I detta kapitel har offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten redogjorts för.
Offentlighetsprincipens definieras främst i 2 kap. 1 § TF. Offentlighetsprincipen avser bland annat rätten till insyn i myndigheters verksamheter och rätten av att ta del av allmänna handlingar.
2.1.1 Offentlighetsprincipens historia
Av SOU 1997:39 framgår det att offentlighetsprincipen har sitt ursprung från de medeltida härads-och landstingen, i samband med att tingsmenigheten tog aktiv del i avgörandet avseende rättstvister samt andra samhälleliga angelägenheter.
Offentlighetsprincipen härleds även från upplysningstiden, där det rådde stark kritik gentemot de rådande formerna för rättskipningen. Peter Forrskål utgav trycket Tankar om den borgerliga friheten år 1759, vilket utgjorde stor betydelse för utvecklingen av offentlighetsprincipen i Sverige, där han radikalt argumenterade för människors friheter respektive lika rättigheter. Han riktade även kritik gentemot den rådande bristen på insyn i myndigheternas verksamhet. I hans mening var detta ett krav för att upprätthålla människornas fri- och rättigheter gentemot staten. Utifrån dessa tankar utformades med tiden principen som idag benämns som offentlighetsprincipen.3
Idén avseende offentlighetsprincipen skapades av de icke adliga. De icke adligas mål med offentlighetsprincipen var således att det skulle råda förbjud mot statlig censur.
Detta utgjorde därefter världens första grundlag i dess beskaffenhet.4
Av det SOU 1997: 39 har framfört gällande offentlighetsprincipens historia har jag konstaterat att offentlighetsprincipen har varit tillämplig långt innan den infördes, i samband att offentlighetsprincipens ursprung sträcker sig ända tillbaka till medeltida härads-och landstingen. Tingsmenigheten var tidigare utövare av rättskipningen. I samband med det fanns bland annat landskapsting, vilket innebär att det redan då fanns inslag av offentlighetsprincipen eftersom landskapstingen utgjorde en större del av befolkningen.
Av det Bergström har framfört gällande Peter Forrskåls tryck Tankar om den borgerliga friheten, har jag konstaterat att detta tryck är relevant för
offentlighetsprincipens historia. Trycket innehåller stark kritik gentemot insynen i
3 Bergström sid. 54-55
4 Strömberg Håkan och Lundell Bengt, Handlingsoffentlighet och sekretess, studentlitteratur, 2019, sid. 9
myndigheternas verksamheter, vilket bidrog till att samhället började att tänka annorlunda, som därefter utgjorde grund för att offentlighetsprincipen skulle införas i 1766 års tryckfrihetsförordning.
2.1.2 Offentlighetsprincipens innebörd
Offentlighetsprincipen grundar sig på att allmänheten skall har rätt till insyn i statlig och kommunal verksamhet, samt att var och en skall ha rätten att ta del av allmänna handlingar, förutsatt att handlingen inte omfattas av sekretess.5
Offentlighetsprincipen får begränsas utifrån angivna bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och genom specifika ändamål som är reglerade i 2 kap. 2 § TF.6. I prop.
1999/2000:61 framgår det att begräsningar av offentlighetsprincipen alltså skall anges med stöd i en eller flera särskilda lagar.
Offentlighetsprincipen utgör rätten till insyn, vilket är en av de grundläggande fri- och rättigheterna. Denna rättighet är reglerad i grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.7 Offentlighetsprincipen utrycks vara en av grunderna för svensk rättsordning och en grundläggande princip för svensk rättskipning och offentlig förvaltning, i det avseendet att svensk rättskipning och offentlig förvaltning har under en längre tid har gett prägel för offentlighet. 8 Rätten att få ta del av allmänna
handlingar benämns handlingsoffentlighet, vilket har redogjorts för i avsnitt 2.1.5- 2.1.9. Offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten är reglerat i 2 kap. 1 § TF och där framgår följande:
”Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.”
I SOU 1993:10 beskrivs offentlighetsprincipen innebära att statens och kommunens verksamheter i största möjliga utsträckning skall vara öppen för insyn för
allmänheten. Insynen behövs för att medborgarna skall få möjligheten att kontrollera myndigheterna, vilket därmed garanterar rättssäkerheten, effektiviteten i
förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. Utredarna har konstaterat att den största betydelsen för offentlighetsprincipen är att medborgarna skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar, alltså handlingsoffentligheten som beskrivs som en
underavdelning till offentlighetsprincipen.
Bohlin har konstaterat att offentlighetsprincipen utgör grund för svensk rättsordning samt är en grundläggande princip för svensk rättskipning och offentlig förvaltning.
Offentlighetsprincipen utgör en viktig del i TF i samband med att
offentlighetsprincipens innebörd har redogjorts för i den inledande paragrafen i 2 kap.
TF. Offentlighetsprincipen blir således grunden för rätten att ta del av allmänna handlingar. Därmed belyser offentlighetsprincipen tillsammans med
handlingsoffentligheten allmänhetens insyn i det offentliga. Offentlighetsprincipen
5 Bohlin Alf, Offentlighetsprincipen, nionde upplagan, Nordstedts juridik, 2015 , sid 15
6 Bohlin, sid 21
7 Funcke Nils, Offentlighetsprincipen praktik och teori, andra upplagan, studentlitteratur, sid.43
8 Bohlin, sid 15-16
utgör således en avsevärd del i TF och TF är en av Sveriges grundlagar, vilket leder till att offentlighetsprincipen utgör grund för svensk för rättsordning.
Offentlighetsprincipen har redogjorts för precist och stringent i 2 kap. 1 § TF, samt är det lagrum som tydligast har redogjort för offentlighetsprincipen.
Offentlighetsprincipens innebörd är således mest central i detta lagrum.
SOU 1993:10 ger en god inblick i huruvida offentlighetsprincipen tolkas i teorin respektive praktiken. Utredningen ger läsaren en god tolkning av
offentlighetsprincipens tillämpning. Utredningen ger även en god inblick i huruvida offentlighetsprincipen tolkas i praktiken, eftersom det är tjänstemän som dagligen arbetar med offentlighetsprincipen som tolkar offentlighetsprincipen. De statliga tjänstemännens tolkning av offentlighetsprincipen i praktiken bidrar därmed till ökad förståelse för huruvida offentlighetsprincipen skall tolkas och tillämpas i myndigheter samt i statliga utredningar.
2.1.3 Offentlighetsprincipens syfte
Av motion 1999/2000:K310 framgår det att offentlighetsprincipens syfte är att ge medborgarna insyn i myndigheters verksamhet. Med rätten till insyn får
medborgarna således möjligheter att framhäva eventuella felaktigheter avseende myndigheternas maktutövning.
Av prop. 2008/09:150 framgår det att offentlighetsprincipen syftar till att främja följande: insyn och öppenhet, effektiviteten i myndigheternas arbete, förhindra rättsövergrepp, motverka korruption samt stärka allmänhetens förtroende gällande myndigheternas arbete. Syftet med insynen och öppenheten är ökad rättssäkerhet.
Ökad rättssäkerhet gör myndigheternas arbete mer effektivt, eftersom det ställs mer krav och fler som kan kontrollera att myndigheternas arbete sker rättssäkert, i
samband med insynen och öppenhet inom myndigheternas arbete. Ökad rättssäkerhet bidrar således till att rättsövergrepp mot enskilda och korruption motverkas. Vidare belyser SOU 1997:39 att myndigheterna är medvetna om riskerna med insyn i deras verksamheter och att det har en avskräckande effekt. Detta föranleder till att offentlighetsprincipen garanterar effektivitet i förvaltningen samt en garanti för de enskildas rättssäkerhet.
I motion 1999/2000:K310 och prop. 2008/09:150 framgår det att offentlighetsprincipens syften är att garantera insynen och rättssäkerheten för var och en. Därmed har jag konstaterat att de två huvudsakliga syftena med offentlighetsprincipen är att
garantera insynen och rättssäkerheten. Offentlighetsprincipen garanterar insyn, vilket utgör grunden för offentlighetsprincipen, samt är det första steget till
offentlighetsprincipens tillämpande i praktiken. Därmed går det inte att redogöra för offentlighetsprincipen utan att nämna insynen. Offentlighetsprincipen garanterar rättssäkerheten i det avseendet att rättsövergrepp mot en enskild blir svårare i samband med öppenhet och insyn i myndigheters arbete och verksamhet.
2.1.4 Sammanfattning av offentlighetsprincipen
Utifrån det som har anförts i detta avsnitt gällande offentlighetsprincipen, har jag konstaterat att innebörden och syftet med offentlighetsprincipen är att var och en skall ha rätten att ta del av allmänna handlingar samt att få insyn i myndigheters
verksamhet. Slutligen kan offentlighetsprincipen endast begränsas med stöd i lag, som bland annat återfinns i bestämmelser OSL. Utöver bestämmelserna i OSL, finns det i princip ingen begränsning för offentlighetsprincipen. I nästa del har
handlingsoffentligheten som utgör en omfattande del för offentlighetsprincipen redogjorts för.
2.1.5 Inledning handlingsoffentligheten
I delarna 2.1.5 till 2.1.8 har handlingsoffentligheten redogjorts för.
Handlingsoffentligheten utgör en omfattande del av offentlighetsprincipen.
Handlingsoffentligheten innefattar även allmänna handlingars offentlighet och tillgången till allmänna handlingar. Handlingsoffentlighet avser dock specifikt rätten att ta del av allmänna handlingar, medan offentlighetsprincipen har en mer vidsträckt innebörd och syfte.9
2.1.6 Handlingsoffentlighetens historia
Handlingsoffentligheten syftar i första hand på allmänna handlingars offentlighet. I samband med att TF grundades år 1766 tillkom regler gällande handlingar i den rättskipande och förvaltande verksamheten. Dessa handlingar skulle vara tillgängliga för var och en samt få tryckas. I 1766 års tryckfrihetsförordning föreskrevs följande:
”var och en har rätt att i allmänt tryck utgiva myndigheters protokoll och andra handlingar”. Därefter i 1809 års regeringsform förtydligades rätten ”genom trycket utgiva” till alla allmänna handlingar. Slutligen infördes en ändring i TF år 2018, i samband med att ordalydelsen rätten att ta del av allmänna handlingar gällde för varje svensk medborgare, ändrades till var och en.10
2.1.7 Handlingsoffentlighetens innebörd
Handlingsoffentligheten är en rättighet som avser var och ens fria tillgång till allmänna handlingar som huvudregel.11 Handlingsoffentligheten är den mest
omfattande formen av offentlighet. Av TFs reglering framgår det att var och en har en obetingad rätt att ta del av allmänna handlingar, som myndigheter inte kan
hemlighålla med stöd i bestämmelser om sekretess. Rätten att ta del av allmänna handlingar får endast inskränkas, med hänsyn till skyddsintressena i 2 kap, 2 § TF och utifrån noga angivna begräsningar i lag.12
9 Strömberg, sid 8-9
10 Bohlin, sid.18-19
11 Strömberg, sid. 9-10
12 Bohlin, sid.17
Bohlin har konstaterat att informationen som allmänna handlingar tillhandahåller är nödvändiga i det avseendet att det bidrar till en mer omfattande samhällsdebatt. En samhällsdebatt blir bredare om det finns mer underlag att diskutera, vilket gör handlingsoffentligheten viktig för att kunna upprätthålla en bred samhällsdebatt.
2.1.8 Handlingsoffentlighetens syfte
Handlingsoffentlighetens syften kan sammanfattas utifrån att dess syften är att garantera följande: rättssäkerheten, effektivitet i förvaltningen och effektivitet i folkstyret.13 Av prop. 2001/02:70 framgår det att handlingsoffentlighetens syfte främst är att tillgodose allmänheten med tillgång till information, i form av utlämnandet av allmänna handlingar.
Bohlin hävdar att handlingsoffentlighetens syften är att garanterna rättssäkerheten, effektivitet i förvaltningen och effektivitet i folkstyret. Rättssäkerheten garanteras i samband med att allmänheten får ta del av allmänna handlingar genom öppenhet och insyn, som därefter utgör ett rättskydd för medborgarna. Rättssäkerheten leder därefter till effektivitet i förvaltningen och effektivitet i folkstyre. En rättssäker förvaltning leder till ett rättssäkert folkstyre, eftersom rättssäker förvaltning är sammanhängande med ett rättssäkert folkstyre. Därmed är rättssäkerhet således viktigt för en effektiv förvaltning och för ett effektivt folkstyre, eftersom
rättssäkerheten är en av utgångspunkterna för effektivitet i förvaltningen och folkstyret.
2.1.9 Sammanfattning av handlingsoffentligheten
Utifrån det som har anförts i detta avsnitt gällande handlingsoffentligheten, har jag konstaterat att innebörden och syftet med handlingsoffentligheten är att allmänheten skall garanteras insyn i det offentliga. Insynen bidrar i sin tur till att rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiveten i folkstyret ökar. Slutligen finns det i princip ingen begräsning för handlingsoffentligheten likasom offentlighetsprincipen, samt kan handlingsoffentligheten endast begränsas med stöd i lag och bestämmelser i OSL.