– Vad är innebörden och syftet med offentlighetsprincipen?
– Vad är innebörden och syftet med handlingsoffentligheten?
– När anses en handling förvarad, inkommen eller upprättad hos en myndighet?
1.3 Metod och material
För författandet av denna uppsats har den rättsdogmatiska metoden tillämpats, eftersom det blir den rättsdogmatiska metoden blir den mest relevanta och tillämpliga metoden för författandet av denna uppsats. Den rättsdogmatiska metoden har
tillämpats för att fastställa gällande rätt (de lege lata), med hänvisning till de allmänt accepterande rättskällorna. Den rättsdogmatiska metoden har gett svar i lagstiftning,
lagförarbeten, rättspraxis och den juridiska litteraturen som den rättsdogmatiska metoden orienterar sig i. Vidare kan den rättsdogmatiska metoden också omfatta de lege ferenda argument. Gällande en hantering av lege ferenda argument förutsätter det att argumenten skall harmoniseras med gällande rätt. Alltså skall argumenten överstämma med de allmänt accepterade rättskällorna.1
Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats genom att gällande rätt har fastställts, med hänsyn till de rättskällorna som aktualiserar innebörden och syftet av begreppet allmänna handlingar, offentlighetsprincipen och handlingsoffentlighet har utretts.
Den rättsdogmatiska metoden har också tillämpats eftersom metoden har bidragit med argument de lege ferenda, vilket har använts för att kunna utveckla analysen av gällande rätt. Denna uppsats innehåller således några deskriptiva delar. Alltså delar som inte endast är rättsutredande och är beskrivande, i det avseendet att det kan leda till en bredare samt diskussion utöver det traditionella.
Den rättsdogmatiska metoden har även tillämpats genom att svaren för denna uppsats har sökts i lagtext, tidigare juridiska uppsatser, juridisk litteratur, JO, ESO-rapport, lagkommentar, proposition, motion, och en rapport från expertgruppen om studier för offentlig ekonomi.2 Rättskällorna har tillämpats i det avseendet att de kompletterar lagtexten och bidrar med ökad samt fördjupad förståelse inom ämnesvalet. Därmed har uppsatsens främsta rättskällor avsett lagtext tillsammans rättspraxis, prejudikat, förarbeten och doktrin.
Rättspraxis och prejudikat har tillämpats i det avseendet att det har underlättat för författandet av denna uppsats, eftersom rättspraxis och prejudikat bidrar med ökad förståelse för huruvida tidigare instanser har bedömt inom ämnesvalet. Tidigare juridiska uppsatser har tillämpats i samband med att de bidrar med exempel för huruvida juridiska uppsatser skall författas inom liknande ämnesval, utifrån den rättsdogmatiska metoden. För att förstå huruvida den rättsdogmatiska metoden skall tillämpas har även litteratur som avhandlar metoden tillämpats, i det avseendet att litteraturen belyser metoden och dess tillämpningsområden. Lagkommentar har även tillämpats i samband med att ämnesvalet tolkas, med hjälp av tolkning från experter.
JO, proposition, ESO-rapport, motion, och SOU har likasom lagkommentar tillämpats i det avseendet att det är en experters tolkning av ämnesvalet, vilket har gett en klarare bild för när en handling anses förvarad, inkommen eller upprättad hos en myndighet, innebörden och syftet med offentlighetsprincipen och
handlingsoffentligheten.
1.4 Avgränsningar
2 kap. TF reglerar som tidigare anfört när en handling anses allmän,
offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten. 2. kap. TF reglerar även begränsningen av offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten samt utlämnandet av allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen och
1 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2018 sid. 49
2 Nääv och Zamboni, Juridisk metodlära, 2019 sid. 28
handlingsoffentligheten samt utlämnande av allmänna handlingar kan begränsas i samband med sekretesslagstiftning, vilket inte skall avhandlas i denna uppsats.
Därmed har en avgränsning således utförts i samband med att när en handling anses allmän, offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten endast har redogjorts för i denna uppsats.
Denna uppsats har avgränsats i samband att när en handling anses allmän,
offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten främst skall utredas utifrån 2 kap.
TF. För offentlighetsprincipen finns det bestämmelser, riksdagsordningen och kommunallagen, gällande offentlighet vid domstolsförhandlingar och politiska sammanträden. Dessa bestämmelser innehållande offentlighetsprincipen har
uteslutits i denna uppsats. Denna avgränsning har gjorts i det avseendet att 2 kap. TF är det mest konkreta kapitlet gällande offentlighetsprincipens,
handlingsoffentlighetens och allmänna handlingars innebörd och syfte.
Offentlighetsprincipen är indelat i följande fem, former: yttrande och
informationsfrihet 2 kap. 2 § regeringsformen och 1 kap.2 yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihet i 1 kap 1 § TF, meddelarfrihet i 1 kap.1 § TF, 3:e st samt
handlingsoffentlighet i 2 kap. 1 § TF. Utav dessa fem former har endast
handlingsoffentligheten avhandlats. Därmed kommer offentlighetsprincipen såldes till uttryck utifrån grundlagarna, yttrandefrihet, meddelarfrihet samt genom allmänna handlingars offentlighet. Av dessa fem former är handlingsoffentligheten det mest relevanta för ämnesvalet. Uppsatsen hade dessutom blivit för omfattande att avhandla om resterande fyra formerna också hade avhandlats, därav har endast handlingsoffentligheten avhandlats i denna uppsats.
Slutligen har endast svensk rätt utretts och EU-rätten har därmed uteblivit för denna uppsats. EU-rätten utgör en omfattande del av den svenska rätten genom bland annat EU-rättens företräde gentemot nationell lagstiftning och genom förhandsavgörande.
För denna uppsats är EU-rätten inte tillämplig, eftersom uppsatsen endast avser att utreda svenska rätt, vilket inte gör EU-rättens lagstiftning tillämpbar för denna uppsats. Därmed blir EU-rätten således inte tillämplig för denna uppsats.
1.5 Disposition
Denna uppsats består av följande fyra delar: inledande kapitel, rättslig analys, slutats och källförteckning. Det första kapitlet har redogjorts för uppsatsens bakgrund, problemställning, metodval samt avgränsningarna som har utförts. Det andra kapitlet avser den rättsliga analysen, med syftet att analysera samt besvara uppsatsen syfte. I den rättsliga analysen har följande begrepp redogjorts för: offentlighetsprincipen, handlingsoffentligheten, myndighet och allmänna handlingar, förvarad handling hos en myndighet, inkommen handlingen till en myndighet, upprättad handling hos en myndighet och mellanprodukter. Dessa begrepps innebörd och syfte har redogjorts för i detta kapitel. Det tredje kapitlet innehåller en slutsats. Slutsatsen har i syfte att besvara syftet som har utretts i samband med uppsatsens rättsliga analys i uppsatsens andra kapitel. Därav har slutsatserna i det tredje kapitlet således dragits utifrån uppsatsens syfte och utredande analys. Det fjärde kapitlet innehåller en
källförteckning där alla tillämpade källor för författandet av denna uppsats har redogjorts för.