4. Resultatredovisning av enkätsvar, observationer samt
4.2 Inkludering och exkludering
är en situation som kan bädda både för utanför- skap och vänskap. Barnet kan bli den populäre som andra vill leka med men barnet kan också bli, utanför, retad och mobbad.
I det vinnande bidraget skriven av Minna Skans är berättelsen som helhet och slutet en realitet som många barn får genomleva. Författaren Minna Skans skriver här om de som mobbar, den som blir mobbad och de åskådare till mobbingen som finns på våra skolor. Jag väljer att i helhet referera denna berättelse dels för att den fångar upp flera av de teman som återkommer i de andra berättelserna och dels för att den är mångfaset- terad (Minna och hennes föräldrar har givit tillstånd till detta).
Den tomma stolens historia
Det kändes hemskt med den tomma stolens histo- ria. Men ingen behövde ta upp det för alla visste varför stolen helt plötsligt var tom. Alla utom dem som verkligen behövde veta, ingen vuxen hade förstått. Fast det hade varit uppenbart ända från början. Man kan inte i efterhand förstå hur det kunde hända. Allt kändes så overkligt men ändå var det så verkligt det kunde bli.
Det var på sommaren för ett år sedan Maya flyt- tade hit. Då var de flesta bortresta eller upp- tagna av annat. Men jag hade tid och den tiden tillbringade jag ofta med Maya, som jag lärde känna jättebra. Hon hade helt nyligen flyttat hit till Sverige från Afrika med sina ´nya´ föräldrar. När hon första dagen kom in i klassrummet gick det en stöt genom hela klassrummet. Hon gick
fram och hälsade på våran lärare och tittade upp i hennes blå ögon och hennes falska leende. Var- för, var den första frågan jag ställde mig när jag förstod att ingen gillade henne. Men det var långt senare jag förstod och fick ett svar. Den första veckan kanske den första månaden var bra, alltså hon lärde inte känna någon annan men verkade nöjd. Det var som på en given signal allt föränd- rades och det värsta var att det var svårt för mig att låta bli att hänga med. Det var som om ingen förstod att Maya verkligen hade haft det svårt och att det var med sorg hon hade lämnat Afrika där hon växt upp. De tog henne mer som ett djur och tvingade henne att vara som en slav åt dem. De hade ingen tanke på att visa henne lite respekt och låta henne berätta sin historia som hon hade gjort för mig. Det var hemskt så mycket hon fick stå ut med men …
Vad skulle jag göra. Det värsta som kunde hända var att de skulle göra samma saker mot mig. Så mer och mer stötte jag bort henne, man skulle inte tänka på Mira och Maya tillsammans. Det var som en mardröm, det var svårt för mig att gå till skolan och hur var det då för Maya. Aldrig kändes det säkert, men jag hade alltid uppsikt över henne. Ofta ville jag bara resa mig och skrika STOPP SLUTA! Men det fanns aldrig så mycket mod i mig att jag gjorde det. Det känns kanske dumt i efterhand men om du skulle ha varit i min situation skulle du förstå mig. Det var som om hon gick in i en bubbla som inte gick att ta sig igenom, varken ut eller in. Vår lärare plågade henne på sitt sätt, hon fick alltid läsa det svåraste stycket på svenskan och när hon sa fel så skrattade alla. Kunde det verkligen vara så svårt att göra något, alla visste vad som borde göras men ingen, ingen tog steget att förverk- liga det. Tiden gick och jag och Maya var aldrig längre med varandra. På ytan var allt bra och dem flesta trodde att Maya hade det bra. Men regelbundet fick hon gå till kuratorn för att prata och hur det var i hennes nya land. Det var under ett sådant möte bubblan hade brustit, Maya hade berättat. Fast kuratorn hade inte tagit Mayas ord på allvar, det var antagligen eftersom en av dem Maya hade pekat ut var hennes son, Johan. Veckorna efter det blev värre än någonsin, sär- skilt var det Johan, han visste att Maya hade sagt till och det skulle hon straffas för. Det gick en månad, det blev jul och jullov. Maya var den som verkade gladast för att få sluta, men hon orkade inte ens le. Jag hoppades på att dom under julen hade glömt Maya. Jag träffade henne flera gång- er under julen och det var faktiskt kul. Januari kom och snart började även skolan, och allt var som vanligt. Det var hemskt. Dom lämnade henne
aldrig ifred. Jag ville rädda henne, men åter hade bubblan vuxit och det var omöjligt att göra något. Hela januari och februari hade gått och det var dags för sportlov. Maya skulle åka till Stockholm och träffa ´sin´ kusin. Hon kom inte tillbaka, i Stockholm hade verkligen bubblan spräckts. Så långt från alla som försökte mosa henne, kunde hon berätta.
Det kom oändligt många som skulle prata och lära oss, och alla visste hur man skulle jobba mot mobbing. Det var bara när det gällde ingen kunde. Varför, var frågan jag ville ha svar på, det fick jag men det var svårt att verkligen förstå. Att dom tyckte att Maya kom och skulle försöka bestämma och att hon trodde att hon var något. Det var därför de började, men sen var det kul att fortsätta se hur de utnyttjade henne. Inte ens jag hade kunnat klara att rädda henne, hela hon var nermalen till småbitar som inte orkade göra något. Jag hade försökt men inte lyckats, rädd att något skulle hända mig. Bara om tänkte jag ofta, bara om dom hade lyssnat, förstått visat lite respekt. Bara om … så skulle allt ha varit bra, men nu är det försent att ändra något. Om alla tagit sig tid att förstå och respektera, ja då skulle det ha gått bättre.
Det var därför stolen stod tom och det skulle den alltid göra.
Som nämnts belyses i det vinnande bidraget de parter som ofta finns närvarande vid mobbing, de som mobbar, den/ de som blir mobbad/e men också den stora grupp åskådare (såväl vuxna som barn) som det sällan talas om vid mobbingsitua- tioner. Mayas kamrat blir mycket illa berörd av den mobbing Maya utsätts för men vågar inte in- gripa. Vad skulle jag göra. Det värsta som kunde
hända var att de skulle göra samma saker mot mig. Så mer och mer stötte jag bort henne, man skulle inte tänka på Mira och Maya tillsammans.
Att vara omtyckt och erhålla kärlek är viktiga faktorer för barns/individers självbild. Vår själv- känsla skapas såväl genom andras bild av mig som genom mina egna uppfattningar om vem jag är. I grupper kan individer välja att förhålla sig tysta vid mobbing just för rädslan att bli betrak- tad och behandlad på samma sätt som den som mobbas. Det omvända kan innebära att barn öns- kar vara kamrat med den /de populära i klassen för att själv bli en del av de populäras krets (Eder 1985, Evans & Eder1993). Inkludering, exklu- dering och hierarkisering är en pågående process som tar sig i varierande uttryck i olika grupper.
5.3 Hänsyn, tolerans, förståelse
och respekt
”Tolerans: Om man går till en skola så har de reg- ler där. Och på deras idrottssal så finns det regler. Tolerans betyder att om man måste följa reglerna så måste man. För att idrottssalen är en farlig plats på skolan. Om man inte följer reglerna så tolererar inte läraren det.” (pojke)
I citatet nedan ryms flera viktiga sfärer, arbetsliv, vänskap och partnerskap:
”Hänsyn: Det är en viktig sak i livet, för annars kan du inte få jobb eller få vänner, du kommer kanske inte bli gift heller.” (pojke)
En annan pojke skriver; ”Förståelse för mig är att man ska förstå saker i livet och inte vara rädd, att fråga om något som jag inte förstår för annars kommer jag inte veta vad det betyder och kom- mer inte komma långt i livet.”
Hänsyn, tolerans, respekt och förståelse är närlig- gande begrepp och det förmedlas också genom texterna. Oftast är det mot andra människor generellt och skol- och lagkamrater specifikt man ska inta ett förhållningssätt utifrån de fyra orden. Ibland är barnen framtidsorienterade i sina beskrivningar. I någon berättelse skall hänsyn visas också mot ting. Det finns några berättelser som särskilt pekar ut att respekt skall visas gamla människor. I ett par av berättelserna går utläsa att respekt kopplas till att skrämma andra eller att vara rädd för någon. Barnen pratar om vikten att lyssna till varandra och förstå varandras problem på djupet. Det framkommer vid flera tillfällen att man måste kunna förlåta om någon varit dum. ”Om man har förståelse för en person som gjort något dumt, så vill man gärna kunna förlåta den personen.” (pojke)
I en berättelse får gottgörelse för dumhet ett stort utrymme. Barnen önskar inta ett förhållningssätt utifrån begreppen och de vill också bli bemötta på samma sätt.
En flicka och en pojke skriver att hänsyn och förståelse handlar om att förstå dem som inte kan sitta stilla länge på en stol under lektionerna: ”så skulle läraren förstå mig, för att jag har svårt att sitta stilla.” (flicka)
I tre berättelser menar barnen att läraren är tole- rant om de får äta halstabletter vid hosta. Någon skriver att det är hänsynsfullt att inte skrika på varandra och i någon berättelse är
det tränare som skriker till barnen att de ska visa varandra respekt. ”Tränaren blir arg och ser att dom sparkar Julia och Sara så han skri- ker på de andra lagkamraterna att de ska visa respekt.”(flicka)
”Nästa dag var det fotbollsträning. /…/ När de skulle träna var Ervin och Kadri nära på att slåss. Så tränaren skrek på alla. Han sa att man skulle visa respekt. Han sa: ´Ni får inte slåss.´ Ni måste visa hänsyn mot varandra och ni måste förstå att vänner aldrig slåss.´”(pojke)
Respekt handlar om allas lika värde och om såväl lokalt som globalt hänsynstagande som citatet nedan visar: ”Respekt betyder att man måste respektera andras religioner. Ifall man är fiende med en människa måste man ändå visa respekt. Respekt är också att om en lärare har lektion så skall hon inte svara på sin mobil om den ringer.”(pojke)
I en uppsats med titeln ”Respekt för Johnny” beskrivs Johnny som den respektlöse. Johnnys si- tuation sätts in i ett sammanhang av utanförskap och moderns död. Johnny vill inte bo ihop med pappans nya kvinna. Johnny kommer dock till in- sikt och ber alla han slagit om förlåtelse. Vänskap uppstår och berättelsen avslutas med ”Glöm inte att vi alla kan få en andra chans”.(pojke)
I denna berättelse återupprättas Johnny både ge- nom uppsatsens titel och innehåll av författaren på liknande sätt som de Johnny skadat blir åter- upprättade genom hans ursäkt till dem. Detta är en berättelse som belyser det man med medling vill åstadkomma för två parter i konflikt. Båda skall återupprättas, handlingen ska repareras och var framtidsorienterad.
I några av barnens berättelser framträder mob- baren som ett resultat av att själv ha blivit mob- bad. ”En dag tänkte Erika över det hon gjort. Hon hade inte visat respekt mot andra, varför? För att hon var mobbad. Hon hade varit självisk. Erika tänkte att hon kunde gottgöra de hon hade varit dum mot […]”.
När barnen skall fylla begreppen med innebörder framstår de på olika sätt för de skrivande barnen. Ibland jämställs innebörden av begreppen med regellydnad, rädsla och/eller auktoritetstrohet. När det gäller att visa vördnad för de äldre kan det uppfattas som både auktoritetstrohet och auktoritetsvördnad. Ibland härleds begreppen till livslångt lärande och flera viktiga områden av livsprocessen. Barnen visar att begreppen får
substans när uppsatta regler tolkas kontextuellt och inte efter rigida ”följa-regler mallar”. Regler ska med andra ord vara förhandlingsbara, är man förkyld ska en halstablett få lindra halsont. Begreppsbeskrivningarna inrymmer ett stort mått av ödmjukhet inför varandra. Du /vi ska lyssna och förstå, kunna förlåta och erbjuda gottgörelse när vi inte lyckats leva upp till nor- men om hänsynstagande inför varandra. I några uppsatser finns också förklaringsmodeller varför vissa barn inte lyckats att leva upp till den goda kamraten. Dessa förklaringsmodeller beskrivs också som förståelsemodeller vilket leder till acceptans av den beskrivna normbrytaren.