Min upplevelse av informanternas åsikter om samhället stöd var att de kände sig kluvna i frågan. Å ena sidan menade de att samhället gav ett gott stöd till samhällsmedborgarna och att människor i allmänhet klagade för mycket på samhället. Å andra sidan talade de mycket om de olika samhällsstöd som enligt deras mening borde bli bättre. Dessa åsikter framkommer i nedan följande stycke so m delats in i subgrupperna samhällsservice, förebyggande arbete samt sjukvård och äldreomsorg.
4.1 Samhällsservice
Flera av informanterna menade att allmänheten borde uppskatta allt om samhället erbjöd i högre utsträckning och en av dem framförde nedanstående åsikter:
/…/ det är ju ett härligt samhälle som vi har det. Jag njuter ju när jag cyklar, tänk att de har gjort cykelbanor åt mig så här./.../ Vad kostar det alltihopa? Tänker vi på och räknar vi ut, vad kostar det att få gå och bada?
Samtliga informanter berättade att de tyckte att samhället erbjöd en mängd olika slags service som var ett ovärderligt stöd för de äldre. Exempelvis var bibliotekets service med ”Boken kommer” samt böcker och dagstidningar på kassett omtyckta stöd för äldre med rörels ehinder eller synskador.
Jag har alltid fått ett gott stöd från biblioteket och att de alltid är vänliga och lämnar och hämtar böcker, eftersom jag inte kan gå dit själv.
Informanterna menade vidare att hela samhället byggde på att medborgarna fick hjälp när de behövde den, och detta system upplevdes av samtliga som ett tryggt stöd.
Det som kännetecknar ett socialt stöd från samhället är väl att man har möjlighet att, framförallt vid krissituationer, få hjälp.
Jag tror att det finns så mycket om man utnyttjar det rätt. /…/ Jag tycker att hela systemet har utvecklats ganska väl det får jag säga.
Det upplevdes av några av informanterna som svårt att bedöma hur mycket ansvar för att ta hand om sig själva och sin familj som borde läggas på enskilda individer och hur mycket man rimligen kunde förvänta sig av samhället.
/.../ i det här systemet så tycker jag liksom också att det är svårt. Därför jag menar hur mycket ska man lägga på enskilda människor och hur mycket ska man begära utav kollektivet?/.../ Det, det är ju ändå fint men den gamla ska vi säga bondesamhällstanken att föräldrarna fanns där på gården. När de blev gamla kunde de ha hand om
barnbarnen och ge dem råd. Men samtidigt då de som blev ensamma utanför /.../ det gäller att hitta en bra medelv äg i allt detta.
Majoriteten av informanterna menade att samhällets stöd till de äldre hade blivit mer otryggt på senare år i takt med att ekonomin hade försämrats.
Man ska ju nästan vara svårt sjuk idag innan man vågar komma på ett lasarett för då ska man till sin egen läkare först. Sedan är det väntetid och väntetid. Så att på så sätt har ju samhället försämrats betydligt mot vad det har varit. Men det är ju ekonomin.
Två av informanterna menade att ekonomin även var dålig för många äldre.
Allting har blivit dyrare, allting går ju upp. Men vi som pensionärer, ja 40-50 spänn kan man väl få extra på en månad och det är ju småsummor.
Färdtjänsten var ett annat av de stöd från samhället som togs upp av flera informanter. Dessa menade att det var bra att färdtjänsten fanns att tillgå, men att det på senare tid blivit allt svårare att bli beviljad färdtjänst samt att resorna med färdtjänst blivit sämre då det blivit längre väntetider.
Men jag hoppas en sak och det är att kommunerna skall släppa till pengarna till
färdtjänsten. /…/ Om de vill ut en vacker söndag så skall de kunna ringa och få åka i en bil. Förut kunde man ringa samma dag och få färdtjänst. Nu måste man ringa dagen före.
Andra försämringar som togs upp var kollektivtrafiken. En av informanterna uttryckte sitt missnöje i följande uttryck: De har dragit in bussarna. Vi hade två bussar i timmen som
gick förbi här nere innan. I dag är det ingen.
4.2 Förebyggande arbete
Informanterna menade att samhället tillhandahöll ett gott stöd för äldre på många sätt och att det fanns stora möjligheter att ha goda kontaktnät i samhället för de flesta äldre.
Det är ju viktigt att man har ett kontaktnät på något sätt, men det är ju ingenting som går att riktigt att organisera fram. Det finns ju möjligheter men det beror ju väldigt på personen.
Dock menade många informanter att man genom olika samhällsåtgärder borde kunna förbättra de sociala kontaktnäten.
För att det där sociala som människor behöver, det kan man inte sluta med med en gång, för då lägger sig folk. Och det kostar mycket mer för samhället när en människa kryper i säng.
Ett av önskemålen som framkom var att kommunen och bostadsbolagen skulle bygga fler samlingslokaler och sällskapsrum där människor kunde träffas och prata, spela kort eller laga lite mat ihop. Det föreslogs också att den omtyckta dagverksamheten för äldre borde hållas öppen även under kvällstid.
Ja för jag vet hur mycket, hur tråkigt folk har det och det måste göras något. Och det jag inte kan förstå det är att sådana här stora bostadsstiftelser /.../, att de inte har råd, med den hyran de tar ut, har råd att göra ett sällskapsrum i någon källare eller något. /.../ De behöver ju bara sitta på en stol, de kan ha med sig en termosflaska med kaffe /.../ och bara prata. Det har inte gått upp för alla vad betydelsefullt det är för äldre människor.
Majoriteten av informanterna talade mycket om förebyggande arbete, där de äldre fick hjälp att komma ut och hålla igång både socialt och fysiskt högre upp i åldrarna.
/.../ det har blivit mer tung vård alltså. Och då blir den också dyrare för samhället. Och det är för det som de inte har råd med den vården snart, för de har inte tillräckligt med pengar. För om de hade lagt mer pengar på förebyggande vård och på service vård då hade det blivit på ett helt annat sätt. /.../ Det är två vägar att välja på. Den ena går emot att jag kan leva ett gott liv mycket, mycket längre än människor i allmänhet tror, va. Och den andra den går mot ättestupan på det viset att jag i min passivitet ser till så att jag blir mer och mer beroende utav andra.
Två av informanterna menade att hemtjänsten borde arbeta mer serviceinriktat och få resurser till att bedriva uppsökande verksamhet.
/…/ vi ska ha servicebetonad äldreomsorg så tidigt som möjligt för att hjälpa dem att hålla sig igång, så länge som möjligt. Därför att på det viset så får varje individ ett bättre liv än att sitta fullständigt passiv och bara bli undan för undan bara bli ett vårdkolli.
Vidare ansåg flertalet informanter att samhället borde satsa mer på rehabilitering och sjukgymnastik istället för att dra ner även på den verksamheten som de ansåg att samhället gjorde i dagsläget.
/.../ jag gick dit ner (till rehabiliteringen. förf. anm.). /.../ Och det var ju nyttigt de där rörelserna. He lt enkelt tog de bort det. /.../ Människan behöver ju hålla sig uppe, det blir ju mycket, mycket värre när de blir så dåliga så att de ligger i sin säng. Då kostar de ju mer.
Flera av informanterna menade att samhället borde arbeta för att stärka den moral och etik som de menade idag hade börjat svikta, vilket man kunde se i ökningen av muthärvor och skandaler bland näringslivets toppchefer. Dessa informanter menade att människor behövde bli mer solidariska och medmänskliga.
/.../ samhället får vakna upp och försöka följa upp allt det här fusket och alla som
försöker att sko sig på samhällets bekostnad. Vi måste ju vara solidariska med varandra.
4.3 Sjukvård och äldreomsorg
Samtliga informanter hade endast gott att säga om den sjukvård de hade fått. Sjuk vård- och rehabiliteringspersonal rosades och informanterna menade att Sverige i allmänhet hade en fantastiskt fin sjukvård.
/.../ jag kan inte göra annat än ge sjukvårdspersonalen, i stort sett de allra flesta, det allra högsta betyget när man kommer i närheten och behöver vård.
Sammantaget menade informanterna att hemtjänsten var det främsta stödet som samhället erbjöd de äldre och hemtjänstpersonalen beskrevs som fantastisk då tjejerna uppfattades som i stort sett alltid lika glada och trevliga.
Ja det finns ju ganska mycket stöd från samhället, men det bästa är ju naturligtvis hemtjänsten, det är ju ett stort stöd. Utan dem skulle jag inte kunna bo här.
/.../ jag tycker att man har ju alltid ett vänligt bemötande.
Flertalet informanter ansåg att samhället gjorde mycket för de äldre, men att det kunde bli mycket bättre än vad det var idag. Många problem tog upp i samband med hemtjänsten. Några av dessa var enlig informanterna för mycket personalrotation och för mycket unga vikarier.
/.../ istället för att de där vanliga som man är van att ha, så kommer det ovana. Och ibland är det unga flickor som precis har gått ut gymnasiet /.../ Och det här återverkar på att man blir lite osäker, man får kanske inte det stödet som man får utav de där som är äldre /.../
Två av informanterna menade att hemtjänsten borde ta lite mer hänsyn till vad som behövdes utföras och inte vara så rigida i sina arbetsuppgifter. En av dem uttalade följande: Jag skulle vilja önska att de skulle kunna ha lite mer flexibilitet.
Funktionen med larm som de äldre kunde trycka på vid behov ansågs vara en stor trygghet. En av informanterna uttryckte detta så här: Hade man inte larmet så skulle man
ha en förfärlig ångest och inte veta hur det skulle sluta. /.../ Så det är ju skönt, det är ju något som är bra.
Flertalet informanter var oroliga inför de kommande ekonomiska neddragningarna inom kommun och landsting. De uttryckte att det kändes viktigt för deras personliga trygghet att lasarettet i Oskarshamn fick vara kvar och att det fanns god tillgång på personal.
/.../ ja jag är nästan arg förstår du, för att de talar om att de ska skicka iväg människor som så väl behövs alltså. Det är inte klokt egentligen. Välutbildad personal alltså som ska bli arbetslös och det är så många som behöver deras tjänster.
Ett problem som togs upp av flera av informanterna var samhällets syn på de äldre. Flera av informanterna erfor att människor som inte klarade av att hjälpa andra eller ta hand om sig själva blev värderade på ett annat sätt. Informanterna uttryckte en upprördhet över detta och menade att det kändes som om allmänheten tyckte att de äldre behövde så mycket sjukvård att det vore billigare om de dog innan de blev så gamla.
Man är inte sämre än man inser detta att när jag sitter där senil och inte klarar att ja stå upp och hjälpa andra så får andra en helt annan syn på mig, jag värderas på ett helt annat sätt. /.../ Jag har nu möjligheter att tänka klart, att ge ut det jag har inombords själv. Men sen då? När jag kommer på det senila stadiet, då orkar kanske inte personalen lika lätt att uppmuntra mig.
Det är ju så att äldre människor behöver mycket sjukvård. Det är ju inte underligt att de säger att de gamla skall dö för att de kostar för mycket.
Samtliga informanter talade om oron för att bli utelämnade till samhället. Vissa av dem menade även att det var jobbigt att vara gammal.
Jag ska tala om en sak, att det är väldigt jobbigt att vara gammal. /.../ man känner att man inte klarar av det så där bra. Man behöver lite mer hjälp och det är ju där hemtjänsten kommer in. Och de gör ju så gott de kan.
De (äldre som inte har släktingar i närheten. förf. anm.) måste lita på att de har några vänner, eller är det hemtjänsten. De är precis utlämnade till det. Och man kan ju välja hemtjänsten, men /…/ de har ju så lite tid över.
Många informanter var oroade över det framtida scenariot då det var platsbrist på nästan samtliga äldreboenden i kommunen.
/.../ vi skulle få välja om vi ville ha eget boende eller om vi ville bo i till exempel
gruppboende, men det är ju inte lönt i dag därför att det finns ju inte gruppboenden så att det räcker.
Flertalet informanter uppgav sig även vara oroade över utvecklingen mot en ökad anhörigvård då en av dem inte hade några barn och andra på grund av att deras anhöriga bodde långt borta.
Det kan ju göra att man får en viss ångest - hur skall det bli för mig med det här?. Den som är som jag, som inga barn har i stan, man kan inte räkna på anhörigvård.
En av informanterna menade att samhället i högre utsträckning borde stötta och uppskatta de människor som skötte om sina anhöriga.
Jag tycker att vi skulle få lite mer uppskattning från samhället, alla vi som ställer upp och sköter våra anhöriga. /.../ Kvinnor gör ju otroliga insatser, och mer och mer fordrar de ju att vi skall göra. Det var skillnad förr när man var hemmafru. Då kunde man ta hand om sin mamma och pappa eller svärmor och svärfar. Men det kan ju inte kvinnorna idag. De har inte ork och tid att ta hand om ett par gamla föräldrar.
Flera informanter tog spontant upp ämnet döden och menade att de inte var rädda för att dö. Samtliga uttryckte att de hade haft ett givande och bra liv. En av dem uttryckte sig i följande ord: /.../ jag har haft en positiv inställning till livet. Och det har jag även till
DISKUSSION
Med utgångspunkt från de nationella folkhälsomålen (1) ses ett ökat socialt stöd och stödjande miljöer som ett viktigt steg i ledet mot ett ökat deltagande och inflytande i samhället för den äldre befolkningen. På socialdepartementets webbsida (23) uttalar sig forskningsminister Thomas Östros om att vi i Sverige har stora kunskapsmängder att hämta in när det gäller åldrande. Forskarna behöver samtidigt bli bättre praktiker och föra över kunskape n till en god social omsorg (23). Intresset för hälsofrämjande och
förebyggande åtgärder bland äldre har enligt Socialstyrelsen (24) inte fått något riktigt genomslag i praktiken. Dock pågår en betydande kunskapsutveckling på området och olika studier har visat att bland annat fysisk aktivitet och gott socialt stöd har positiva verkningar på äldres hälsa. Det finns alltså skäl att rikta uppmärksamheten mot den växande andel äldre som har relativt god hälsa, bor i egna bostäder och klarar av det mesta själva. Det är viktigt att utveckla metoder för att hjälpa dem att bevara sin
funktionsförmåga och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. (24) I studien har jag försökt föra fram människors upplevelser av socialt stöd utifrån deras eget perspektiv. I enlighet med framtagna resultat verkar det sociala stödet vara en viktig bestämningsfaktor för de äldres välbefinnande och enligt informanterna bör arbetet mot en förstärkning av det sociala stödet från samhället öka. Därav vill jag föra fram åsikten om vidare forskning kring socialt stöd för äldre som en essentiell del av det framtida folkhälsoarbetet.
Metoddiskussion
Enligt Malterud (20) är kvalitativa metoder lämpliga då man vill studera ett fenomen som är delvis okänt. Enligt Nationella folkhälsokommittén finns få publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter om erfarenheter av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till äldre (25). Då studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av socialt stöd grundades valet att göra en kvalitativ studie bland annat på att området är relativt bristfälligt undersökt. Malterud (20) hänvisar till kvalitativa forskningsmetoder vid sammansatta och komplexa frågeställningar. Att ålderdom och sociala nätverk är varierande och komplexa områden att undersöka bidrog därmed till mitt beslut om att kvalitativa metoder torde vara att föredra.
Den fenomenologiska metoden som har använts för datainsamling och analys i denna studie är väl lämpad för intervjustudier där man vill utröna intervjupersonernas
upplevelser och erfarenheter. Den fenomenologiska analysproceduren förutsätter dock att intervjuaren skall kunna få en klar bild av informanternas livsvärld på endast ett par timmar. Detta torde i de flesta fall inte vara möjligt, vilket gör att metoden med fördel kan tillämpas vid längre studier, där forskaren har lång tid på sig att bygga upp ett förtroende hos informanterna.
Tillvägagångssättet som valdes för datainsamling var semistrukturerade djupintervjuer. Syftet med detta val var att få informanterna att ge en så uttömmande och personlig beskrivning av sina upplevelser som möjligt. Intervjuerna dokumenterades genom
bandupptagningar för att underlätta transkriptionsprocessen. Bandinspelningarnas kvalitet var genomgående goda, vilket ökade möjligheterna att transkribera materialet ord för ord.
Urvals- och kontaktproblem
Jag såg ingen möjlighet att själv lokalisera äldre med hjälpinsatser i hemmet då
hemtjänsten och distriktssköterskorna inte får lämna ut uppgifter om sina vårdtagare till allmänheten. Därav kontaktades äldreomsorgen och en av hemtjänstens enhetschefer som bistod mig i arbetet med att få kontakt med de äldre.
Ursprungligen var tanken att åtta informanter skulle ingå i studien samt att hälften av dessa skulle ha hjälpinsatser från samhället och hälften klara sig själva. Emellertid medförde hemtjänstens svårigheter att få tag i äldre som var intresserade av att delta i studien att jag på grund av tidsbrist fick reducera antalet informanter från åtta till sex. Därefter reducerades antalet ytterligare en gång till fem pensionärer då jag under en intervju blev varse om att en av informanterna inte uppfyllde kriterierna för att medverka i studien. Ett begränsat urval kan enligt Malterud (20) bidra till att sänka studiens
tillämpningsmöjligheter. Urvalet inbegrep äldre som samtliga hade intresse i sociala frågor och var aktivt deltagande i samhällsaktiviteter och endast en av informanterna hade hemtjänst. Med största sannolikhet har många viktiga grupper av mer utsatta äldre förbigåtts i urvalet. Dessa grupper skulle kunna utgöras av äldre med bristande sociala
kontakter, äldre med omfattande fysiska eller psykiska sjukdomar, missbrukare eller äldre utsatta för misshandel i hemmet. Vidare härstammade samtliga informanter från Sverige vilket gör att studiens resultat förmodligen inte kan tillämpas på individer från andra etniska grupper.
Svårigheter att handskas med materialet
Vissa svårigheter som möttes under intervjuernas genomförande kan härledas till min ringa erfarenhet av tidigare djupintervjuer. Under intervjuerna fann jag det svårt att inte ställa ledande frågor samt att hålla informanterna inne på rätt spår under vissa delar av intervjutillfällena. Flertalet informanter hade olika områden i sina liv som de brann för och gärna ville återkomma till under intervjuernas gång. Detta medförde att de frågor som blev besvarade inte alltid var de som hade ställts. Min förmåga som intervjuare kan därmed ha brustit, då jag inte lyckats föra intervjuerna efter informanternas premisser. Vidare kan min bristande erfarenhet i intervjuteknik ha bidragit till att det undersökta ämnesområdet inte fick önskvärd fördjupning. Det upplevdes även som svårt att avväga lämplig tidpunkt för avslutande av intervjun. Somliga informanter hade mycket att förmedla. Därmed va r det svårt att veta om en fortsättning av intervjun skulle komma att av vikt för studien eller om bandspelaren kunde stängas av, trots att intervjun fortsatte