Inkommen……………………………………….……………………………......…32-33

Utifrån rättspraxis och doktrin har jag konstaterat att en handling anses inkommen till en myndighet, i samband med att handlingen har anlänt till en myndighet eller till en behörig befattningshavare, oavsett vem som har överlämnat handlingen. En handling behöver inte vara mottagen i myndighetens lokaler. Handlingen kan vara mottagen av en behörig befattningshavare i befattningshavarens bostad och fortfarande anses

vara en inkommen handling till en myndighet, förutsatt att handlingen är mottagen i befattningshavarens tjänst och inte privat. Gällande upptagningar anses

upptagningen inkommen till en myndighet när någon utomstående har gjort handlingen tillgänglig för myndigheten. I min mening kan det även uppstå problem gällande inkomna handlingar till en myndighet, i samband med att befattningshavare kan försöka att undanhålla handlingar och hävda att handlingen är mottagen privat.

Därmed anser jag att myndigheter skall försöka att ta emot handlingar i sina lokaler i sådan stor utsträckning som möjligt. Utifall detta inte är möjligt bör den behöriga befattningshavaren som har mottagit en handling utanför myndighetens lokaler i sin tjänst omgående överlämna handlingen till myndighetens lokaler, utifall handlingen inte omfattar sekretess. Detta hade underlättat arbetet för myndigheten utifall en individ begär ut handlingen, samt sparat tid och resurser för respektive parter. Vidare anser jag även att problem kan uppstå gällande gränsdragningen för vilka

upptagningar som anses självklara för en myndighet att kunna uppfatta, i det

avseendet att inga rättspraxis, rättskällor och doktrin belyser detta. Slutligen gällande vilka upptagningar som skall kunna uppfattas med tekniska hjälpmedel drar jag slutsatsen att detta också en svår gränsdragning, eftersom alla myndigheter omöjligt kan ha tillgång till alla datorprogram. Därmed drar jag således slutsatsen att det blir det en svår gränsdragning för vilka datorprogram och upptagningar som anses vara självklara för en myndighet att kunna uppfatta med hjälp av tekniska hjälpmedel, i det avseendet att inga rättspraxis, rättskällor och doktrin redogör för det.

4.2.3 Upprättad

En handling kan anses upprättad hos en myndighet när handlingen har expedierats, alltså när handlingen har slutbehandlats. Upprättade handlingar avser handlingar som är i sitt slutgiltiga skick. En handling är expedierad när handlingen skickas från en myndighet till en annan eller utifall en handling är klar för att hämtas hos en myndighet. Prop.1975/76:160 uttrycker att tanken bakom detta är att myndigheter skall få tid att bilda sig en egen uppfattning, gällande huruvida en handling anses upprättad. Jag drar därför slutsatsen att om en myndighet inte får tid att bilda sig en egen uppfattning är sannolikheten högre att myndigheten fattar felaktiga beslut.

Därmed anser jag att myndigheterna skall få tid att bilda sig en uppfattning. I min mening är denna reglering är bra för respektive parter, i det avseendet att felaktigt fattade beslut kan påverka respektive parter. Därför är det hellre bättre att en myndighet får sig tid att bilda sig en egen uppfattning, även om ärendet kan dröja, eftersom sannolikheten blir högre att myndigheten fattar korrekta beslut när myndigheten får tid att bilda sig en egen uppfattning.

I bland annat RÅ 1963 ref.46, RÅ 1971 ref.23, JO 1970, RÅ 1982 2:59 och HFD 2011 ref.

52 utrycks det att en handling anses upprättad om handlingen finns tillgänglig för avhämtning hos myndigheten. I min mening är innebörden av ”tillgänglig för avhämtning hos myndigheten” otydlig. I de respektive rättsfallen nämns det inte att innebörden tillgänglig för avhämtning hos myndigheten avser handlingar som endast finns i myndighetens lokaler, eller om innebörden även avser handlingar utanför myndighetens lokaler. Därmed anser jag innebörden är något diffus och borde förtydligas i rättspraxis och i doktrin. Slutligen anser jag även att de tre

huvudreglerna som 2 kap. 10 § TF nämner bidrar med ökad förståelse för vilka handlingar som kan och skall expedieras hos en myndighet. Huvudreglerna nämner även i princip alla handlingar som en myndighet kan framställa, vilket i min mening är bra att ha kunskap om för att kunna få en djupare förståelse gällande vilka handlingar som kan och skall expedieras hos en myndighet.

4.3 Avslutande reflektion

Analysen och resultatet har besvarat uppsatsens samtliga syften. I samband med detta har när är en handling anses vara inkommen, förvarad eller upprättad hos en

myndighet, samt innebörden och syftet med offentlighetsprincipen och handlingsoffentlighet klargjorts och utretts. Offentlighetsprincipen och

handlingsoffentligheten påverkar första steget för rätten av att ta del av handlingar.

Därefter blir nästa fråga huruvida en handling anses allmän, samt utifall handlingen är sekretessbelagd. Slutligen finns det ett flertal andra aspekter som kan påverka för huruvida en handling anses allmän, vilket allmänna handlingars offentlighet redogör för, som därefter föranleder till att regleringarna gällande allmänna handlingars offentlighet således inte blir en grå-zon.

5 Källförteckning

Offentligt tryck Motion

Motion till riksdagen 1999/2000:K310

Propositioner

Prop. 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet

Prop. 1999/2000:61 internationell rättslig hjälp i brottsmål

Prop. 2001/02:70 offentlighetsprincipen och informationstekniken

Prop. 2008/09:150 offentlighets- och sekretess lag

Statens offentliga utredningar

SOU 1975:22 reviderat förslag till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet SOU 1997: 39 reviderat förslag till offentlighetsprincipen i IT-samhället

SOU 1993:10 reviderat förslag till en ny datalag: slutbetänkande

SOU 2002:97 reviderat förslag till ordning och reda bland allmänna handlingar

Rättspraxis

Högsta förvaltningsdomstolen

RÅ 1951 E 42 RÅ 1958 ref.55 RÅ 1963 ref.46 RÅ 1965 ref. 26 RÅ 1971 ref.15 RÅ 1971 ref.23 RÅ 1972 ref. 70 RÅ 1973 A 51 RÅ 1982 2:59 RÅ 1984 2:49 RÅ 1989 ref. 29 RÅ 1996 ref. 25 RÅ 2007 ref.12 HFD 2011 ref. 52

HFD 2017 ref.15

Kammarrätten

Kammarrätten i Jönköping 4008-07 2008-03-03 mål nr 513-08

JO

JO 1964 JO 1966 JO 1970 JO 1971 JO 1975 JO 1979/80 JO 1980/81 JO 1988/89 JO 5093-96 JO 5204-2005

Lagkommentar

Heuman, Sigurd, Lag 1949:!05 tryckfrihetsförordningen, Karanov lagkommentar (JUNO), besökt 2021-05-09

Litteratur

Axberger, Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsgrundlagarna., Norstedts Juridik AB, 2014 Bohlin Alf, Offentlighetsprincipen, nionde upplagan, Nordstedts juridik, 2015

Funcke Nils, Offentlighetsprincipen praktik och teori, andra upplagan, studentlitteratur, 2019

Marsell Catrin och Lindqvist Elisabeth, Karlstad universitet Så påverkas

offentlighetsprincipen, när en extern konsult medverkar i kommunal rekrytering Kan delar av rekryteringsprocessen hållas konfidentiell? 2009

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224761/FULLTEXT01.pdf

Nygren Johanna, Stockholms universitet Handlingsoffentlighet och sekretess - vid samarbete mellan myndigheter och mellan myndighetsorgan, 2013 https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:704063/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1r_D-fowRU9DzUoLYdMIQZBbTyNg7wtLQwEjwlnYfYsDqAL8kRbmfs4Wc Näävm Maria och Zamboni Mauro, Juridisk metodlära, andra upplagan, studentlitteratur, 2018

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare- Ämne, material, metod och argumentation, fjärde uppl., Norstedts juridik AB, 2018

Strömberg Håkan och Lundell Bengt, Handlingsoffentlighet och sekretess, studentlitteratur, 2019

Övrigt material

Bergström,C och Ruotsi, M, 2021-03-28, ESO-rapport, 2018/03/26 https://eso.expertgrupp.se/

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236884/FULLTEXT02.pdf