Informationskravets värdebidrag - intervjuer

uttalande om denna. Det uppdagades således tidigt i studiens skede att rapporteringen om annan information endast utgjordes av en redogörelse för på vilka sidor läsaren kan återfinna den andra informationen, men att inget ställningstagande kring informationen gjordes. Upptäckten var densamma oberoende av om det var en bank eller ett kreditmarknadsinstituts revisionsberättelse som granskades. Tidigt i studiens skede kunde utläsas att rapporteringen kring den andra informationen tydligt följde en standardiserad mall. Detta eftersom att styckena om annan information var identiska, trots att revisionsberättelserna var framtagna av olika revisionsbyråer. Trots att det övriga innehåller i revisionsberättelserna skilde sig åt beroende på vilken revisionsbyrå som hade tagit fram den, var alltid avsnittet om annan information identiska - oavsett byrå eller reviderat företag. Sammantaget är studiens empiriska tolkning utifrån dokumentstudien att stycket om annan information inte tillför något kommunikativt värdebidrag.

Avseende de särskilt betydelsefulla områdena noterades inte samma standardiserade rapporteringsmall. Istället innehöll varje revisionsberättelse vilken inkluderat SBO en unik illustrering av de områden vilka har varit av särskild vikt för revisionen. Trots att liknande rubriceringar av SBO:er har identifierats hos banker och kreditmarknadsinstitut, är SBO:erna i sig tämligen branschspecifika. Att kreditreserveringar och värdering av finansiella instrument utgör ett särskilt betydelsefullt område för revisionen hos flertalet banker och kreditmarknadsinstitut bedöms inte avgöra att de är standardiserade. De särskilt betydelsefulla områdena ska ju illustrera just de mest väsentliga posterna i granskningen, vilka ter sig vara liknande för företag i samma bransch. Således bedöms inte faktumet att företag inom samma bransch delar rubriceringen av SBO vara en indikation på att rapporteringen kring dessa är standardiserad. Tvärtom är studiens tolkning att brödtexten under varje rubricerad SBO:erna är unikt utformad och beskriver det identifierade området med säregna ord anpassade till det granskade företaget. Således bedöms enligt studien att rapporteringen kring SBO har tillfört ett visst kommunikativt värdebidrag till revisionsberättelsen.

4.5 Informationskravets värdebidrag - intervjuer

Intervjuns två sista frågor berörde revisorernas uppfattning om hur värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen har förändrats efter införandet av det nya informationskravet. Frågan avhandlade också om revisorn i fråga upplevde att det var någon skillnad i värdebidraget avseende annan information respektive särskilt betydelsefulla områden. Frågorna presenteras under samma rubrik eftersom att de båda berör förändringen i värdebidraget. Dessutom tenderade revisorernas svar att beröra båda frågorna. Frågorna formulerades enligt nedan.

“Vad tycker du att effekten av det nya informationskravet avseende "annan information" samt ”särskilt betydelsefulla områden” har varit för revisionsberättelsen som kommunikationskälla?” “Hur upplever du att det kommunikativa värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen rörande det reviderade företaget och dess räkenskaper har påverkats genom den nya standarden? Skiljer sig värdebidraget åt avseende annan information respektive särskilt betydelsefulla områden?”

Intervjuobjekt 1 inleder frågan med att berätta att han tycker att lagkravets syfte är bra, det vill säga att revisorn ska förtydliga vad det är denne faktiskt gör vid en revision. Han berättar dock vidare att han anser att revisionsberättelsen som dokument fortfarande är ett tämligen svårläst

44

dokument. Han berättar att det för läsaren ofta upplevs som att det är mycket generisk text, och den ett litet stycke om annan information, direkt följd av ytterligare generisk text. Detta tycks understödja studiens grundläggande argument om att revisionsberättelsen är ett symboliskt dokument snarare än en kommunikation informationskälla. Vidare menar intervjuobjektet att man som revisor kan ställa sig frågan “om en extern läsare hittar till de här SBO:erna överhuvudtaget”. Han förklarar att han tror att värdet av det nya informationskravet är lite överskattat, men att han personligen anser att det är bra att revisorerna förutsätts identifiera de särskilt betydelsefulla områdena, eftersom att de “tvingar” revisorerna att tänka igenom vad de gör på ett mer noggrant plan. Han tillägger dock att han tycker att informationskravet har en positiv effekt på revisionen men att han inte tror att “läsare bryr sig om exakt vad det är vi gör, eftersom att det fortfarande är väldigt revisionstekniskt”. Avseende hur värdebidraget skiljer sig åt gällande annan information respektive SBO, uttrycker sig intervjuobjektet att revisorerna inte alls ägnar någon tidsåtgång på rapporteringen av annan information, utan att denna följer en standardmall. Rapporteringen av SBO menar han dock har ett visst värdebidrag till läsaren eftersom den innehåller branschspecifika områden som har varit av särskild vikt. I försök att operationalisera intervjuobjektets svar, skulle detta kunna tyda på att rapporteringen av annan information är av symbolisk art, medan rapporteringen av SBO har ökat det kommunikativa värdebidraget levererat genom revisionsberättelsen. Respondentens svar ligger således i linje med studiens ovanstående presenterade empiriska tolkning av RevR 701:s påverkan på revisionsberättelsens informationsförmedling. Vidare menar intervjuobjektet att han ser annan information som “att på ett tydligt sätt friskriva mig från saker och ting” och konkluderar att han inte tror att revisionsberättelsens externa läsare bryr sig om rapporteringen om annan information. Revisorerna tycks således återkomma till en motvilja att åta sig fler ansvarsförpliktelser.

Svaren från intervjuobjekt 2 ligger i linje med ovan erhållna svar från det första intervjuobjektet. Han uttrycker kritik mot rapporteringen av annan information och berättar att han inte har någon kommentar om värdebidraget avseende denna, eftersom att han anser att det inte har satt sig någon standard överhuvudtaget, utan att man bara gör läsaren uppmärksam på att det finns annan information inkluderad i årsredovisningen. Revisorn tolkades under intervjun i sitt svar uttrycka skepticism mot det nya rapporteringskravet avseende annan information. Däremot, förklarar respondenten, att när det kommer till särskilt betydelsefulla områden ser det annorlunda ut avseende värdebidraget. Han förklarar att vid rapporteringen av SBO tillgodoses läsaren med ungefär samma information som ges på bolagsstämman i de börsnoterade bolagen, där revisorn ofta delger vad som har utförts vid revisionen. Skillnaden efter det nya informationskravet är att detta nu också skrivs in i revisionsberättelsen, vilket intervjuobjektet anser har förtydligat revisorernas arbetsuppgifter, granskningsområden och inriktning vid revisionen. Det ter sig således som att den intervjuade revisorn anser att mer information, i likhet med den som presenteras på bolagsstämman, efter införandet av det nya informationskravet nu förmedlas via revisionsberättelsen.

I enlighet med intervjuguidens tidigare frågor fortsätter revisorerna delge liknande svar även i intervjuns sista två frågor. Intervjuobjekt 3 svarar i enlighet med de två första respondenterna att värdebidraget förmedlat genom rapporteringen av annan information är näst intill obefintligt. Det tycks således vara en konsekvent föreställning bland de påskrivande revisorerna att värdebidraget hänförligt till det utökade rapporteringskravet avseende annan information är näst intill obefintligt. Han förklarar att rapporteringen av SBO har ökat revisionsberättelsens kommunikativa värde betydligt mer än vad annan information har gjort. Intervjuobjektet påstår vidare att SBO:erna är

45

samma som det som kommuniceras till styrelsen och att man vid identifieringen av dessa måste motivera varför man “har valt det man har valt” och att det här handlar om att kunna vara så precis som möjligt, och förklara varför detta område har varit betydelsefullt för just företaget i fråga. Han berättar vidare att det alltid är en avvägning om hur mycket revisorn ska skriva om det särskilt betydelsefulla området. Informationsförmedlandet utgörs, enligt intervjuobjektet, till stor del av hänvisning till den information som redan finns inkluderad i årsredovisningen vilket förtydligas genom exemplet att “det vore ju konstigt om jag identifierade ett särskilt betydelsefullt område som knappt är kommenterat i årsredovisningen”.

Intervjuobjekt 4 inriktar sig i frågan främst på informationskravets påverkan på värdebidraget avseende SBO. Studien bedömer hans förbiseende av värdebidraget avseende annan information som att han inte identifierat någon förändring i värdebidraget avseende just den andra informationen. Han förklarar dock att han upplever att rapporteringen av SBO förmodas ha ökat förståelsen över hur revisorernas riskbedömningsprocess ser ut och vilket arbete som utförs för att kunna säkerställa att de risker vilka förknippas med ett särskilt betydelsefullt område inte resulterar i några väsentliga fel i de finansiella rapporterna. Respondenten uttrycker sig precist genom att säga att “i den utsträckning det nu finns ett sådant värdebidrag som kommuniceras i revisionsberättelsen så är det definitivt större avseende SBO än annan information”. Han menar att det ökade kommunikativa värdebidraget avseende SBO kommer till uttryck i förståelsen för riskerna och osäkerheten för de särskilt betydelsefulla områdena. Återigen tycks revisorns svar harmoniera med den uppfattning studien erhållit avseende vid studerandet av revisionsberättelsen, med andra ord att rapporteringen av SBO tycks ha ökat det kommunikativa informationsförmedlandet medan annan information fortfarande bedöms vara en generisk rapportering av symbolisk karaktär.

Sammanfattningsvis har de fyra intervjuade revisorerna delgett tämligen liknande svar avseende intervjuernas sista frågor. Samtliga har konkluderat att värdebidraget för SBO tycks ha varit större än värdebidraget avseende annan information. Genomgående under intervjuerna upptäcktes en viss skepticism hos revisorerna avseende annan information, där samtliga intervjuobjekt verkade uppfatta att denna informationsrapportering inte hade tillfört något kommunikativt värdebidrag överhuvudtaget. Däremot uppfattas entusiasmen vara större avseende SBO:s påverkan på revisionsberättelsens kommunikativa informationsförmedlande, vilket harmonierar med dokumentstudiens uppfattning om värdebidraget hos annan information respektive särskilt betydelsefulla områden.

46