Informanternas upplevelser gällande språkutvecklande arbetssätt

Informanterna gav sin syn på vad de anser att ett språkutvecklande arbetssätt är och vilken betydelse det har för deras respektive undervisning.

Språkutveckling är inget som jag ser begränsat till ett ämne, utan olika begrepp kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Det är inte heller något som ska landa på svenskläraren utan det är något som alla elever behöver, vi kan inte ta förgivet att alla elever faktiskt förstår alla ord och begrepp som användes. Man kan väl säga att eleverna ska hushålla med orden, så att de blir mer nyanserade i språket. (L1)

Att man lyfter språket så att eleverna förstår, vilket kräver att jag som pedagog är språkligt medveten och det hade jag inte varit på det sätt som jag är nu om vi inte hade gått läslyftet. No är ett främmande språk för många, precis som glosor i tyska. (L2)

En av informanterna säger att det språkutvecklande arbetssättet tangerar med det traditionella tematiska arbetet eller ämnesövergripande arbete, att man “hittat” på ett nytt begrepp. Informanten fortsätter med att förklara att kollegiet inte har samma uppfattning gällande vad ett språkutvecklande arbetssätt är och att det inte passar alla. Den allmänna synen enligt informanterna är att tyngden gällande den språkliga undervisningen ligger på ämnesläraren i svenska och för att främja ett språkutvecklande arbetssätt krävs ett organisatoriskt helhetsperspektiv.

Det står inte i kunskapskraven för mina ämnen att jag ska arbeta med den språkliga uppbyggnaden och de språkliga strukturerna. Språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt är numera en del i läroplanen och man ska arbeta språkutvecklande i alla ämnen, men det kräver att verksamheten har det synsättet...annars kommer det inte att fungera i praktiken, eftersom det inte står i det centrala innehållet eller i kunskapskraven. (L3)

32

L3 nämner att lärarutbildningen har förändrats så otroligt mycket under de senaste 20 åren, vilken hen anser kan vara en orsak till att pedagogerna i verksamheten inte har en samsyn gällande det språkutvecklande arbetet. Vidare nämner L3 att hen hade en lärarstudent förra läsåret, som gick sin sista termin T8 och ägnade mycket tid åt handledning. Hen upplevde att lärarkandidaten inte direkt fått någon utbildning gällande språk-, skriv och läsutveckling i sin lärarutbildning, vilket inte L3 heller fick i sin utbildning för 30 år sedan.

Att arbeta språkutvecklande är något man måste ha kunskap om i alla ämnen, hur texter och begrepp används och är uppbyggda. Jag tror dock inte att alla ämneslärare arbetar språkutvecklande utan lämnar över det till svenskläraren. Sen behöver eleverna arbeta med olika typer av texter, jag använder mallar för att de ska få en skjuts i rätt riktning, det är säkert någon som stöds av det, men inte alla, finns liksom inte ett färdigt koncept för alla. (L4)

L4 identifierar ett antal faktorer som gynnar ett språkutvecklande arbete. En grundläggande byggsten i det språkutvecklande arbetssättet är att eleverna blir bekanta och får arbeta med olika texttyper och genrer. Att använda sig av mallar för olika texttyper är ett bra stöd för alla elever och gynnar elever i språklig sårbarhet.

Det är ju mycket begrepp som ska leda till en övergripande förståelse, svårigheten är att traggla begreppen - att man liksom får in dem. NO/SO är tunga ämnen med mycket begrepp som eleverna behöver förstå. Eleverna tränar upp sitt tillägnande av kunskap och blir tryggare i sin studieteknik ju äldre de blir...de mognar i sin kunskapsinhämtning. (L5)

Språkutvecklande arbetssätt ger utrymme att förstå och lära sig men vi får lita på att eleverna gör sin del…att de läser och pluggar, vi kan ju inte ha begreppstest varje vecka, men det kanske skulle behövas. Det handlar om att sätta ord och begrepp i ett sammanhang och kunna relatera kunskapen. (L6)

Samtliga informanter lyfter vikten av ordets mening, att kunna sätta in ord i ett sammanhang och kommunicera detta vidare till ett annat sammanhang, då ser man ett lärande.

Analys

Vi kan tydligt se att informanternas allmänna syn är att ansvaret för den språkliga undervisningen ligger på ämnesläraren i svenska, men att alla ämnespedagoger bör ha kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt är och vilken betydelse språket har för lärandet. De flesta pedagoger lämnar över det språkutvecklande arbetet till ämneslärare i

33

svenska, vilket inte går i linje med riktlinjerna i läroplanen, där det går att läsa att alla lärare har ansvar för elevernas språkutveckling inom ramen för sina ämnen och för de språkliga krav som deras ämne ställer. I Lgr 11 (Skolverket, 2011) under rubriken Skolans

uppdrag, fastställs att elever ska ges möjligheter att utveckla sin kommunikationsförmåga

genom att erbjudas rika möjligheter att samtala, läsa och skriva. För att ett språkutvecklande arbetssätt ska främjas i alla ämnen behövs ett organisatoriskt helhetsperspektiv. Det beskrivs tydligt under rubriken Kunskap och mål i Lgr 11 (Skolverket, 2011), att skolan ansvarar att elever kan använda språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt, så att de kan använda ett kritiskt tänkande. Utifrån vår analys anser vi att samtliga informanter är väl insatta i läroplanens didaktiska perspektiv

Tjernberg (2013) betonar att lärarens kompetenser och språkliga medvetenhet är en betydelsefull faktor gällande produktiv undervisning och att ett metaspråk, språk för att tala om språket bör genomsyra verksamheten. Enligt Bruce m.fl. (2016) är språklig medvetenhet en framgångsfaktor för elevers språkutveckling och pekar på att det till stor del handlar om att pedagogerna medvetet utformar en språkstödjande undervisning i alla skolans ämne. Ahlberg (2009) lyfter att språket ses som dialogiskt inom det sociokulturella perspektivet och menar att många av elevers upptäckter sker inom det dialogiska samarbetet mellan eleven och en annan människa. Säljö (2014) menar på att kommunikation och språkanvändning är de centrala delarna inom det sociokulturella perspektivet och de utgör en länk mellan eleven och omgivningen.

Samtliga informanter lyfter att eleverna behöver lära sig att se helheten alla ämnen för att eleven ska få full förståelse för hur olika texter är uppbyggda och hur begrepp används. Informanten som ger förslag på hur språkutvecklande arbetssätt ger utrymme till förståelse för inlärning, men att man måste förlita sig på att eleverna gör sin del av arbetet, menar på att de kanske skulle behövas begreppstest varje vecka för att säkerställa elevernas förståelse.