommer till nytta. Här kan också till exempel kognitiva, affektiva eller sociala faktorer spela in och jag håller det för troligt att någon som har hög kompetens på dessa plan utför ett bättre arbete på ett bibliotek (eller annan arbetsplats) än någon med lägre kompetens gällande dessa faktorer.
Den utnyttjade kompetensen hos mina informanter handlar dels om informa-tionsförmedling. Samtliga tillfrågade spenderar många timmar varje vecka i in-formationsdiskar där det är troligt att man hjälper bibliotekets besökare att finna den information de söker. Informanterna ägnar också mycket tid åt uppgifter som fjärrlån, förberedelser inför aktiviteter som läsecirklar och bokprat. Det skiljer sig från person till person, men flera informanter uppger också att de lägger tid på bokinköp och gallring.