Innebörden av annan information - dokumentstudien

Som presenterat ovan förekommer rapportering om annan information långt ifrån alltid. I de fall där det faktiskt har förekommit rapportering kring annan information har det i studien noterats vad denna information avser och innefattar. För att kunna besvara forskningsfrågan gällande vad annan information faktiskt är, har det vid första granskningssteget endast noterats huruvida revisionsberättelsen innehåller rapportering kring annan information eller inte. Därutöver filtrerades företagen innehållande rapportering av annan information fram. De filtrerade företagens revisionsberättelser granskades sedan igen, för att denna gång kartlägga vilken information i deras årsredovisningar som innehöll annan information. I enlighet med exempelutdraget ovan ur 2016 års årsredovisning för Kommuninvest i Sverige AB ses att det i första stycket nämns sidangivelser där det framgår vilka sidor i årsredovisningen som innehåller annan information. Som nämnts i metoden besöks sidangivelserna från revisionsberättelsen, för att kunna dokumentera vilken information som ingår i begreppet “annan information”. Med hänsyn till datamängden noterades vid dokumentationen endast de rubriker vilka återfanns på sidorna innehållande annan information. Dessa rubriker sammanställdes sedan och klassificeringar kunde urskiljas, baserat på högst förekomstfrekvens. Det togs fram fem stycken klassificeringar för banker respektive kreditmarknadsinstitut. Det kan tolkas som att de teman som tagits fram är typiska för sådant som i det nya informationskravet benämns som annan information. De övriga kategorierna återfanns endast en eller ett fåtal gånger vid dokumentstudien, och kan därför inte tematiseras till en vanligt förekommande informationskälla eller agera som ett attribut för annan information. Därmed anses nedanstående klassificeringar utgöra lämpliga illustreringar av hur annan information presenteras i revisionsberättelsen.

25

Tabell 2: Klassificeringar av annan information – banker

Tabell 3: Klassificeringar av annan information – kreditmarknadsinstitut

Som syns ovan är de presenterade klassificeringarna relativt lika avseende banker och kreditmarknadsinstitut. VD-ord, året i korthet och företaget i korthet återfinns i båda tabellerna. De rubriker som inte finns med på båda listorna, återfinns dock bland de övriga kategorierna för respektive bransch, men kom inte med som topp 5. Således syns inga större skillnader i de rubriker som tematiserats som vanligt förekommande för de respektive branscherna. Det är viktigt att poängtera att annan information före informationskravet alltid funnits med vid årsredovisningen som sådan. Det nya informationskravet, ur vilken studien tar avstamp, innehåller bara ett adderat krav på att revisorn nu har ansvar att uttala sig kring denna information. Således är det inte den andra informationen per se som har adderats till årsredovisningen i enlighet med den nya standarden, utan endast revisorns rapporteringsansvar kring denna. De presenterade klassificeringarna ovan skingras tydligare nedan.

4.1.4.1 VD-ord

Den enskilt mest förekommande rapporteringen hänförlig till annan information har vid dokumentstudien visat sig vara “VD-ord”. Vid dokumentstudien kan denna informationsrapportering generaliseras till ett stycke i vilket VD:n konkluderar sina tankar kring räkenskapsåret, ofta på ett relativt lättsamt sätt till både struktur, innehåll och formuleringar. Detta format av annan information har ideligen utgjorts av de utmaningar bolaget stått för inför året och hur dessa har bemötts. Dessutom har VD:n inte sällan uttalat sig om vilka mål bolaget haft under året och hur man har arbetat för att uppnå dessa. Vid VD-ordet nämns även ofta företagets ekonomiska resultat på ett mycket övergripande plan, med VD:ns kommentar kring utfallet. Nedan exemplifieras hur annan information i form av VD-ord kan se ut. Illustrationen är ett utdrag ur

26

årsredovisningen för MedMera Bank avseende räkenskapsåret 2016. Rapportering av VD-ord tyder i studien vara den information som riktar sig mest till externa intressenter, exempelvis investerare eller leverantörer och anses i studien utgöras av underliggande säljargument. Exempel på sådant argument ser vi i nedanstående figur “MedMera Bank har ett mycket bra korterbjudande och under året sålde vi drygt 50 0000 nya betalkort” och “trots ett utmanande år ser jag med tillförsikt på vårt uppdrag att erbjuda en väl fungerande finansiell infrastruktur för butikerna och bidra till merförsäljning genom attraktiva och enkla produkter”. Dessa argument upplevs i vissa fall även riktas internt mot den befintliga personalen i form av någon kortfattad mening med ett tack och där medarbetarnas insats lyfts fram som viktig. Rapporteringen av VD-ord förekommer enligt tabell 2 och 3 ofta, inom både banker och kreditmarknadsinstitut. Trots att utformningen och upplägget av informationen som sådant liknar varandra i båda branscherna, upplevs informationen som presenteras vara företaggspecifik. Att studien tyder på att VD-ord är företagsspecifikt är med anledning av att den innehåller viktiga händelser av olika slag för det aktuella bolaget och därav skiljer sig mellan olika bolag. Studiens avslutande tolkning kring rapporteringen av VD-ord är att den är relativt lättläst och begriplig.

Figur 4: Utdrag ur MedMera Bank Årsredovisning, 2016 s.3, exempel på VD-ord. Källa: Retriever Business

27

4.1.4.2 Företagsstyrning/Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen är enligt sammanställda klassificeringar ovan det näst mest förekommande informationsformatet för annan information presenterade i revisionsberättelser för företag av allmänt intresse. Vid bolagsstyrningsrapporteringen presenteras vanligen hur beslutsprocesser inom bolaget har gått till och vilka befattningar som innehas respektive styrande och kontrollerande befogenheter. Utöver detta har det i många fall informerats om aktuell bolagsordning, bolagsstämma och rösträtt. Nedan exemplifieras rapporteringen kring bolagsstyrning som annan information genom ett utdrag från årsredovisningen för Nordea Bank 2016. Studiens tolkning av rapporteringen kring bolagsstyrning är att den är informativ till sin natur, då det enligt nedan på ett strukturerat sätt beskriver begreppen flertalet bolagsorganisatoriska begrepp och illustrerar en figur över hur strukturen ser ut. Trots att flertalet av de begrepp som beskrivs i exempelutdraget är relativt svåra, beskrivs dessa på ett generellt, relativt lättförståeligt vokabulär och tydliga ord - till skillnad från dess mossiga beskrivningar i exempelvis Aktiebolagslagen. Informationen i sig upplevs inte vara särskilt företagsspecifik, eftersom att allmänna beskrivningar av ord såsom rösträtt och bolagsstämma beskrivs, vilka är identiska för alla företag.

Figur 5: Utdrag ur Nordea Bank AB Årsredovisning, 2016 s.59, exempel på Företagsstyrning/Bolagsstyrning

28

4.1.4.3 Året i korthet

Under det avsnitt som klassificerats till “Året i korthet” har innehållet utgjorts av precis vad rubriceringen antyder till - en kort sammanfattning över väsentliga händelser under räkenskapsåret. Dessa presenteras ideligen kortfattat och i många fall i någon typ av punktform. Den kortfattade informationen innefattar även relevanta nyckeltal och resultatnivåer. Under klassificeringen presenteras vanligen någon form av illustrativ graf eller tabell för att belysa utvecklingen av särskilt väsentliga nyckeltal. Under dokumentstudiens gång lades märke till att delar av årsredovisningsdokumenten kan vara omkring 200 textsidor långa. Med hänsyn till att årsredovisningsdokumenten i sig bedöms vara ganska “tunga”, är en tolkning av presenterandet av “året i korthet” att den ger den tidsknappe läsaren en god överblick över de mest väsentliga händelserna under året, utan att denne behöver läsa all “annan information”. Nedan exemplifieras klassificeringen med ett utdrag från Ikano Bank:s årsredovisning för 2016. I figuren framgår på ett enkelt och mycket överskådligt plan hur det gångna året har gått och de viktigaste nyckeltalen presenteras. “Året i korthet” kan precis som “VD-ord” anses i själva presenterandet, ha en tämligen liknande utformning, men anses precis som “VD-ord” vara branschspecifik i sin karaktär. Studiens tolkning tyder vidare på att dessa två rapporteringstyper inte är helt olika innehållsmässigt, båda presenterar ofta viktiga och stora händelser under året, men med en upplevd skillnad att “Året i korthet” innehåller mer siffror, precis som vi ser i figuren nedan.

Figur 6: Utdrag ur Ikano Bank AB Årsredovisning, 2016 s.2, exempel på Året i korthet Källa: Retriever Business

29

4.1.4.4 Företaget i korthet/Företagsbeskrivning

I liknande anda som för ovanstående klassificering “året i korthet” presenteras under denna rubricering kortfattad information om företaget. Informationen kan vara både numerisk och icke-numerisk, men har inom dokumentstudiens omfång i samtliga fall utgjorts av en blandning av båda. Den presenterade informationen under denna rubricering är ofta hänförlig till företagets operativa drift. Den numeriska informationen har i många fall noterats vara antal kunder, antal anställda och antal kontor. I många fall kompletteras den numeriska presentationen av några beskrivande meningar om företagets verksamhetsbeskrivning och vision - i många fall med liknande ton, struktur och innehåll som förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Tolkningen av texten är densamma som ovanstående, att den tidsknappe läsaren på ett enkelt sätt får en numerisk och icke-numerisk överblick över företaget. Ytterligare en tolkning är att texten bedöms rikta sig till företagets externa intressenter. Nedan presenteras en karakteristisk företagsbeskrivning från Swedbanks årsredovisning för 2016. Exempelillustreringen kan närmast liknas vid en marknadsföringsbild, vilken uppfattas i studien vara riktad till externa läsare.

Figur 7: Utdrag ur Swedbank AB Årsredovisning, 2016 s.2, exempel på Företaget i korthet/Företagsbeskrivning.

30

4.1.4.5 Omvärldstrender

Omvärldstrender innehåller, precis som många av de ovan nämnda klassificeringarna, en blandning mellan numerisk och icke-numerisk information. Den genomgående trenden under rubriceringen har varit att presentera information om det aktuella och historiska ränteläget i Sverige, BNP och dess årliga procentuella förändring samt utvecklingen på Stockholmsbörsen. Informationsområden har en naturlig koppling till företagets verksamhet och drift, eftersom att samtliga företag av allmänt intresse opererar på en marknad tillsammans med dess omvärld - varför dessa trendkurvor ofta lyfts fram med en kompletterande beskrivning kring hur de har påverkat eller förväntas påverka företagets operativa drift. Texten bedöms inte direkt innehålla företagsspecifik information, eftersom den berör omvärldsfaktorer. Omvärldstrender har dock påverkan på företagets operativa drift, varför förklaringen av dessa är viktiga. Det bedöms dock kunna liknas mer vid sekundär, indirekt information om företaget. Nedan utdrag från Sparbankens årsredovisning för 2016 utgör en representativ illustration över rubriken. I figuren exemplifieras hur dessa omvärldstrender brukar presenteras och som tidigare beskrivits blandas ofta numerisk och icke-numerisk information i rapporteringen kring “Omvärldstrender”, vilket även är fallet i nedanstående figur.

Figur 8: Utdrag ur Sparbank Boken Årsredovisning, 2016 s.4-5, exempel på Omvärldstrender Källa: Retriever Business

31

4.1.4.6 Definitioner och förklaringar

Ytterligare en rubricering klassificerad som annan information är den innehållande definitioner och förklaringar av olika nyckeltal. Informationen utgörs av förklaringar av nyckeltal som används vid den finansiella rapporteringen. Tolkningen av texten är densamma som tolkningen för texten kring bolagsstyrning, att förklaringar av ord med till synes mossiga beskrivningar i Aktiebolagslagen, beskrivs med ett enklare vokabulär. Orden i sig bedöms vara generella och applicerbara på nästan alla företags räkenskaper. Under dokumentstudiens gång lades märke till att ordlistan är näst intill identisk för samtliga företag, varpå de inte bedöms vara särskilt företagsspecifika. De kan förvisso bistå med relevant bakgrundsinformation kring hur de finansiella räkenskaperna ska tolkas, men denna rapportering av annan information bedöms inte vara av särskilt kommunikativ art. Nedan presenteras ett exempel från årsredovisningen 2016 för Svenska Handelsbanken AB. För de läsare, däribland finansiella investerare, som läser avsnittet om definitioner och förklaringar presenteras inga direkta nyheter, eftersom nyckeltalen antas förekomma vid de flesta finansiella investeringsbesluten. I figur nedan exemplifieras hur “Definitioner och förklaringar” presenteras och studiens tolkning mynnar således ut i att denna information inte kan anses vara av företagsspecifik karaktär, då den i studien visat sig vara närmst identisk mellan företagen. Att ordlistan visade sig vara tämligen identisk mellan företagen tyder dock enligt studien istället på att informationen innehållande exempelvis “osäker fodran” och “kreditförlustnivå”, kan vara av branschspecifik karaktär.

Figur 9: Utdrag ur Svenska Handelsbanken AB Årsredovisning, 2016 s.218, exempel på Definitioner och förklaringar

32

4.1.4.7 Hållbarhet

Hållbarhet och hållbarhetsfrågor är komponenter som återfunnits under annan information i flertalet fall. De studerade årsredovisningarna, oberoende av om de presenterar en separat hållbarhetsredovisning eller inte, innehåller ofta inslag av hållbarhetsfrågor i kortfattat format. Ofta illustreras hur bolaget arbetar för att möta hållbarhetsmål genom att exemplifiera vilka initiativ och aktiviteter som tagits under det gångna räkenskapsåret. Informationen är ideligen relativt kortfattad, med bakgrund till att många företag presenterar en separat hållbarhetsredovisning. I samtliga fall då informationen kring hållbarhet har återfunnits i årsredovisningsdokumentet, uppfattas i studien vara när företaget inte har publicerat en separat hållbarhetsredovisning. Detta har noterats vid inhämtandet av årsredovisningsdokumenten, då det på samma sida finns att inhämta separata hållbarshetsredovisningsdokument. Därigenom lades märke till att, i de fall det fanns separata årsredovisningsdokument, inkluderades inte hållbarhetsavsnittet i årsredovisningen. Vice versa verkade det inte finnas separata hållbarhetsredovisningsdokument i de fall avsnittet om hållbarhet inkluderas bland den andra informationen i årsredovisningen. Nedan skingras utdrag från Aktiebolaget Svensk Exportkredits årsredovisning för 2016 för att belysa hur den kortfattade hållbarhetsinformationen kan se ut. Figuren, som är ett typexempel för hur hållbarhetsrelaterade frågor presenteras i de underlag dokumentstudien har undersökt, beskriver först hållbarhetsmålen på ett globalt plan för att sedan genom hänvisningar till andra sidor, koppla an mot företagets mål och aktiviteter för att nå dit. Studiens tolkning gällande huruvida detta avsnitt bidrar med företagsspecifik information anses i den del som inkluderas under sidangivelserna för annan information, inte vara företagsspecifik. Främst ges en kortfattande, precis som i figuren, övergripande beskrivning, för att i nästa steg hänvisa läsaren vidare till andra sidor för att komma åt det aktuella företagets mål och aktiviteter. Enligt studien är det här som den företagsspecifika informationen föreligger.

Figur 10: Utdrag ur Aktiebolaget Svensk Exportkredit Årsredovisning, 2016 s.137, exempel på Hållbarhet

33