Från projekt till modell
Helamalmö - motion, integration
och brottsförbyggande arbete
H O LM J A N U A R I 2 00 8 | A N D R ÈN & H O LM | O M SL A G SF O T O : J oh an W in gb or g
Nr Författare Titel Övrigt
2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö
2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten – en analys av GIH Handslagets första år
2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?
2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta,
Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B.
2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy.
2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/
Pripp Oscar. Malmö högskola
2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi,
Johnson Urban.
2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö – motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH
Svender Jenny.
2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration -
en kvalitativ utvärdering GIH
2007:14 Oddner Frans Handslaget – ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen – Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva,
Söderström Tor.
2007:16 Eriksson Sten, Handslaget – från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/
Kristén Lars, Göteborgs universitet
Patriksson Göran, Stråhlman Owe.
2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken – förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/
Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet
2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH
Thedin Jakobsson Britta.
2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen – Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan,
Tillgren Per, Wallin Emmie.
2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? – ”Stor” blev större och ”liten” kunde inte
hänga med Malmö högskola
Förord
I början av 2003 beslutade riksdagen om ett ”Handslag med idrotten”, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna.
Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 50 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar.
Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrot-ten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Hand-slaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter.
RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten.
Karin Mattsson
Innehåll
Förord...3
1. Inledning ...7
1.2 Min egen utvärderings- och forskningsprocess –Modifierade frågeställningar ...7
1.2 Metod ...9
1.3 Rapportens struktur ...11
2 Projekt – Ett nedslag i tid och rum ...12
2.1 Projektdefinition...12
2.2 Projektprocessen ...12
2.3 Samverkan ...13
3. Från projekt till modell ...14
3.1 Innan projektstart ...14
3.2 Helamalmös målsättning ...14
3.3 Vad hände? ...14
3.4 Ett ökat basketintresse ...15
3.5 Fysisk hälsa och studieresultat ...15
3.6 Hänsyn, tolerans, förståelse ...16
3.7 Mobbing ...17
3.8 Arrangemang - Integration ...17
3.9 Viktigt för att lyckas ...17
4. Resultatredovisning av enkätsvar, observationer samt
intervjuer och samtal ... 20
4.1 Arbetspass utanför och på skoltid ... 20
4.2 Samarbete - samverkan ...21
4.3 Vad i projektet skulle du vilja förändra eller utveckla? ...21
4.4 Instruktörsvård ... 22
4.5 Drog- och brottsförebyggande arbete ... 22
4.6 Ett idrottspass ... 23
4.7 Kön, etnicitet och integration ... 24
4.8 Konflikthantering ... 26
4.9 Normbrott och disciplin ... 28
4.10 Hänsyn, tolerans, förståelse och respekt ... 29
4.11 Leklust - barnens enkätsvar samt observationer ... 30
5 Uppsatser år 2006 och 2007 ...33
5.1 Uppsatserna 2006 ... 33
4.2 Inkludering och exkludering ... 33
5.3 Hänsyn, tolerans, förståelse och respekt ... 35
5.5 Förälskelsens och rivaliseringens sfär ... 37
5.6 Förlust och saknad – sorgens mångkontextualitet ... 37
5.7 Uppsatser ett år senare ... 38
5.8 Mobbing rummens gräns-överskridande praktik ... 38
5.9 Skolans rum ... 39
5.10 Idrottsrummet ... 40
5.11 Avslutande kommentar till uppsatserna ...41
6 Diskrepans och samsyn mellan barnens och instruktörernas
föreställningar och agerande utifrån honnörsorden ...43
7.1 Brottsreducering ... 48
8. Sammanfattande kommentar ...53
8.1 Instruktörsvård och förhållningssätt till barnen ... 53
Litteraturförteckning ...55
1. Inledning
Har det varit några problem någongång så är det bara att gå till honom [boxningstränaren] så reder han upp alltihop. Det finns vissa saker man inte vill berätta för far och mor va, men han ordnar upp allting det gör han fortfarande. /…/ Dom barnen han har haft, varenda en som haft problem har han tagit ner i träningslokalen. Och där gör man folk av folk där. Dom får lära sig att lyssna rent ut sagt, ta hänsyn. (Intervju med
Adam som växte upp med narkotikamissbrukan-de föräldrar ur Claezon 1996:93).
Ideologiskt har både idrottsrörelsen och den svenska staten en stark tro på idrotten som förebyggande av sociala problem och som en möjlighet till integration av etniska grupper, flickor och handikappade. Utifrån denna ideologi växte också Handslaget fram, vilket innebar att staten/Riksidrottsförbundet erbjöd projektmedel till föreningar som bl.a. gick ut på skolorna och försökte implementera Handslagets målsättning-ar. Statligt stöd till idrotten är institutionaliserat i det svenska samhället men också ifrågasatt utifrån hur stort inflytande staten ska ha relaterat till idrotten som en fri och självständig folkrö-relse (Norberg 2004). Diskussioner om statens inblandning och styrning av idrotten fanns också på dagstidningarna dagordning i samband med presentationen av Handslaget. Handslagets inledande målsättningar var att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, att satsa mer på flickors idrottande, idrottsrörelsen ska delta i kampen mot droger samt intensifiera samarbetet med skolan.
Då Handslaget (2004-2007) var en relativt stor satsning som är byggd på de positiva föreställ-ningar som genomsyrar idrotten blir det intres-sant att studera de olika handslagsprojekten. Kommer projekten att påverka den stratifiering som finns mellan sociala klasser, kön och etni-citet eller kommer projekten att reproducera de rådande samhälleliga strukturella skillnaderna? Coakley (2002) påvisar en risk med att betona idrotten som integrationsarena. Satsningar på idrotten som integrationsarena och/eller före-byggande socialt arbete kan leda till ett osynlig-görande av existerande strukturproblem. När idrotten som individuell faktor skapar möjligheter och bättre förutsättningar för en del bortser man ofta från det som stänger ute andra. Idrottsprojekt som skapats för att förhindra avvikelser bland unga kan kortsiktigt vara positivt för involverade men på lång sikt kvarstår samhällsklyftorna.
Ewing m.fl. (2002) som är mindre kritiska än Coakley, till idrotten som en förebyggande verk-samhet, beskriver det problematiska med att sport blir betraktat som en möjlighet till att förändra personers sociala position. Sport bidrar enligt dem snarare till färdigheter och värderingar som är nödvändiga för att lyckas i utbildning, på arbetsplatsen och i livet generellt.
Följande studie är baserad på handslagsprojektet helamalmö som bedrevs/bedrivs i basketföre-ningen Malbas regi och vars målsättning är att över köns- och kulturgränser erbjuda barnen lär-domar i hänsynstagande, förståelse och tolerans. Helamalmö önskar påverka barnens attityder till fysisk hälsa och kriminalitet och de beskriver sig själva som ett samhällssocialt integrationsprojekt (numera modell). Helamalmö erbjuder sin verk-samhet till barn i årskurs 4-6 och verkverk-samheten drivs av utbildade instruktörer.
Då jag skrev min forskningsansökan var jag in-tresserad av att studera detta handslagsprojekt ur flera perspektiv och de övergripande frågeställ-ningarna tangerade både forsknings- och utvär-deringsfrågor. De två mer forskningsinriktade frågorna var;
Hur gestaltas kön/genus och etnicitet med tanke på att projektet önskar erbjuda en förståelse som överskrider kultur- och könsgränser?
Vilka värderingar förmedlar verksamheten till barn och ungdomar?
De andra mer utvärderingsinriktade frågorna var;
Vem når projektet och hur upplever deltagarna och deras föräldrar aktiviteterna?
Hur har idrottsaktiviteten påverkat de ungas övriga fritidssysselsättningar?
Vem fångar projektet Helamalmö upp till Malbas ordinarie verksamhet?
Hur ser Malbas föreningsverksamhet ut relaterat till insatser för flick- respektive pojkbasket?
1.2 Min egen utvärderings- och
forskningsprocess –Modifierade
frågeställningar
Då jag valt att göra en kvalitativ studie kan jag också vara följsam och flexibel till de erfarenhe-ter och kunskaper jag tillgodogör mig under min forsknings- och utvärderingsprocess. Detta har inneburit att jag valt att avgränsa mig vad gäller några av utvärderingsfrågorna samt utvidga mina frågor utifrån den insamlade empiri jag erhållit.
I min ansökan skriver jag: Då Handslaget är en
relativt stor satsning när det bl. a. gäller förebyg-gande arbete och integration blir det relevant att studera vilken betydelse olika projekt har för dem som involveras i verksamheten. Forsknings-resultat, beroende på utfall, skulle kunna visa på idrottens betydelse i andra sammanhang än de traditionella samt kunna bidra till metodutveck-ling för professioner som arbetar med socialt inriktade insatser.
Helamalmö som gått från projekt till modell kan beskrivas som ett lyckat projekt och därmed tycker jag det blir viktigt att lyfta fram hela-malmös projektprocess. Detta för att sprida de erfarenheter projektet gjort under sin projekttid i syfte att lämna ett bidrag till utvecklandet av metoder inom såväl föreningsverksamhet som inom annan institutionaliserad verksamhet riktad mot barn och unga. Den kvalitativa forskningen, utvärderingar liksom projektarbeten inbegrips ofta i en dynamisk föränderlig process. Det kan då vara relevant att modifiera målsättningar och frågeställningar om det leder till ett mer intres-sant och lärobefrämjande slutresultat.
1. När jag studerar/utvärderar helamalmö blir såväl projektprocessen som deras mål viktiga att belysa och analysera relaterat till den utövande praktiken.
a) hur ser/såg projektprocessen ut och
b) hur förhåller sig helamalmö till sina uppställ-da målsättningar?
Därmed har jag valt att utvidga/avgränsa min studie till projektet och fokuserar inte på den utvärderingsfråga som handlade om hur Malbas föreningsverksamhet ser ut. Jag har också valt bort att intervjua föräldrarna om deras upplevel-ser av projektet. Men däremot har instruktörerna dragits in i utvärderingsfrågan om upplevelser av projektet.
2. Hur upplever deltagarna (barn och instruktö-rer) projektet helamalmö?
Min modifiering/utvidgning/avgränsning har yt-terligare med helamalmös målsättningar att göra men också med min forskningstid. De frågeställ-ningar jag inledningsvis önskade belysa formule-rades inom den avsedda ramen att studien skulle pågå 50% under en två-årsperiod. Anslaget och en ett-årig tjänstledighet har avgränsat min forsk-ningstid till drygt ett år med en ca 30-procentig arbetsinsats. Denna tidsmässiga avgränsning till-sammans med skälen ovan har styrt modifiering-en av mina tidigare frågeställningar och i mina ögon på ett relevant och fruktbart sätt relaterat
till Riksidrottsförbundet, Skåneidrotten, projektet helamalmö, Centrum för idrottsforskning, läsare och andra intressenter.
Barnperspektiv beskrevs vara centralt i min forskningsansökan och detta perspektiv har de senare åren alltmer betonats i förarbeten/lagstift-ning samt inom vitt skilda professionsfält (De Martelaer mfl 2001, Baar 2001). Min tanke var att barnen skulle få skriva uppsatser om helamalmö samt att de skulle bli intervjuade om projektet, därmed sändes också en samtyckesblankett ut till föräldrarna (se bilaga 1). Flertalet föräldrar till barnen i den observerade gruppen biföll min förfrågan. Föräldrarna informerades om projek-tet, om frivilligheten att delta, om anonymisering och om möjligheten att upphäva samtycket innan publicering.
Observationerna och samtalen med barnen under passen gav mycket information vilket, utifrån mina frågeställningar, gjorde intervjuer med barnen överflödiga. Barnen ombads inte hel-ler att skriva uppsatser då helamalmö anordnar en uppsatstävling för barnen i årskurs 6. Då jag fick tillgång till de uppsatser barnen skrivit inom ramen för projektet framträdde en mer spännande infallsvinkel än att barnen skulle skriva om sitt deltagande och sina upplevelser av helamalmö. Observationerna gav som nämndes ovan ett rikt material rörande barnens upplevelser av idrottspassen. Jag har istället valt att analy-sera uppsatserna och relatera dem till projektets målsättningar samt instruktörernas arbets- och synsätt. Med barnsperspektiv menar jag att barn blir viktiga som informanter därmed ges barnens utsagor tyngd i studien. Uppsatserna betraktas som viktig empiri och något mer än en produk-tion i en uppsatstävling.
Barnperspektiv blir då både att fånga barns röster och att tolka dem som uttryck för ett dis-kursivt sammanhang. Barnperspektiv handlar om vilken plats barn får i vårt samhälle, vilka gene-rella erfarenheter som det ger barn och på vilket sätt barnen uttrycker dessa erfarenheter. Barn-perspektiv blir då något utöver att återge barns perspektiv på olika fenomen. (Halldén 2003:12).
Då uppsatserna skall skrivas utifrån projektets honnörsord hänsyn, tolerans, förståelse samt be-greppet respekt har jag tyckt det varit intressant att lyfta fram hur barnen upplever och behandlar dessa begrepp. En infallsvinkel för studien är att jag analyserat mina observationer för att erfara hur instruktörerna arbetar med att lära barnen hänsyn, tolerans, förståelse och respekt, samt hur
de beskriver innebörden av honnörsorden, detta relateras/kontrasteras till barnens definitioner och förståelse av begreppen.
3. Med andra ord belyser jag:
a) diskrepans och samsyn mellan barnens och instruktörernas föreställningar och age-rande utifrån honnörsorden hänsyn, tolerans, förståelse samt begreppet respekt - här får jag samtidigt svar på min forskningsfråga i ansökan om
b) vilka värderingar verksamheten förmedlar till barnen? Men också
c) vilka värderingar barnen förmedlar genom sina uppsatser.
Forskningsfrågan:
4 a) Hur gestaltas kön/genus och etnicitet med
tanke på att projektet önskar erbjuda en förståelse som överskrider kultur- och köns- gränser?
Åskådliggörs och jag kommer att belysa;
b) hur instruktörerna konkret arbetar med köns- och etnicitetsfrågor under idrottspassen.
Könsmedvetna arbetsmetoder och gestaltning av kön är naturligtvis interrelaterat, jag gör här en analytisk åtskillnad för att barnen också ska få utrymme i texten. Barnen är givetvis med och gestaltar (producerar och reproducerar kön och etnicitet). Frågan hur kön- och etnicitet gestaltas kommer att visualiseras men då det är en omfat-tande forskningsfråga och forskningens tidsra-mar är en avgörande faktor för behandlingen av respektive frågeställning, har jag för avsikt att i en vetenskaplig artikel vidareutveckla denna frågeställning/empiri och analys.
5. Konflikthantering är ett tema jag kommer att problematisera dels för att konflikter uppstår un-der idrottspassen och dels för att det är ett tema instruktörerna önskar förkovra sig i.
1.2 Metod
Min studie av helamalmö har utförts genom att jag observerat (ibland som deltagande observatör) en och samma femteklass en dag i veckan under vårterminen 2007. Jag har också vid några tillfäl-len varit inne i en och samma fjärdeklass. Mina observationer har varit öppna då jag har presen-terat mig och min forskning för barnen. Jag har varvat mina observationer genom att sitta på bänken och studera skeendet i idrottshallen med att aktivt delta i lek och idrott. Detta val
föran-leddes av att jag trodde mig kunna se olika ske-enden som aktiv respektive passiv observatör. Jag antog också att jag lättare skulle bli accepterad av barnen om jag aktivt deltog i deras lekar. Detta antagande bekräftades genom att det var flera barn som spontant kom fram och pratade med mig (om vårt lag) när jag återkom till gruppen efter att jag gången dessförinnan hade varit med i barnens aktiviteter. För att underlätta kontakten införskaffades på ett tidigt stadium ett klassfoto för att jag snabbt skulle lära mig barnens namn. För att som observatör erhålla gruppens accep-tans bör man inte avvika i allt för hög grad från gruppen man observerar när det gäller kläder, beteenden eller uttryckssätt. Forskningen under-lättas också om forskarens närvaro legitimeras av gruppens formella alternativt informella ledare. Vid alla observationer hade jag en tröja med helamalmös logga precis som barn och instruk-törer. Instruktören som gav mig tröjan förmed-lade till barnen att jag nu var en av dem. Tom – Hon är en av oss – ELLER HUR? Barnen – JAA!
Min särskiljande ålder kunde jag dock inte dölja i en klubbtröja.
De andra barnen kommer fram i en klunga och undrar genast vem jag är. Innan jag hinner svara vill de gissa. En pojke säger ”Du är civil polis som ska kolla vårt beteende.´ ´Nej, jag tycker hon ser ut som en tv-reporter.´ säger en flicka. På samlingen tror några att jag är Marias (instruk-törens) mamma medan en pojke viskar mycket tyst till en kamrat ´Neej, det är hon för gammal för.´ (Ur observationsanteckningar, första mötet
med klass 4)
När jag satt vid sidan och observerade hade jag ett block och gjorde anteckningar som jag direkt efter observationen gick hem och utvecklade samt tecknade ned. Jag studerade förhållningssätt och kommunikation mellan barn och barn samt vuxna och barn. De olika lekarna och idrotterna som praktiserades antecknades. Jag försökte fånga upp så många skeenden som möjligt under varje idrottspass samt studera barnens upplevel-ser av idrottspassens innehåll.
Jag har deltagit på instruktörsmöten som hålls en gång i månaden samt styrgruppsmöten som hålls ca. tre gånger/termin. Samtal har skett med projektansvarig, projektledare samt med flera av instruktörerna i samband med instruktörsmöten och idrottspass, dessa samtal har nedtecknats direkt efter mötena. En längre intervju har gjorts med båda projektledarna samt en instruktör. Intervjuerna spelades in på band och
transkribe-rades av undertecknad. I arbetet är instruktörer-nas namn fingerade däremot refereras till namn i styrgruppen och projektledningen. Alla barns namn och nationaliteter är fingerade. I aviden-tifieringssyfte har jag också vid några tillfällen valt att vara könsneutral, detta gäller såväl barn som instruktörer. Könsneutralisering- eller mo-difiering har vid några tillfällen också skett vid uppsatsreferat då jag tolkar några av berättelserna som personligt skrivna utifrån reella omständig-heter och specifika situationer.
Ett frågeformulär (inklusive påminnelsebrev) har skickats till instruktörernas hemadres-ser och ett mindre omfattande frågeformulär lämnades till barnen i årskurs fem. Flertalet av instruktörernas frågor var öppna då jag önskade samla in information utifrån deras upplevelser och föreställningar. Formuläret var omfattande och det kan ha bidragit till att det var sex av tolv instruktörer som valde att besvara det. Svaren är dock utförliga och de bidrar till en ökad och fördjupad kunskap om projektet. Frågeformuläret formulerades och sändes ut relativt sent under våren 2007. Detta grundades på att genomförda observationer skulle vara ett underlag för att for-muläret skulle utformas med relevanta frågor för såväl helamalmö som för min studie (se bilaga 2). Till frågeformuläret bifogades ett följebrev som upplyste instruktörerna om frivilligheten att delta, om anonymisering och om möjligheten att dra tillbaka sitt deltagande innan publicering. Frågeformuläret ställt till barnen hade också öppna frågor och var kortfattat, dels för att jag inte ville ta för mycket tid från deras idrottspass och dels för att de skulle mäkta med frågorna. Frågorna var kopplade till barnens upplevelser av idrottspassen (se bilaga 3). Barnen hade tidigare fått en hemuppgift som gick ut på att skriva, rita, måla eller hitta på något annat som de kopplade till projektet. Detta glömde barnen. Två uppgifter kom in, en teckning och en kort text.
Jag har samlat in verksamhetsrapporterna, annat befintligt material om projektet samt styrgrup-pens protokoll från hela projekttiden, detta material är en viktig del i förståelsen av projekt-processen.
Jag har läst och bearbetat 83 uppsatser sjät-teklassare har skrivit inom ramen för den uppsatstävling som anordnas av helamalmö. Uppsatsmaterialet är omfångsrikt och textanalys kan ske utifrån varierande teoretiska perspektiv och metodiska angreppssätt. Mitt kvalitativt metodiska tillvägagångssätt (inför denna rapport) har avgränsats till att bestå av en tematisering
av uppsatsernas innehåll. De fyra begreppen hänsyn, tolerans, förståelse och respekt har fyllts med uppsatsinnehållet. Jag har sökt efter ”svar” på de frågor som kommer att presenteras i uppsatskapitlet och visa på den sam- respektive särsyn som finns mellan barn och instruktörer rörande de fyra begreppen.
Då min analys av texterna är innehållslig orien-terad har jag när jag citerar uppsatsinnehållet ibland satt kommatecken i texten för att under-lätta för läsaren (några barn har markerat paus genom ny rad istället för kommatecken eller punkt.). Stavfel har vid några tillfällen korri-gerats (ej talspråksstavning), jag har dock inte ändrat ordföljd eller grammatiska former. I det vinnande bidraget som återges i sin helhet har inga ändringar gjorts. Mitt tillvägagångssätt kan beskrivas som en hybrid av Halldéns (2003) och Steedmans (1982) metodiska tillvägagångssätt vid textanalys av barns skrifter. Steedman kor-rigerar såväl barnens stavfel som deras layout och Halldén skriver att Steedmans ”/…/ förfarings-sätt tar fasta på att det centrala är att använda barnens text för att förstå deras bild av världen. De språkliga misstag barnen gör tar uppmärk-samheten från innehållet och barnens produkt riskerar att bli ett roande inslag på samma sätt som barns felsägningar och missförstånd. /…/ När vi studerar barns skrivande ska vi alltså inte söka den medvetna författaren som experimente-rar med stil som hjälpmedel.” (Halldén 2003:18) Det har naturligtvis med barnets ålder att göra huruvida de leker med stil. Mycket små barn skriver t.ex. dikter och i några av de uppsatser (skrivna av tolv-åringar) jag studerat är fabel, fantasy samt dikt uttrycksformer barnen valt att använda. Halldén till skillnad från Steedman återger barnens texter i dess ursprungsskick då det vid korrigeringar kan leda till förlust av vä-sentligheter i analysen då den bygger på tolkning i den formmässiga strukturen kombinerat med tematisering av texten. Båda utgångspunkter är relevanta och måste tolkas i respektive forskares forskningskontext samt forskningsresultatets spridning/användning (t ex skulle en återkopp-ling av resultaten till deltagande barn bli etiskt problematiskt om deras ursprungstexter modifie-rats). I en tidigare studie valde jag t ex att återge de intervjuade ungdomarnas talspråk (inklusive ”hummanden” och upprepningar) i min text. Valet var mycket medvetet då de intervjuade ung-domarna som var tvångsomhändertagna (enligt lagen om vård av unga - LVU) hade kränkts på den institution de vistades genom att inte få tala, uppföra eller klä sig som de önskade. Det var ett
etiskt ställningstagande att ungdomarna åtmins-tone skulle få behålla sitt språk när de avtvingats sina klädstilar och personligheter (Kåhl 1989). Med andra ord fungerar mitt angreppssätt vid bearbetningen av barnens texter utifrån det jag önskar få fram och förmedla i föreliggande rapport.
1.3 Rapportens struktur
Kapitel 2 Projekt – Ett nedslag i tid och rum är ämnat som en introduktion till det efterföljande kapitlet och här kommer jag att diskutera projekt-definition, projektprocess och samverkan utifrån projektteoretiska resonemang. Denna introduk-tion används som utgångspunkt i beskrivningen och förståelsen av helamalmös projektprocess som beskrivs i kapitel 3. Kapitel 3 Från projekt
till modell är huvudsakligen beskrivande till sin
art och relateras till det projektteoretiska reso-nemanget. Det är såväl helheten som projektets tidsperiod jag försöker fånga upp i detta kapitel. I kapitel fyra får empirin stor plats här presenteras och kommenteras barnens och instruktörernas frågeformulär, observationer samt intervjuer/ samtal med aktiva inom verksamheten. Mina frågeställningar och projektets målsättningar styr strukturen på kapitlets innehåll. Kapitel 5 behandlar de uppsatser barnen skrev i samband med helamalmös uppsatstävling 2006 samt 2007 och frågorna jag ställer till uppsatsmaterialet är följande;
- I vilka imaginära rum befinner sig barnen när de ska skildra begreppen hänsyn, tolerans, förståelse och respekt?
- Vilka teman lyfts fram när begreppen skall beskrivas?
- Vilken innebörd och vilka normer förmed-lar barnen när de reflekterar kring de fyra begreppen?
Detta kapitel är rikt på empiri då jag refererar till barnens uppsatser. Då det är viktigt att ta del av barns tankar och känslor när man arbetar tillsam-mans med barn har uppsatsinnehållet fått stort utrymme i rapporten. Barnens föreställningar om begreppen hänsyn, tolerans, förståelse och respekt är en kunskapsbas för ökad förståelse för barn och deras förställningsvärld. Uppsatsin-nehållet har ett värde utöver såväl min frågeställ-ning som uppsatstävlingen. Men de som i första hand är intresserade av barnens och instruktörer-nas sär- och samsyn kan gå direkt från kapitel 4 till kapitel 6.
I kapitel 6 Diskrepans och samsyn mellan
bar-nens och instruktörernas föreställningar och
agerande utifrån honnörsorden behandlas just
det kapitelrubriken förmedlar.
I kapitlet görs jämförelser mellan uppsatsin-nehåll samt enkätsvar, observationer och sam-tal/intervjuer. I kapitel 7 Helamalmö i teoretisk
belysning problematiseras och fördjupas tidigare
diskussioner i arbetet, här lyfts också sportpro-jekt som brottsreducerande metod fram. Avslut-ningsvis (kapitel 8) ges en kort sammanfattning av studiens resultat där jag lyfter fram några områden som skulle kunna vidareutvecklas inom helamalmö.
2 Projekt – Ett nedslag i
tid och rum
2.1 Projektdefinition
Det finns ingen enhetlig definition av vad ett projekt är men enligt (Macheridis 2005) finns det en gemensam uppfattning om ett projekts fyra viktiga egenskaper. 1. Det finns ett uppdrag om projektets mål. 2. Oftast har projekt förutbestäm-da start- och slutförutbestäm-datum. 3. Resursförbrukningen är som regel förutbestämd. 4. Projektet präglas av en tillfällig men fast organisation.
I projektdirektiven som uppdragsgivaren/bestäl-laren Riksidrottsförbundet presenterade skulle handslagsprojekten leda till att öppna dörrarna för fler till idrotten, att främja samverkan mellan skolan och föreningslivet, att få fler idrottsutö-vande flickor samt att arbeta drogförebyggande. Dessa direktiv utvidgades under perioden också till målet att hålla avgifterna för idrottsutövande tillbaka. Det var inom ramen för detta uppdrag Basketföreningen Malbas i Malmö erhöll medel till projektet helamalmös genomförande.
2.2 Projektprocessen
Ett projekt är indelat i faser och kan beskrivas i termer av a) definitionsfas – det som sker innan uppstart, vad vill projektet uppnå, b) planerings-fas – tillvägagångssätt för hur man ska uppnå fastställda mål, c) genomförande fas – projektet är aktiverat samt d) reflektionsfas – vilka läro-processer och vilken kompetensutveckling kan härröras från projektet (Macheridis 2005). Marttalas & Karlssons (1990) fasindelning ser ut på följande vis:
I utforskningsfasen (1) står problemanalys i centrum. I fas (2) – välja väg – här genererar, utvärderar och väljer man bland de framtagna alternativen. I planeringen av realiseringsfasen (3) anpassas projektet till moderorganisationen samt utverkas en plan för realiserandet. I rea-liseringsfasen (4) som fångar upp hela genom-förandeprocessen från start till avslut ingår hela projektorganisationen, styrning samt uppföljning. I överförandefas (5) är det utvärdering, slutrap-port och avveckling av projektgruppen som står i fokus.
Min utgångspunkt är att dessa faser inte ska ses som statiska eller att de kommer i logisk följd efter varandra. De sistnämnda faserna bör sam-verka under projektperioden om en målsättning
med projektet är kvalitets, metod – och kompe-tensutveckling.
Macheridis (2005:41) typologiserar två synsätt på ett projekts fasindelning och beskriver dem som det mekaniska respektive organiska synsättet. I det mekaniska synsättet består definitionsfasen av målformulering och strategi. I
planerings-fasen ingår ett strikt tidsschema och noggrann
planering. Genomförandefasen handlar om projektstyrning och delmål och reflektionsfasen om bedömning och utvärdering. I det organiska synsättet består definitionsfasen av mål och visioner, man tänker fritt och stort. Latenta mål och flexibilitet är övervägande i planeringsfasen. I genomförandefasen är man införstådd med att omvärlden är föränderlig och man försöker följa de latenta målen. I reflektionsfasen är det framtidsvisioner och läroprocessen som står i centrum.
En typologi är en mycket förenklad ofta renod-lad modell/bild av ett fenomen och på samma sätt som de ovan beskrivna faserna överlappar varandra sker detsamma inom typologier. Det innebär att bedömning/utvärdering i reflektions-fasen inom det mekaniska synsättet inte behöver stå i motsättning till det organiska synsättets framtidsvisioner och betoning av läroprocess i reflektionsfasen. Tyngdpunkten på de olika för-hållningssätten ser dock olika ut/kan se olika ut beroende på uppdraget, val av utvärderingsmetod samt vilket fokus man haft under projektproces-sens gång.
När jag läser såväl verksamhetsrapporter och styrgruppens protokoll där jag kan följa diskus-sioner och planering av helamalmö tolkar jag projektet som en blandning av organiskt och mekaniskt synsätt utifrån Macheridis (2005) typologi. Helamalmös definitionsfas har bestått av målformulering och strategi för genom- förandet samtidigt som gruppen tillåtits tänka fritt och stort. En del av målsättningarna är kon-kreta och mätbara och några av dem mer visio-nära och svårmätbara. ”Att formulera tydliga och
kvantifierbara mål är inte det primära utifrån det organiska synsättet. Istället är det viktigt för projektledningen att vara medveten om latenta mål och ge mer utrymme för att visioner ska växa fram och omsättas i konkreta termer under projektets gång.” (Macheridis 2005:42)
Mål och visioner genomsyrar hela projekttiden. Inom ramen för ett planerat tidsschema har det presenteras många och nya idéer, en del har ge-nomförts, andra har lagts i malpåse. Helamalmö som projekt har varit flexibelt och anpassat sig till
den föränderliga verklighet de har att arbeta med och verka i.
I projektet hade man inte planerat in en utvärde-ring av verksamheten, däremot har en kontinuer-lig dokumentation under verksamhetstiden förts. Projektledaren Karin Nyman säger att denna dokumentation har varit ett stöd för reflektion och utveckling av projektet. För att kvalitéts-säkra instruktörernas arbete har man utvecklat fyra kolumner (på närvarolistans baksida) som instruktörerna skulle/skall fylla i efter genom-gångna idrottspass. I kolumn 1. skall man notera de etiska/moraliska ämnen som diskuterats. Under kolumn 2. skrivs in diskussioner som kan relateras till brottsnegativ inställning. I kolumn 3. presenteras barnens reaktioner på veckans ämne och slutligen i kolumn 4. skall instruktören värdera dagens pass, ”Hur gick det idag?”. Denna blankett blir en varaktig påminnelse för instruktörerna om projektets målsättningar. Instruktörerna frågade alla barn våren 2007 hur många som var föreningsanslutna för att kunna följa upp hur många som blir det under deras del-aktighet i helamalmö. Feedback och diskussioner om idrottspassen förkommer på såväl instruk-törsmöten som styrgruppens möten.
Då min tolkning är att projektet haft kompo-nenter av såväl ett mekaniskt som organiskt synsätt kommer jag i min redovisning och analys förhålla mig till denna integration. Jag kommer inte göra någon mekanisk bedömning huruvida
alla de uppställda målen har nåtts utan inta ett
mer diskuterande förhållningssätt till projektets målsättningar. Skälet därtill är målsättningar-nas utformning men också att både projektled-ningen och undertecknad anser att läroprocesser och kompetensutveckling är mer fruktbart att fokusera än huruvida man lyckats nå ett mål som man i en organisk projektprocess (och föränderlig omgivning) kan modifiera eller överge.
År 2006 började styrgruppen att föra strategiska diskussioner huruvida helamalmö kan ”få eko-nomi” i projektet. ”Vi bör plocka fram mätbara faktorer för en tydligare beskrivning av projek-tets mål och ambition. Mätbara faktorer inom varje hörnsten (fysisk hälsa, integration, brottsfö-rebyggande) och som kan kopplas till projektets definition.”(Styrgruppsprotokoll 2006-03-05) Anslagsgivare till projekt inom privat, offent-lig- och andra former av verksamhet förväntar sig oftast en resultatredovisning av hur ansla-gen används och hur användandet leder/lett till förväntade resultat. Det är en verklighet projekt har att hantera och som kan vara mer
proble-matiska för projekt som anammat det organiska paradigmet. Därför är det viktigt att finna stöd i teoribildning, annan forskning/utvärdering samt finna relevanta utvärderingsmetoder som harmo-nierar med ett organiskt perspektiv och visionärt förhållningssätt. I den strategiska diskussion som framkommer i styrgruppsprotokollen under 2006 diskuterades utvärderingsidéer- och förslag som kan tillfredställa sponsorer och andra anslagsgi-vare på ett sätt som tillvaratar deras egen projekt/ modelldesign samt harmonierar med föreningens organisk- mekaniska förhållningssätt. Några förslag som presenterades i denna diskussion var att föra statistik över mätbara faktorer, låta sjätteklassare genomföra en attitydundersökning, att kvalitetssäkra instruktörernas arbete genom utformandet av nämnda blankett (närvarolistans baksida) samt relatera målsättningarna till annan forskning.
2.3 Samverkan
Viktiga faktorer som främjar effektivt samar-bete för samverkansprojekt (vilket helamalmö var) är att insatserna ska var riktade, både mål och arbetsfält ska var begränsade, metodiken beprövad och målgruppen väl avgränsad. Andra viktiga omständigheter är förankringen av pro-jektet, kontinuitet i relationsskapandet mellan de samverkande parterna, realistiska perspektiv för tidskrävande samverkansprocesser samt struktur och tydlighet i projektets organisering (Hammare 1998:11-12).
3. Från projekt till modell
Hösten 2003 startade Basketföreningen Malbas upp projektet helamalmö och hösten 2007 över-gick projektet till att permanenta sitt samarbete med skolorna. Projektarbetet har bestått av att instruktörer kommit ut till Malmöskolor och haft ett idrottspass med barnen en gång i veckan. Vå-ren 2004 deltog drygt 500 fjärdeklassare från åtta skolor i projektet. Under verksamhetsåret 2006-2007 var ca. 1800 fjärde – sjätteklassare, från 15 skolor representerade i samtliga 10 stadsdelsför-valtningar, aktiva i helamalmö.
3.1 Innan projektstart
Bakgrunden till projektet och den inledande problemanalysen tog sin utgångspunkt i det närliggande samhället och moderorganisatio-nen Malbas Basket. År 2003 utvärderades alla ungdomsprojekt som drevs i Malbas regi. De mångskiftade projekten var dåligt samordnade samt var en administrativ och ekonomisk börda för föreningen. Utvärderingsgruppen föreslog att de olika projektens bästa bitar skulle förenas i ett större gemensamt projekt. Då Malbas ville att det nya projektet skulle medverka till ett bättre Malmö att bo i tog man sin utgångspunkt i de specifika villkor som rådde/råder i Malmö. Då in-tegrationspolitiken inte varit lyckad och bidragit till ”konflikter och motgångar med etnisk bäring” blev integration en av projektets hörnstenar till-sammans med motion och brottsnegativ inställ-ning (Verksamhetsrapport 2003-2004).
3.2 Helamalmös målsättning
Helamalmö beskrivs som ett samhällssocialt integrationsprojekt som är byggt på de tre hörn-stenarna Motion, Integration och Brottsnegativ inställning. Inledningsvis var projektets målsätt-ning ;Att projektet skulle bedrivas i Malmös samtliga stadsdelar.
Att sprida basketens popularitet i Malmö. Att projektet skulle starta upp med fjärdeklassare för att stegvis utöka verksamheten till samtliga årskurser på mellanstadiet.
Att projektet skulle ge barnen bättre fysisk hälsa som i sin tur leder till bättre studieresultat. Att projektet skulle lära barnen visa hänsyn, tolerans och förståelse över såväl köns- som kulturgränser.
Att projektet skulle ge barnen rätt attityder till
mobbing, drogmissbruk och annan kriminalitet. Att utveckla samarbetet mellan föreningslivet och skolan. (Verksamhetsrapport 2003-2004).
3.3 Vad hände?
Under projekttiden nådde helamalmö målet att engagera skolor i samtliga stadsdelar. Projek-tets målgrupp var väl avgränsad (4-6 klassare), insatserna riktade (idrottspass till visst antal skolor) och metodiken beprövad (instruktörernas egna ledar- och idrottserfarenheter) men också nytänkande metodutveckling (bredd på insatser utifrån ett holistiskt synsätt på barns vardagsliv). Projektets skäl till att successivt utöka verksam-heten motiverades med att en stegvis expandering skulle ge större stabilitet, trygghet och trovär-dighet. Detta är en viktig utgångspunkt för att projekt ska lyckas. En successiv implementering ger också tid för att skapa förtroende mellan sam-verkansparterna, i detta fall skola och förening men också sponsorerna (se Hammare 1998). Föreningen har lyckats med att skapa ett förtro-ende i relation till skolorna och oftast fungerar samarbetet bra med lärarna enligt instruktörerna. Detta visas genom att det har varit ett mindre avhopp än kalkylerat när skolorna från och med att helamalmö blev modell får gå in och ta en del av de kostnader projektet tidigare löste med bl. a handslagsmedel.
I början sökte helamalmö upp skolorna och pre-senterade sitt projekt men efter en tid så var det skolor som själva sökte upp helamalmö då de hört positiva omdömen om projektet.
I samverkansprojekt kan uppstå skilda tolkningar och meningsskiljaktigheter mellan aktörerna då de handlar utifrån sin professionella- alterna-tivt lekmannakunskap inom ramen för sin egen verksamhets interna logik. Inledningsvis i pro-jektet fanns det kommunikationsproblem mellan skolor och projektet, en del lärare visade ett visst ointresse för projektet och en del hade inte fått tillräcklig information om helamalmö. Det fördes diskussioner i styrgruppen hur dessa brister skulle kunna avhjälpas och man valde att inten-sifiera mötena mellan projektledning och lärare, genom att projektledarna oftare skulle besöka skolorna. Tidsaspekten och kontinuitet är viktig för att etablera ett konstruktivt samarbete då olika parter möts i en något annorlunda situation (Hammare 1998).
Att skynda långsamt har redan vid projektets start tydliggjorts just för att projektet skulle ro
sina målsättningar i land. Förankringsprocessen betonades och när man nått det planerade slut-datumet för projektet agerade projektledningen konstruktiv genom att låta projektet drivas ytter-ligare ett år. Detta för att öka ”möjligheterna till fortsatt inspiration, nytänkande, och problemlös-ningar i den pionjäranda som ofta präglar arbetet i ett projekt.” (Verksamhetsrapport 2005-2006) Det har också funnits ”farthejdare” i styrgruppen då projektet ansetts skena iväg.
”Jonas Tengsmar varnade för växtvärk. Projektet expanderar i så hög takt att det finns anledning se över organisationen så att projektet inte kollapsar. Johan Glennmo påpekade vikten av att klargöra vad som är det centrala navet i projektet och vad som skall prioriteras. Diskussionen resulterade i att vi konkretiserade vikten av tillgång av instruktörer. I takt med att projektet expanderar och fler skolor blir involverade i projektet måste vi ha god tillgång till instruktörer. Numerären på instruktörer avgör takten på expanderingen.” (Styrgruppsprotokoll 2004-09-12)
Samarbetet mellan skolornas lärare och instruk-törer har skett genom att lärarna dragits in i projektet på varierande sätt. Skolpersonal är med på olika arrangemang och det är lärarna som i samråd med projektet är med och utser de olika årskullarnas stipendiater. Projektledningen har haft möten med alla rektorer samt helamalmö-barnens klasslärare. Projektet försöker också i möjligaste mån låta samma instruktörer ansvara för samma skolor respektive grupper.
3.4 Ett ökat basketintresse
Målsättningen att öka basketens popularitet i Malmö har under projektets gång förskjutits tillatt fler barn ska bli föreningsanslutna, oavsett föreningsverksamhet.
Detta poängterar också en av instruktörerna och berättar hur han hjälpte en flicka som var teater-intresserad att gå med i en teaterförening. Det är dock troligt att helamalmö ökat populariteten för basket bland barnen. Flera instruktörer kän-ner till barn från deras respektive grupper som börjat spela basket, bland de sex instruktörer som besvarade formuläret finns vetskap om ca trettio barn som börjat i Malbas. Under min observa-tionstid i klass fem var det två barn som gick med i Malbas och när barnen tillfrågades i fråge-formuläret om vad de tyckte var roligast med helamalmös idrottspass svarade nio av elva barn att basket var roligast, ett barn tyckte allting var
roligt och ett barn ansåg att Malbas var dagens höjdpunkt. Men det är långt ifrån bara basket som spelas. Jag blev under mina observationer lite förvånad över att basket inte alls dominerade barnens lekar och spel. Detta förklarar projektle-dare Nicolas Lunabba med att barnen är unga/ lekfulla och måste få pröva på många olika lekar och idrotter för att så många som möjligt i grup-pen ska bli tillfredsställda.
Under mina observationer ser jag att barnen har mycket roligt under passen, de ser upp till instruktörerna och så många som nio av elva poj-kar, som besvarade frågeformuläret, säger att de ska fortsätta att vara med i helamalmö det kom-mande skolåret. En pojke ska kanske vara med och en tänker sluta. Av de fyra flickorna säger två att de tror de ska vara med, en flicka säger kanske och en säger nej.
3.5 Fysisk hälsa och studieresultat
Många av barnen i klass 4 och 5 som jag observe-rade var inte föreningsanslutna när instruktörer-na frågade dem. Hur fysiskt aktiva de är utanför föreningslivet har jag inte utforskat. Projektet ger många av barnen en timmes extra idrott, lek och kamratskap utöver den idrott skolan erbjuder. Det finns studier som påvisar att fysisk aktivitet på-verkar studieresultaten i positiv riktning, därmed torde det inte vara en nackdel med ett samarbete mellan skolor och föreningsliv (Ericsson 2003). Lek och rörelse har naturligtvis också ett egen-värde i sig och behöver inte alltid resultatredovi-sas. Instruktörernas tonvikt på skolan som viktig för barnen kan också komma att påverka barnens förhållningssätt till skolarbete. Helamalmö visar på ett gränsöverskridande samarbete där aktivi-teter traditionellt kopplade till skola respektive föreningsidrotten integreras i de båda verksam-heterna. Det delas ut ett stipendium (ett diplom och en bok) till en elev från de olika årskurserna varje år.Barnen måste få direkta belöningar. ´Om jag pluggar nu så ger det mig något om 10 år´. Barn tänker inte så långsiktigt. Det måste bli bättre kontakt mellan skola och föreningsliv och fram-tidens skola måste vara förknippad med barnens liv.
Föreningar ställer också för lite krav på ung-arna. Skolan går först. Barnen får inte missa prov eller få dåliga resultat för att man idrottar. Man måste kunna kombinera. Barnen måste lära
sig att disciplinera sitt skolarbete innan de går till träning. (Intervju med projektledare Nicolas Lunabba)
Helamalmö gör med sin uppsatstävling ”Stjärn-resan” också en intressant koppling till skolan. I deras verksamhetsrapport 2005-2006 står att; ”Syftet med stipendiet ´stjärn-resan´ är att stimulera en positiv trend. Många ungdomar har idrottsstjärnor som idoler och förebilder – vilket är positivt. Dessa idrottsikoners stjärnstatus be-tyder oerhört mycket för ungdomarna, som får en optimistisk syn på framtiden och en större insikt att de innersta drömmarna faktiskt går att för-verkliga. Denna attityd måste vi uppmuntra. Att få lov att drömma och sätta upp mål är livsviktigt för alla människor. Att samla på sig kunskap och vara duktig i skolan kan faktiskt lägga en grund för en bättre och tryggare framtid. Genom ´stjärnresan´ vill helamalmö så ett frö och visa att man faktiskt kan vinna på att vara duktig och koncentrerad i skolbänken.” (Verksamhetsrapport 2005-2006)
Det lämnas en gratifikation till vinnaren i form av en resa för två personer till något självvalt idrottsevenemang i Europa. År 2006 var det Minna Skans från Magistratsskolan som vann med uppsatsen Den tomma stolens historia. Författaren Minna Skans berättelse handlar om en skolsituation och om de som mobbar, den som blir mobbad och de åskådare till mobbingen som finns på våra skolor. Det är en inkännande och mångbottnad berättelse om problematiken och om rädslan att bli förknippad med den som blir mobbad. År 2007 var det Bechir Boussaidi från Värner Rydénskolan som vann med Den blinda
mannen. Berättelsen beskriver hur en blind man
genom en insamling kan operera sig och få synen tillbaka och avslutas med; ”Efteråt när mannen kunde se hjälpte han blinda barn med att läsa och ha bra självförtroende.”
Helamalmö har också erhållit ett anslag på 300 000 kr från Socialstyrelsen som skall an-vändas till teaterföreställningar ute på skolorna. Det är barnen som under ledning av en regissör ska gestalta temat motion framför droger - om
konsten att säga nej.
3.6 Hänsyn, tolerans, förståelse
Instruktörerna pratar med barnen om innebörden av rubricerade ord. När det uppstår bråk eller gliringar mellan barnen stoppas det. Man harolika lekar, och spel som lär barnen att träna sina förmågor när det gäller hänsyn och tolerans. Barnen får mycket ofta beröm under lek och spel, och ofta då de passar till varandra. När stipendia-terna i de olika årskullarna utsågs år 2007 moti-verades valen med att barnen visar hänsyn och är positiva, de har ledaregenskaper samt känsla för lagspel och fair play (Verksamhetsrapport 2006-2007).
Metoderna för att lära barnen projektets hon-nörsord kan vara allt från tydlig disciplinering till mjuk framtoning. Tillrättavisningar förkommer ofta och någon gång har något barn blivit avvisad från aktiviteten eller fått sitta på bänken.
Brottsnegativa inställningen, hur ska man få in det under passen? Barnen är ju så små, det är svårt för dem att förstå. Man ger dem mycket, men hugger dom direkt när dom beter sig illa eller inte visar respekt. Jag ger jättemycket av mig själv. Man måste vara rättvis och konse-kvent. Även om det inte sätter sig hos barnen då så kan det göra det senare. Ett frö som växer upp senare.
Det är viktigt att vara förebild. Barnen härmar t.o.m vårt kroppsspråk. Man måste tänka på hur man beter sig när man är ute på stan också. Så fort någon beter sig illa eller bra så måste man visa på det. Idag är vuxna människor rädda för att säga till barn. (Intervju med Antonio,
instruktör)
Det har också hänt att barnen bestraffats med att få göra armhävningar, springa några varv runt salen eller göra idioten (övningen innebär att bar-nen mycket snabbt ska springa fram och tillbaka mellan uppställda koner eller andra markeringar). Under min observationstid i klass fem fick barnen göra idioten vid ett tillfälle (skälet därtill var att barnen inte upphört att prata när en samling skulle påbörjas). Några av barnen skriver i fråge-formuläret att de inte tycker det är roligt att göra idioten. Att förmedla hänsyn, tolerans och för- ståelse sker också under idrottspassens samling-ar. En intressant fråga som jag ämnar fördjupa mig i (och som jag inledningsvis nämnde) senare i rapporten är om det finns en sam- eller särsyn mellan barnen och instruktörerna när det gäller innebörden av honnörsorden.
Alla idrottspass inleds med en samling som bör-jar när alla barnen tystnat, vid något tillfälle av-slutas passet med samling. Ibland tas vissa teman
upp, det kan handla om något som hänt på skolan eller i Malmö. Ofta berättar man om hur dagens pass ska genomföras och ibland får barnen välja vad de ska göra.
Vid en samling berättar instruktören att Malmö fått pris för att vara en ungdomsstad och beröm-mer barnen genom att säga ”Ni är med och gör Malmö till en bättre stad!”. Vid ett annat tillfälle frågar instruktören varför barnen fått kvarsitt-ning. Han betonar att om de ska gå och bowla så måste de sköta sig. Därefter frågar han barnen vad det innebär att sköta sig. Barnen svarar att de ska ha en bra attityd och vara snälla, ett av barnen som fått kvarsittning svarar ingen
kvar-sittning.
3.7 Mobbing
En av projektledarna tillika instruktör har fått gå en kurs om mobbing som föreningen Friends hål-ler i. Projektet har också vid två tillfällen lyckats stävja mobbing genom att de under sina pass upptäckt mobbingen. I det ena fallet kände skolan inte till mobbingen och i det andra fallet trodde skolan inte att mobbingen hade varit så allvarlig som den visade sig vara. Under mina observa-tioner har instruktörerna varit uppmärksamma på oegentligheter och stoppat dessa genast. I enkätsvaren framkom att flera instruktörer önskade mer kunskap om konfliktlösning samt kunskap om att förebygga mobbing. Föreningen saknar policydokument och handlingsplan för mobbingförebyggande arbete. Då instruktörerna önskar förkovra sig i temat antimobbing skulle en handlingsplan mot mobbing kunna vara ett första steg till att synliggöra och hitta strategier för ett sådant arbete.
3.8 Arrangemang - Integration
För att barnen ska trivas och vilja vara med i helamalmö erbjuder man barnen olika aktiviteter utanför skolan, det kan vara biobesök, att gå och bowla, åka skridskor, erbjuda barnen biljetter till fotbollsmatcher etc. Ett viktigt inslag i helamal-mös verksamhet är att bjuda in förebilder inom idrottsvärlden. Förebilder som bevistat helamal-mös samarbetsskolor under årens lopp är MFF-spelarna Olof Persson och Behrang Safari, Taek Won Do-mästarinnan Carolin Persson, mästar-brottaren Martin Lidberg, Landslagsmålvakten Caroline Jönsson samt Otis Key spelare i Harlem Globetrotters. Även andra idrottsutövare har vid olika sammanhang besökt barnen.Barnen har också inbjudits till kulturella aktivite-ter såsom dans, sång och musik. Alla barn får en T-shirt med helamalmös logga samt med spon-sorernas loggor på ryggen. Tanken är att barnen ska känna gemenskap med varandra samt med projektet.
Jag byter om i flickornas omklädningsrum. De skrattar och skojar med varandra. Jag påpekar att alla har helamalmötröjor på sig och de berät-tar att de måste ha det annars bestraffas de med armhävningar.
När vi kommer in i salen sitter pojkarna på golvet framför instruktörerna. Tom ber gruppen tala om vilka regler som gäller så att jag som nykomling ska känna till dem.
- Man får inte använda fula ord, svarar några barn.
- Att alltid ha Malbaströja på, säger en pojke. - Ja men varför? Frågar Tom.
När ingen svarar säger han;
- Jo, för att vi är ett laag! (med betoning på lag).
(Observation klass 5)
Att ha dessa tröjor på sig vid olika samarrange-mang helamalmö anordnar för de olika skolorna kan skapa en känsla av sammanhållning. Vi är ett
vi. Den stora avslutningen på vårterminen sker
genom att alla fyror träffas träffas i Pildamms-parken och spelar brännboll alla femmor har skattjakt i bokskogen (utanför Malmö). Sexorna genomför en basketbolltävling.
Detta stora arrangemang, men också andra stads-delsövergripande samarrangemang, är strategier för helamalmös strävanden om integration. Barn från olika stadsdelar, med olika kulturell och ekonomisk/social bakgrund träffas och har roligt tillsammans. Vinnie Bjelk-Jönsson en lärare på Segevångskolan har uttalat sig på följande vis; ”Mina elever har skaffat brevkompisar via hela-malmö. Dom skriver kontinuerligt till varandra och träffas på våra Event. Ett bra exempel på skrivning och rättsstavning i svenskundervis-ningen, men också på integration mellan elever från olika stadsdelar och olika etniska bakgrunder”. (Verksamhetsrapport 2004-2005)
3.9 Viktigt för att lyckas
Andra faktorer som är viktiga för att ett pro-jekt ska bli lyckat är att vårda de relationer som finns inom verksamheten men också de externa relationer projektet har med sin omvärld. Det relationsskapande samarbetet med skolorna
beskrevs under avsnitt 3.3. Helamalmö talar om instruktörs- och sponsorvård. Instruktörerna får gå en utbildning, resa iväg på kombinerad nöjes- och kompetensutvecklingsarrangemang en gång om året. Instruktörernas utbildning varar under två dagar och innehållet i den första utbildningen som gavs berörde sociala frågor, etniska relatio-ner, narkotikalära, etik och moral, First Aid och Lung- hjärträddning samt fysisk träning.
Instruktörsutbildningen planerades inledningsvis att ges i tre etapper. Den andra etappen var tänkt som en fortsättningskurs och skulle innehålla en fördjupning i integrations-, relations- och brotts-negativa frågor. Målsättning med steg tre var att i samarbete med Malmö högskola få till stånd en högskolekurs. Målsättningen att utbilda i tre steg har dock inte infriats under projektperioden. In-struktörerna erbjuds annan kunskapsinhämtning genom att det bjuds in föreläsare till gruppen. I instruktörsvården ingår också att det varje år utses en Årets helamalmö-ledare. År 2007 var det Shouan Ardalen som hedrades med diplom, bok och gratifikation.
Återkoppling sker till sponsorerna och nå-gon sponsor men också intressent sitter med i styrgruppen. Arbetet med att få sponsorer är naturligtvis en viktig del för verksamhetens överlevnad. Här har projektansvarig tillika styr-gruppens ordförande Göran Landvall bedrivit ett värdefullt arbete. Förutom handslagsmedel och sponsorer har Malmö stad genom Välfärd för alla ekonomiskt bidragit till verksamheten. Hela-malmö har också erhållit medel från stiftelser och fonder. Ansökningsförfarandet ligger inom projektledaren Karin Nymans ansvarsområde. Kontinuiteten i projektet består av att det hålls regelbundna instruktörs- och styrgruppsmö-ten. Projektledarna Karin Nyman och Nicolas Lunabba delar arbetsrum på Malbas kontor vilket förenklar kommunikation och samarbete. Karin Nyman fördelar sin arbetstid mellan moder-föreningen Malbas och projektet helamalmö, vilket ytterligare är en förstärkande faktor för projektets legitimitet och överlevnad i den egna organisationen. Nyman har det övergripande organisatoriska och administrativa ansvaret för helamalmö och Nicolas ansvarar för det organisa-toriska konkreta arbetet ute på skolorna samt vid andra arrangemang. Lunabba håller också i de månatliga instruktörsmötena.
Ett projekts förankringsprocess är en viktig faktor för projektets resultat. Helamalmö har en utåtriktad verksamhet genom att de ofta är
ute och föreläser om verksamheten. De tar emot studiebesök. Föreningen har gjort reklam för helamalmö genom media. Malmö stadsbussar har också haft reklamaffischer för verksamheten. Det finns upptryckta broschyrer om verksamheten. Verksamheten har också fått reklam genom att de tilldelats olika slag av priser för att projek-tet framstått som lyckat. År 2003 fick Malbas pris ”För den bästa integrationsverksamheten i Skåne”, år 2004 fick föreningen Malmö stads Integrationspris och år 2005 prisades Malbas som ”årets förening”.
Projektansvarig Göran Landvall har själv varit aktiv idrottsutövare och arbetat med ungdomar inom föreningsliv men också med förebyggande arbete ute på fältet som polis. Förebyggande arbete är också en av hörnstenarna i projektet. När man skall utse ledningen till ett samhällsso-cialt projekt är det viktigt att finna personer med ett socialt engagemang som sträcker sig utanför boll/idrottsteknikens värld. I projektets första protokoll betonas just detta då det; ” Föreslogs att styrgruppen skall kunna utökas om ett sådant be-hov påkallas. Utökningen bör lämpligen ske med ny kompetens som saknas i sittande styrgrupp, exempelvis sakkunniga inom etnologi, samhälls-sociala frågor, skola etc.” (Styrgruppsprotokoll 2003-11-20)
När styrgruppen cirka ett år senare utökas hälsas deltagarna välkomna på följande sätt: “Sä-songens första möte inleddes med att välkomna och presentera våra två nya ledamöter.
Arne Lundström.
Arne är rektor på Kirsebergsskolan och har er-farenheter som idrottsledare främst inom fotboll och basket. Bl a har Arne förflutet som basketdo-mare. Arnes erfarenheter från skolvärlden är en stor tillgång för styrgruppen.
Anders Lundh.
Anders är utredningsinspektör på försäkrings-bolaget Trygg-Hansa och har erfarenheter som ungdomsledare främst inom tennis. Anders är fd polis och har som sådan i flera år arbetat med ungdomar. Dessa erfarenheter gör att Anders till-för styrgruppen ytterligare en dimension i våra strategiska diskussioner.” (Styrgruppsprotokoll 2005-10-02)
Nicolas Lunabba som har spelat basket i Ligan, delar sin arbetstid som projektledare och instruk-tör. Denna erfarenhet hos projektledningen un-derlättar förståelsen för instruktörernas dagliga arbete. Det personliga engagemang som finns
hos de anställda i projektet är naturligtvis mycket viktigt för verksamhetens framåtskridande och sist men inte minst är det instruktörerna som här är navet i hjulet. Det är de som har direktkontakt med de barn som är målgruppen och som de tillsammans med ska försöka bidra till ett bättre Malmö att växa upp i. Karin Nyman betonar instruktörernas roll i verksamheten och säger att det är viktigt att anställa stabila instruktörer som kan leva upp till att vara goda förebilder. Centralt är också att rätt instruktör hamnar på rätt skola, instruktörernas personlighet/förhållningssätt varierar precis som skolklimatet på de olika sko-lorna. En annan betydande komponent för pro-jektets genomförande och framgång har varit den uppbackning som organisationer och myndigheter i närsamhället gett, bl. a. har polismyndigheten, brandkåren och det lokala brottsförebyggande rådet bidragit till instruktörsutbildningen. Naturligtvis har inte projektprocessen varit pro-blemfri. Störningar har uppstått i såväl samar-betet med skolorna som vid några genomförda arrangemang. Dessa störningar har diskuterats och använts som erfarenheter för att gå vidare i samverkansprocessen och mer väl organiserade och genomförda evenemang. Instruktörer som inte levt upp till att vara goda förebilder för barnen har fått sluta sin anställning. Men mycket av det som anses viktigt i ett projektarbete går att återfinna i helamalmös projektprocess (se Larsson, A-C & R. Larsson 2005, Lööw, M. 2003, Macheridos, N. 2001, Marttala, A & Å Karlsson. 1999).
4. Resultatredovisning
av enkätsvar,
observa-tioner samt intervjuer
och samtal
De sex av tolv instruktörer som besvarade enkäten har arbetat i projektet mellan 1-3 år och har mellan 2 – 9 grupper vardera som utförs på mellan 1-6 skolor. Anledningen till detta breda spektrum av instruktörers antal grupper hand-lar enligt de svarande om tid och planering. På frågorna om instruktörerna önskade arbeta på fler skolor och/eller med fler barngrupper svarade fyra nej och motiverade detta med tidsbrist. Två instruktörer svarade ja. En av dessa påpekade att tiderna på skolorna påverkar beslutet. Är det håltimmar mellan grupperna uppstår ickebetald och inaktiv tid. Många av instruktörerna studerar och önskar att schemat på skolorna var bättre. Instruktör nummer två som vill arbeta mer pratar om möjligheten att utöka sin arbetstid i helamal-mö när studierna är klara.
Instruktörerna arbetar antingen själva (oftast), tillsammans med annan instruktör eller skol-personal. På frågan om instruktörerna föredrog att arbeta själva eller tillsammans med andra svarar en instruktör att det ” varierar beroende på grupp, skola, situation”, Sammanfattningsvis tycker de andra instruktörerna att det beror på gruppens storlek och hur samarbetet fungerar med ”kollegan ”. En del lärare anses vara för kontrollerande och i en del grupper kan det vara lättare att få kontakt med barnen om instruktören arbetar ensam.
4.1 Arbetspass utanför och på
skoltid
Då projektet helamalmö arbetar med barnen både
på och utanför skoltid ställs frågan om vilka
för- respektive nackdelar detta har. Fördelarna instruktörerna såg med ett obligatorium var att barnen får röra sig mer, man når fler då närvaron är högre vid obligatorium. Barnen slipper dess-utom att gå flera gånger till skolan samma dag. Nackdelarna är dock att de som inte är intres-serade måste delta och det kan ibland leda till att de blir jobbiga, gnälliga och svårmotiverade till att ha roligt. Fördelarna med att arbeta utanför skoltid är att de intresserade barnen, ”ja de som brinner för helamalmö är där”. Då intresset är högre sköter sig barnen generellt sett bättre på
lektionerna. En av instruktörerna skriver att om arbetet med barnen legat utanför skoltid så hade denna person hunnit bättre med sina egna studier samt kunnat arbeta mer för helamalmö.
På en skola är det mycket tufft. Vi är tre vuxna och det är ändå omöjligt att få barnen att samar-beta kring en lek eller ett spel. Barnen har ingen respekt. Skjuter bollar i huvudet på varandra. En pojke har skrikit hora åt mig och då förde jag ut honom från salen. Läraren tyckte det var bra. En annan pojke gjorde fuck off-tecken åt mig. Senast jag var där tog det 20 min innan barnen blev tysta och vi kunde börja. De andra barnen som ville börja var mycket irriterade. Jag tycker det är helsjukt på vissa skolor. Flera har slutat som instruktörer och jag vet inte om jag kommer att orka. Gymnastikläraren är sjukskriven. (Samtal
med instruktören Lisa som berättar hur det är att vara på andra skolor)
På instruktörsmötena var det flera instruktö-rer som diskuterade klasser/skolor där det var mycket bråkigt. Emmy en annan instruktör säger:
Våra barn är jättesöta och jättefina. Vi har en pojke som går i specialklass och som kan bli aggressiv berättade läraren. Det kunde jag inte förstå när dom berättade det. På träningen är han en jättefin kille. Han har bråkat en enda gång med en tjej. Dom var tvungna att be om ursäkt innan dom gick hem och det var lite svårt för honom. Det är så jag arbetar, bråkar barnen med varandra måste de be om ursäkt.
Emmy berättar också om ett barn som förlorat sin förälder och säger att det var svårt. Hon tyckte att hon hade behövt kunskap om hur bar-net skulle bemötas. Visserligen är det ju pedago-gernas och inte instruktörernas sak och lärarna tog säkert hand om det på ett bra sätt men det var tufft när man såg att barnet var ledset och inte ville prata om det. (Samtal med Emmy)
Det är en mångfald av skiftande situationer instruktörerna har att handskas med under idrottspassen, förebygga och stoppa kränkande uppträdande mellan barnen på adekvat sätt, fånga upp barn i sorg, ge tröst, handskas med konflikter som kanske uppstått i skolan tidigare under dagen etc. Ur styrgruppsprotokollen får vi ta del av hur en av instruktörerna utsatts för hot från barnen.
X som är på X-skolan har blivit hotad av två elever. Hot som ´ska döda dig´ har uttalats mot X. [Projektledaren] Karin har inlett samtal med rektorerna på skolan för att reda ut vad som hänt och hitta en lösning på problemet och vilka
