Detta tema omfattade ett större material från informanterna än det tema som berörde familjen. De subgrupper som främst berördes inom denna kategori var kontakten med vänner och bekanta samt andra informella sociala sammankomster.
2.1 Kontakt med vänner och bekanta
Samtliga informanter uppgav att de hade en mycket god kontakt med vänner och bekanta. En av informanterna menade att vännerna hade blivit viktigare med tiden eftersom det inte längre fanns några släktingar kvar i stan.
De (vännerna. förf. anm.) är så viktiga! Vi har ju kommit ännu närmre, för vi har ju ingen släkt i närheten.
Informanterna ansåg sig ha fina kamratgäng och umgängeskretsar där de höll ihop. De berättade att vänner betydde oerhört mycket för hälsan och välbefinnandet då det innebar ett regelbundet socialt umgänge och personligt stöd.
/.../ sedan har vi en liten bekantskapskrets som är väldigt intim./.../ hur de än har flyttat och farit så har vi aldrig släppt kontakten. /.../ Vi har hållit i hop i 61 år hela tiden, hela tiden.
Definitionen av ett gott socialt stöd från vännerna uttryckte en av informanterna så här:
Vidare talade flertalet informanter om att det även var skönt att ha många bekanta som de exempelvis hälsade på och bytte några ord med. Detta kunde ske när de gick på stan, då de möttes i trapphuset eller när de planterade växter på gården.
/.../ vi försöker väl prata när vi möts här i huset och någon gång bjuder in varandra och sådär... Vi sköter om planteringarna här ute också och då träffar man ju en del och går och pratar.
Majoriteten av informanterna uttryckte att vänskap innebar ett ömsesidigt givande och tagande, vilket en informant uttryckte så här: Min vänskap med människor /.../ det betyder
ju att jag har gjort någonting. Jag har ju odlat vänskaper. Jag har ju försökt göra det trevligt för dem också. /.../ Jag känner mig inte misslyckad nu bara för det .
Samtliga kvinnliga informanter uttryckte att det fordrades ett arbete med att upprätthålla en vänkrets och att detta kunde vara svårt att orka med i olika perioder av livet.
/.../ när man blir äldre märker jag ju att det hänger ju väldigt på att man har ork och jobba med de där sakerna. /.../ För ens vänner är ju ofta då i samma ålder och kanske har olika handikapp och en del är lite äldre och orkar kanske inte. /.../ Så är det väl i alla åldrar, men det är bara det att det blir på ett annat sätt när man blir äldre genom att det är så mycket som händer. Och den umgängeskretsen man kanske har haft kanske inte finns mer utan man måste helt enkelt försöka få nya.
En av informanterna uttryckte att det var lättast att umgås med människor ur samma generation.
/.../ det är ju så att man känner sin egen åldersgeneration bäst, men det är inte så utan att vi i alla fall hälsar på varandra vi andra också.
Många informanter berättade att de brukade ställa upp och hjälpa sina vänner eller sin familj på olika sätt. Det verkade vara en viktig del av den sociala biten för många av dem att de kände sig behövda och hade möjlighet att hjälpa sina medmänniskor.
Så jag är inte så ensam, men jag vet att det finns människor, och jag försöker faktiskt där jag bor här dra in folk (i lägenheten. förf. anm.) så att de får lite att göra.
/.../ så länge jag klarar mig själv /.../ kan jag kanske hjälpa min omgivning istället, mina jämnåriga, och få lite liv i dem.
2.2 Informella sociala sammankomster
Många av informanterna uppgav att de ansåg sig leva ett aktivt liv som innefattade ett stort umgänge med vänner och bekanta. Bland annat var bridgespel med vänner, att gå på konserter och teaterföreställningar samt att spela Boule och vara med i olika studiecirklar populära sysselsättningar. Alla dessa olika former av informella sociala stöd uppgavs av informanterna skapa band till andra människor utifrån gemensamma intressen.
Jag spelar Boule bland annat, och det tycker jag är jättekul! Där är vi ett väldigt fint kamratgäng tycker jag. /.../ kamratskap som jag upplever både i ett par studiecirklar och i bouletävlingar.
Jag är ju bridgespelare också och har spelat Bridge i femtio år./.../ Och då får man ju vänner på det viset att – ja men kom hem till mig så spelar vi.
Vissa av informanterna uppgav även att de höll kontakten med före detta kollegor.
Jo det är, dels är det ju kollegor man har. Vi träffas en gång i månaden några stycken på ett kafé i stan.
Jag fick veta att kulturen var en viktig del i informanternas liv och även en viktig del av samhället då den skapade god gemenskap mellan människor.
Kulturen fostrar människan till att bli öppnare, få en annan livsinställning. Vi måste ju ha den biten om vi inte ska få ett fruktansvärt hårt samhälle. Kulturen lär oss
medmänsklighet och ger gemenskap med andra människor och kulturer.
Bokstödet på biblioteket i kommunen var en populär informell sammankomst enligt många av informanterna.
/.../ sedan är jag med i bokstödet som finns på biblioteket. Vi träffas också och har mycket trivselkvällar. Vi har gökottan och vi har lite utav varje. /…/ det är mycket givande.
Vissa uttalanden av informanterna motsade dock bilden av att de i hög utsträckning sökte aktivera sig och umgås med andra. Självvald ensamhet ansågs vara viktigt för många. En av informanterna uttryckte detta så här:
Jag är sådan att jag vill inte ha för mycket. Utan jag tycker det är roligt att ha lite lugn och ro och sitta och läsa och lösa korsord.