Inklusions- och exklusionskriterier samt sökavgränsningar

Endast artiklar skrivna på engelska har inkluderats i denna litteraturstudie eftersom det är det enda språk utöver svenska som författarna behärskar och det fanns inga svenska träffresultat. Författarna ser det dock inte som en nackdel då Friberg (2017) menar att engelskan numera ses som vetenskapens officiella språk och att det är i den engelskspråkiga litteraturen den mest relevanta informationen för vårt område finns. På grund av att författarna inte har engelska som modersmål kan

misstolkningar i resultatet gjorts. Utöver författarnas egna översättningar har hjälp tagits från Google translate och web-baserade ordlistor för att undvika missförstånd vid svårtolkade stycken. Författarna har dock översatt de väsentliga delarna från artiklarna var och en för sig och sedan jämfört mot varandra för att styrka att en korrekt översättning gjorts. Vidare exkluderades alla artiklar som berörde barn och ungdomar eftersom syftet var att undersöka smärtlindring av just vuxna då resultatet annars hade blivit för brett och gått in mer på specialutbildade sjuksköterskors kompetensområde. Författarna ser de valda inklusions- och exklusionskriterierna utifrån problemformuleringen som en styrka i studien då otydliga kriterier enligt Kristensson (2014) har en tendens att försvåra litteratursökningen och kan leda till att den antingen inte ger något resultat eller att resultatet blir så omfattande att det

inte blir tillförlitligt. Sökavgränsningar som användes var att artiklarna var

publicerade mellan åren 2010 och 2020. Författarna ansåg att en tidsperiod på 10 år fortfarande innefattade relevant och aktuell information då ämnet inte ansågs utvecklas särskilt fort. Artiklarna skulle dessutom ha genomgått en granskning, så kallad peer-reviewed för att styrka studiens trovärdighet.

8.1.2 Sökförfarande

Den formulerade undersökningsfrågan, alltså studiens syfte låg till grund för den strukturerade sökstrategin. Författarna började med att identifiera samtliga relevanta sökord med tillhörande synonymer, bland annat genom provsökningar där fler relevanta synonymer framkom. En tankekarta användes för att lättare strukturera upp vilka nyckelbegrepp som kom fram ur syftet och vilka synonymer som hörde till respektive nyckelbegrepp vilket författarna ser som en styrka för att inte missa något relevant sökord. Efter provsökningar i CINAHL, PubMed och Psycinfo framkom att CINAHL som inkluderar information inom omvårdnadsvetenskap och PubMed som även den innehåller omvårdnadsrelaterade artiklar (Friberg, 2017) gav flest relevanta sökresultat och valdes därmed ut att användas i huvudsökningarna, vilket enligt författarna gör resultatet mer trovärdigt. Sökstrategin redigerades vid ett tillfälle efter rådgivande samtal med universitetets bibliotekarie då

nyckelbegreppen nurs och experience sattes ihop i en frassökning med trunkering på vardera ord i databassökningen i CINAHL istället för att ha dem var för sig som i databassökningen i PubMed. Detta gjordes för att få en mer specificerad sökning i CINAHL. Enligt författarna styrks sökningsförfarandet och därmed

litteraturstudiens resultat av att hjälp tagits från bibliotekarie då Östlundh (2017) skriver att bibliotekarierna är utbildade i att hjälpa till med informationssökning och att deras hjälp bör utnyttjas. Författarna valde att använda sig utav både indexord och fritextord i sökningarna vilket författarna ser som en styrka då Kristensson (2014) skriver att kombinationen mellan dem båda är det vanligaste eftersom indexorden gör sökningen mer specifik och fritextorden fångar upp de artiklar som inte indexerats. Första huvudsökningen gjordes i CINAHL där den gav relativt få men väldigt specifika sökresultat. I den andra huvudsökningen i PubMed valde författarna därför att inte precisera sig lika mycket och använde sig av

nyckelbegreppen nurse och experience i separata block för att bredda sökningen

något för att inte missa relevanta artiklar. Ett stort antal av de funna artiklarna var användbara för litteraturstudiens syfte och flera av artiklarna påträffades i båda databassökningarna vilket enligt författarna tyder på att sökningen utförts på ett välstrukturerat och systematiskt vis och styrker därmed litteraturstudiens

trovärdighet. Kristensson (2014) betonar vikten av att tydligt och klart redovisa den slutliga sökstrategin. De slutliga sökningsförfarandena i de båda databaserna dokumenterades därmed noga i sökmatriser vilket av författarna ses som en styrka för att andra ska förstå hur sökningen gått till och kunna ta ställning till om sökningen verkar genomtänkt och relevant, se bilaga 1 och 2.

8.1.3 Urval

Samtliga mot syftet relevanta abstrakt från huvudsökningarna i de båda databaserna lästes igenom, först enskilt och därefter tillsammans. Författarna diskuterade, jämförde exkluderade abstrakt och slutligen fastslogs vilka abstrakt som skulle gallras ut. Detta förfaringssätt anses av Kristensson (2014) behövas för att endast få med relevanta artiklar i litteraturstudien. Anledningar till att abstrakt gallrades ut var exempelvis att de inte stämde överens med litteraturstudiens syfte eller var skrivna på ett språk författarna inte behärskade. Ett flertal kinesiska artiklar med engelska abstrakt fick gallras bort på grund av att själva studien inte fanns presenterad på engelska trots att abstrakten bedömdes som relevanta för litteraturstudiens syfte.

Av de 24 artiklar som valdes ut att läsas i fulltext granskades 18 av dem enligt vald granskningsmall och samtliga inkluderades därefter i litteraturstudien. Författarna anser att det omfattande materialet som ligger till grund för litteraturstudiens resultat stärker studiens tillförlitlighet. Författarna anser även att antalet relevanta artiklar påvisar att den systematiska sökstrategin var väl genomförd, vilket i sin tur förstärker resultatets trovärdighet.

Författarna har använt sig av triangulering i urvalsförfarandet för att stärka litteraturstudiens trovärdighet och för att minska risken att urvalet och därmed resultatet färgas av en enskild individs förförståelse (Kristensson 2014).

Litteraturstudien grundar sig i ett varierat och omfångsrikt urval, de inkluderade artiklarna bygger på studier utförda i olika länder och världsdelar. Urvalet är även varierande gällande forskningspersoner som inkluderats i de valda studierna när det

kom till ålder, kön, sjukdomsdiagnos samt sen och/ eller tidig palliativ fas.

Problemområdet belyses därmed ur olika perspektiv vilket bidrar till en större helhetsbild av problemområdets natur. Författarna anser att de olika perspektiven och förutsättningarna lyfter fram essensen i svaret på undersökningsfrågan. Värdet av litteraturstudiens resultat och överförbart till en svensk kontext har diskuterats av författarna. Enligt författarnas resonemang var litteraturstudiens resultat mestadels överförbart till en svensk kontext, konklusionen stödjer sig i att fler studier var från nordiska länder och på tesen att kärnan i mänsklig smärta är lika oavsett kulturella sammanhang. I enlighet med Kristensson (2014) anser dock författarna att det är upp till läsaren att själv avgöra frågan om litteraturstudiens eventuella

överförbarhet.

8.1.4 Kvalitetsgranskning

För att säkerställa att litteraturstudiens inkluderade artiklar höll önskvärd kvalitet granskades dessa med stöd av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Författarna korrigerade

granskningsmallarna på en punkt som inte var förenlig med litteraturstudiens syfte, detta finns redovisat i stycket 5:4. Enbart artiklar som bedömdes vara av medelhög-hög kvalitet inkluderades i litteraturstudien, för att säkerställa att en ny helhet inte byggde på studier av låg kvalitet, vilket skulle reducera trovärdigheten i

litteraturstudiens resultat. Författarna har även eftersträvat en så korrekt värdering av artiklarnas kvalitet som möjligt, det gjordes med hjälp av både individuella och gemensamma ställningstaganden, ett arbetssätt som Kristensson (2014) förespråkar.

Författarna utgick från att en gallring av artiklarna var nödvändig men efter grundlig genomgång av båda författarna samt individuella kvalitetsgranskningar visade det sig att samtliga 18 artiklar var av medelhög-hög kvalitet och svarade på

litteraturstudiens syfte och inkluderades därmed i litteraturstudiens resultat.

8.1.5 Analys

Författarna följde till en början Fribergs (2017) kriterier för en allmän

litteraturöversikt igenom samtliga steg i analysprocessen. Analysen skedde både individuellt och gemensamt då författarna först individuellt identifierade

nyckelbegrepp i artiklarna för att sedan gemensamt analysera och sammanställa

dessa i kategorier. Att författarna tillsammans analyserat och tolkat materialet ses av författarna som en styrka då det stärker resultatets trovärdighet genom minskad risk att författarnas egen förförståelse påverkat resultatet. Författarna är dock medvetna om svagheten att det är svårt att helt frigöra sig från sin förförståelse och

förutfattade meningar och har därför tagit det i beaktning i litteraturstudiens samtliga steg samt arbetat systematiskt för att reducera den risken och därmed höja resultatets trovärdighet vilket författarna ser som en styrka. I de studier som

analysen bygger på som hade ett urval där fler professioner än sjuksköterskor ingick har enbart sjuksköterskors erfarenheter inkluderats i litteraturstudiens resultat efter författarnas bästa förmåga.

Författarna såg en styrka i att man genom analysarbetet har strävat efter att finna lämpliga kategorier som var fullständigt och ömsesidigt uteslutande och där för syftet relevanta fynd sorterats under och sammanställts till en ny helhet. Under analysarbetets gång insåg dock författarna att de ville ta ett steg längre till Fribergs (2017) integrativa litteraturöversikt och därmed identifiera underliggande mönster i data som extraherats ur originaltexterna för att fördjupa förståelsen av det

framkomna resultatet. Kategorierna omformades därmed till teman och subteman.

Det ses en svaghet i litteraturstudien i och med att originaltexterna var på engelska och att det därmed finns en risk att delar i det tolkade resultatet har påverkats av bristande översättning eller av egna föreställningar som färgat författarnas tolkning.

Beskrivningen av analysgången är enligt Friberg (2017) mycket viktig i en litteraturstudie för att läsaren ska kunna förstå hur resultatet framkommit.

Författarna har därför valt att bifoga en tabell på delar av analysprocessen för att styrka litteraturstudiens trovärdighet, se bilaga 5.