Leklust barnens enkätsvar samt observationer

Två flickor talar med Tom innan passet om att de fått kvarsittning på träningstiden. De är besvikna över det och önskar få hjälp av Tom att få idrotta istället. Jag talar sedan med Tom om händelsen. Det har hänt flickorna tidigare och kvarsittning känns då de tycker basketball är kul.

Han har talat med läraren och tror att de får sitta kvar just då med tanke på att det ska kännas. ´Helamalmö är ju frivilligt och ligger utanför skoltid. Flickorna har också blivit mer skötsam- ma på grund av att kvarsittning läggs på denna tid´.

Flickorna återkommer strax innan passet är slut och får vara med och spela med sexorna det andra passet.

Flickorna hittar här tillsammans med instruk- tören en lösningsstrategi som omfattar såväl kvarsittning som den mer lustfyllda leken. Nedan följer en redovisning av barnens svar i anslutning till varje enkätfråga.

A. Skriv de tre första saker du tänker på när du tänker på helamalmös pass med Tom och Sofia.

Tre av de fyra flickornas första tanke som dök upp när det tänkte på helamalmös pass var att ha roligt, en flicka tänkte basket. I andra hand tänkte flickorna på basket och fotboll, roliga lekar och att ha roligt. En flicka skriver på tredje alternati- vet ”Tur så glömde jag inte gympakläder”. Att ha med gympakläder är det en pojke som skriver vid punkt två. Ett par av pojkarna skriver vid punkt tre att de tänker på att inte använda fula ord och att inte komma för sent.

Fem av pojkarna tänker i första hand på att ha roligt, en tänker fotboll och en annan basket. En pojke skriver att han ska vara snäll och en tänker att instruktörerna är snälla. Slutligen skriver en pojke att han önskar få göra något nytt under pas- set och en annan att han funderar över vad som kommer att ske.

B. Vad är roligast att göra på fredagens pass? En pojke tycker att Malbas är dagens höjd- punkt. Fem skriver att de tycker att basket är det roligaste. Två pojkar skriver springa. En pojke svarar allting och den siste svarar Kebab. Bland de fyra flickorna skriver alla basket eme- dan två likställer det med fotboll och en med Kebab.

C. Är det något du inte tycker är roligt? Vad

isåfall?

För en pojke är det inte roligt när någon bråkar. Någon tycker det är tråkigt när de inte spelar bas- ket medan en tycker att basket är tråkigast. Två pojkar svarar idioten och en Falafel. Fem pojkar svarar att allt är roligt. En flicka svarar idioten och tre tycker att allt är roligt.

Det bör anmärkas att frågeformuläret delades ut strax efter att barnen fått göra idioten. Det kan ha påverkat att tre av barnen tog upp denna aktivi- tet/bestraffning som mindre rolig.

D. Du som var med på bowlingen – Vad tyckte du

om att bowla?

De två flickor som spelade bowling svarade ”jät- teroligt” och ”Det var kul men det vore ännu mer kul om vi spelade basket”

Fem pojkar skriver att det var kul alternativt jät- teroligt.

E. Du som inte var med på bowlingen – Vad

gjorde att du inte kunde vara med?

En flicka hade ögoninflammation och en flicka skulle åka med sin mamma. Sex pojkar deltog inte och skälen var fotbollsträning, sjuk, gick

hem, kunde inte, klippte mig, en pojke svarar ”Ni bjuder för fan ingen. Ni säger vi ska till bowling. Bowling med våra pengar. Mat = våra pengar”. Det är endast vi två tillfällen som det varit stor frånvaro på idrottspassen jag observerat i klass 5 (oftast deltar ca. 14 barn). Den stora ”kvarsit- tardagen” reducerade antalet barn och dagen de skulle bowla deltog endast 7 barn. Flera barn uppgav olika skäl därtill, en pojke tar upp bristande ekonomi. Min tolkning är att han är upprörd över situationen och använder i skrift en svordom som sällan hörs under passen. Med tanke på att alla barn blev överförtjusta när Tom berättade om bowlingen och att så många vid det tillfället uteblev kan det finnas anledning att fundera över huruvida ekonomi kanske påver- kade barnens valmöjligheter. Barns fattigdomen är relativt hög i Malmö och ekonomi är ett skäl till att barn inte alltid kan delta i de föreningar de önskar träda in i (Stigendal 1999, Rauhalt m.fl. 2006, Årsrapport - Rädda barnen 2006). Ett av handslagets målsättningar var också att hålla av- gifterna för idrottsutövande nere. Helamalmö har under sin projekttid både erbjudit och försökt att erbjuda barnen olika kultur- och idrottsarrang- emang gratis. Man har t ex givit barnen gratis entré till herrlagets (Malbas) hemmamatcher när barnen har helamalmötröjan på sig. Man diskute- rade med MIF om barnen kunde erbjudas gratis entré vid deras hemmamatcher. MIF var dock inte intresserad av att sponsra barnens idrottsin- tresse på detta sätt. Diskussioner har förts om att inleda samarbete med andra idrottsföreningar om att helamalmöbarn ska kunna erbjudas att betala halva medlemsavgiften för inträde i respektive förening.

F. Skall du vara med i helamalmö när du går i

sexan också?

Två flickor tror de ska var med i helamalmö kom- mande termin, en flicka svarar kanske och en vet inte. Nio pojkar svarar ja på denna fråga en skriver kanske och en nej.

G. Om du vill – skriv ner några fler synpunkter

om Helamalmö.

”Det är en pojke och en flicka som lämnat syn- punkter. Flickan skriver ”Jag tycker det är kul att vara med i malbas. Heja malbas!” och pojken skriver ”Ni är bäst!”

Idag har Tom med sig musik. Han frågar barnen om de vill lyssna. De ropar jaaa!

Uppvärmningen är följa John och en flicka utses som ledare, många pojkar viftar med sina armar för att de vill vara följa John. Tom förklarar att de får turas om. Några tycker det är bra att flick-

an utses för hon gör så lätta saker. De springer runt salen och flickan varierar sig inte mycket i att göra nya saker. Därefter är det några pojkars tur. De springer alla runt salen och varierar springstil och armrörelser. Sofia frågar skrat- tande vad det är för musik Tom spelar och får till svar att det är reaggiemix och frågar om hon inte gillar det? Hon svarar lite tvekande, joodå. Efter uppvärmningen ska det spelas ett spel med två lag där man försöker slå ner det andra lagets koner med boll. Efter hand spelar man också med en försvarare.

Sofia ropar ibland på dem som ´ fuskar´.

Efter ett par spel bjuds de vuxna in av Tom. Sofia och jag hamnar i samma lag.

Barnen är mycket entusiastiska och kämpar intensivt för att slå ner konerna.

När spelet är slut och det är en kvart kvar är det godisregn. (Innan har Tom sagt att det kommer att bli en regnlek beroende på hur de uppträder ). Innan regnet säger Tom att det är viktigt att dela med sig om han t.ex. har mycket regn och Sofia inget regn så får hon lite regn av honom. Tom smakar och bjuder Sofia och mig på godis medan barnen otåligt väntar på godisregnet. Som avslutning ska barnen springa snabbt till andra sidan väggen, hoppa upp vid mitten, 5 armhävningar när man är framme och sedan vända tillbaka. 3 ggr ska det göras. Det är till- låtet att göra sit ups men då måste man innan man går hem göra ett antal armhävningar säger instruktörerna till barnen. Han lovar att visa dem som inte kan innan passet är slut. Då tar han fram en flicka och ber henne visa hur man gör armhävningar. Flickan blir generad och vill inte. Tom övertalar henne med att säga att de gör en armhävning tillsammans och bara en gång. När det är gjort tittar Tom på Sofia och säger ´Såg du så vackert!´ (Flickan var mycket skicklig i att göra en stilfull armhävning).

När sessionen är över kommer sexorna in i salen. Flickan som gjorde armhävningen kommer fram och pratar med Tom och undrar varför de inte får åka på Aq-va-kul när den andra gruppen fått det. ´Det är för att ni inte går i sexan´, svarar han. ´Får vi åka första gången vi träffas i sexan?´ undrar Flickan.

Tom tittar på mig och skrattar ´Hör du vilka krav de ställer?´

Tio av tretton barn blir kvar och spelar med sex- orna under deras pass. (Observation klass 5)

När Tom vid ett tidigare tillfälle erbjöd femmor- na att vara med under passet tillsammans med sexorna stannade så många som 12 av 13 barn kvar. Det är svårt att tolka det som något annat än leklust och lekglädje under helamalmöpassen.

5 Uppsatser år 2006 och

2007

Den mångkontextuella barndomen manifesterar sig i en mångfald variationer. Barn lever sina liv i hem och på skola och deras fritid praktise- ras i såväl organiserad som oorganiserad form. Barnen formar sig och blir formade i ett nätverk av vuxen-barnrelationer och kamratrelationer inom strukturer och i processer där bland annat kulturella, idrottsliga och mediala flöden ges olika uttrycksformer och tolkas utifrån barnens olika erfarenhetsvärldar. Erfarenhetsvärldar som produceras och reproduceras i interrelation till kön, klass, etnicitet, ålder och ett flertal andra faktorer/positioner. I detta kapitel redovisar jag följande frågor jag ställde till uppsatsmaterialet:

- I vilka imaginära rum befinner sig barnen när de ska skildra begreppen hänsyn, tolerans, förståelse och respekt?

- Vilka teman lyfts fram när begreppen skall beskrivas?

- Vilken innebörd och vilka normer förmedlar barnen när de reflekterar kring de fyra be- greppen?

Jag kommer först att presentera uppsatserna från 2006 (men undantag för någon referens till uppsatstävlingen 2007) och därefter behandla de inkomna berättelserna från 2007.