Informanternas upplevelser gällande språklig sårbarhet

Flera av informanterna identifierar ett antal faktorer som gäller språklig sårbarhet. De upplever att elever i språklig sårbarhet har svårigheter på flera plan men främst gällande kommunikation. Samtliga informanter upplever att elever idag har luckor i sin ord- och begreppsförståelse, vilket genererar i brister när det gäller interaktion och

34

kommunikation. Informanterna betonar att det även handlar om hur elever förmedlar sina tankar, känslor och kunskaper. De “språkliga luckorna” bidrar till att eleverna lätt får svårigheter i sitt sociala samspel och det uppstår problematiska situationer vid exempelvis raster och grupparbeten. En av informanterna upplever att det ofta blir missuppfattningar då eleverna har svårigheter att läsa av sociala koder, vilket kan liknas vid ett socialt handikapp. Det är inte ovanligt att elever i språklig sårbarhet kan ha en kombination med någon diagnos.

Alla kommer någon gång att hamna i språklig sårbarhet, att befinna sig i ett sammanhang där man bara förstår vissa bitar och har svårigheter att se en helhet. Det känner du väl igen? Tänk att vi faktiskt har elever som upplever denna frustration flera gånger dagligen, vad gör inte det med deras självkänsla? Skolan måste bli bättre på att kartlägga elevernas kunskaper och vilka förutsättningar de har innan vi kör igång med undervisningen… (L1) Man är språkligt sårbar när man inte har ett förråd av ord och begrepp…man är svagare i sin formulering och i sin förståelse. Elever som inte har förmågan att rätta sig själva. Alltså jag menar att lärande sker i en kontext, man bygger kunskap på referenser. Vad är hönan och vad är ägget? (L2)

Känner att jag har luckor i min egen kunskap och expertis gällande detta, vilket gör att det är viktigt med närvarande speciallärare och specialpedagoger i klassrummen, så att både jag och eleverna kan få direkt input och stöttning. Det optimala hade varit om speciallärare/specialpedagog var med i planeringen av arbetsområdet, vilket vi i nuläget lyckats med i svenskan. Många elever idag behöver ett mindre sammanhang, individuell tid med speciallärare eller specialpedagog. (L3)

Det finns en underliggande frustration i den ena skolverksamheten, över att specialpedagogerna inte är närvarande i klassen och kan ge tips och idéer på bemötande, arbetssätt och hjälp med alternativa hjälpmedel. På skolan finns en speciallärare och hen har både särskild undervisningsgrupp och arbetar även ute i klass, men räcker inte till. Pedagogerna uttrycker att det stöd som de efterfrågar är någon som har en specialpedagogisk kompetens och åldersadekvata ämneskunskaper och som är väl insatt vilka förmågor som krävs i de olika kunskapskraven utifrån bedömningskriterierna, vilket de upplever att skolans speciallärare har. Specialpedagogerna i verksamheten har en förskollärarutbildning och pedagogerna uttrycker att det inte bara krävs kunskaper och erfarenheter erfarenhet i yrket, utan de behöver stöd från någon med specialpedagogisk kompetens som kan bedömning och högstadiets kunskapskrav. Ett basutbud av appar och program borde finnas och man måste satsa mer på att eleverna lär sig att använda dem. I dagens samhälle betraktas inte iPad, dator, Chromebooks som alternativa verktyg längre, då det finns tillgängligt för alla.

35

Språklig sårbarhet behöver jag hela tiden ta hänsyn till i mitt ämne. Det kan handla om att skriva en tydlig struktur på tavlan...ha information tillgänglig till eleverna eller att efter en lektion samla ihop en liten grupp och ha högläsning för att de ska kunna tillägna sig texten. Det händer även att jag sitter ner och samtalar och hjälper till med strategier om hur man ska ta sig an en uppgift i t.ex. läsförståelse (L4)

Konsekvenser av språklig sårbarhet blir förståelse av ord och begrepp, men jag arbetar på olika sätt för att eleverna ska få en förståelse. Som att eleverna markerar ord i texten som de inte förstår, skriver egna ordlistor eller har läst igenom texten innan lektionen för att vi där ska arbeta med det som de tycker är svårt. (L5)

Flera av informanterna nämner att de upplever att dagens elever generellt har svårigheter med att förstå språket, bland annat på grund av brister i ordförrådet vilket genererar till brister i förståelsen gällande språkliga instruktioner, språkliga strukturer och/eller att kunna tillägna sig olika texter. Samtliga informanter lyfter vikten av att eleverna måste förstå ord och begrepp för att kunna sätta in dem i ett sammanhang och producera en text utifrån en given struktur, oavsett ämne.

Konkret handlar en del av kunskapskraven om begrepp och ord om man nu ska prata bedömning...använder eleverna begreppen i fel sammanhang på grund av bristande förståelse blir det bara “rappakalja”...exempel på ett viktigt begrepp inom området “Lag och rätt” är ordet uppsåt, förstår man inte innebörden i det blir det problematiskt. (L6)

Informant L6 menar att ordet “uppsåt” är ett viktigt begrepp inom samhällskunskapen, speciellt i arbetsområdet Lag och rätt. L 6 menar att om eleven har svårighet att förstå innebörden av begreppet riskerar eleven att få begränsade kunskaper inom området, eftersom ett ord kan vara avgörande för förståelse av hur rättssystemet är uppbyggt. L 6 menar att om inte eleverna förstår innebörden av ord och begrepp ökar risken att inte förstå och tolka instruktioner. Eleverna kommer inte vidare i arbetsprocessen vilket gör att de inte kan tillgodogöra sig kunskapen. L 6 avslutar med att om eleverna inte har en grundläggande förståelse så blir de svårt att använda de ämnesspecifika orden och begreppen i en annan kontext, ett annat sammanhang.

Analys

Informanterna upplever att elever i språklig sårbarhet har svårigheter på flera plan, men främst gällande kommunikation, vilket tydligt överensstämmer med det Hajer och Meestringa (2014) lyfter. Enligt Säljö (2015) kan pedagogerna med dagens moderna teknik och utvecklade artefakter minimera både fysiska och mentala hinder för elever genom att använda olika former av medierande redskap, som språk-, bilder eller

36

illustrationer. Informanterna har god insikt av hur stor betydelse tydlighet och struktur har för elever i språklig sårbarhet samt att alla elever ska ges förutsättningar utifrån deras behov så att de når målen. Det blir tydligt att informanternas upplevelse är att teori och praktik inte alltid går hand i hand, vilket kan kännas som ett misslyckande i sin profession. Samtliga informanter pekar på vikten av att eleverna måste förstå ord och begrepp för att kunna använda sig av dem i olika sammanhang samt kunna producera texter utifrån en given struktur och texttyp och att begreppslistor kan vara ett stort stöd för elever i språklig sårbarhet. Det blir även tydligt att elevernas förmåga att ta till sig kunskaper till stor del beror på vilka förkunskaper de besitter i form av tidigare språk- och skolerfarenheter, samt i vilken utsträckning de kan använda språkliga verktyg och vilket stöd de får från pedagogerna i arbetsprocessen, vilket går i linje med Bruce m.fl. (2016). För att eleverna ska ges förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper bör verksamheten utgå ifrån ett helhetsperspektiv och lägga fokus på lärmiljö samt didaktik och inte på individen enligt Bruce m.fl. (2016). Pedagogernas kompetens och didaktiska förmåga att anpassa undervisningen är av stor betydelse för att elever i språklig sårbarhet ska få det stöd de behöver för att nå en kunskapsutveckling. När samhället inte är rustat för detta uppstår en komplex situation både i och utanför klassrummet. Det blir väldigt tydligt att alla elever inte har samma förutsättningar och att Sverige inte når upp till sitt egenmyntade uttryck – en skola för alla.