Inläggen som en avväpnare

Emellertid kan inte bara läroplanens fokus på föräldrainflytande leda till deprofessionalisering utan även förskollärare själva kan orsaka detta. Anledningen till detta är att Löfdahl (2014) menar att vissa aktiviteter i föräldrasamverkan tystas ner, till exempel föräldrars svar på enkäter. Kravet på att synliggöra föräldrars åsikter skapar ängslighet och detta reflekterar inte förskollärare över. Förskollärare har därför inte den kompetens som behövs enligt Löfdahl (2014) för att bemästra denna ängslighet, vilket gör att det sker en stagnation i förskolläraryrket. Föräldrars åsikter och tankar om förskolan kan därför förstås vara svåra att hantera och inläggen skulle därför kunna förstås syfta till att skapa distans till föräldrar. Inläggen kan därför tolkas som att de syftar till att visa att föräldrar inte kan ha någon makt över förskolan eftersom de inte är kompetenta nog. Den diskurs om föräldrar som resultatet och analysen visar kan därför förstås vara ett uttryck för att förskollärare är ängsliga inför sin egen utvärderingsbarhet. Det är föräldrar som har makten att utvärdera förskollärare och inläggen kan därför förstås syfta till att avväpna utvärderarna.

46

6.3 Reflektion

Uppsatsen visar att de moraliserande debattinläggen skrivna av förskollärare om föräldrar egentligen inte handlar om att moralisera över dem. Inläggen kan istället förstås som en ett uttryck för många olika saker, bland annat att förskollärare inte har en tydlig yrkesidentitet, en strävan efter att erhålla mer status och en vilja att professionalisera yrket.

Vad som orsakat detta kan förstås på olika sätt, kanske på grund av en oro att inte ha makten över det egna yrkets kunskapsområde, en vilja att vara något och en önskan att få erkännande. Många andra yrken gör anspråk på förskollärares kompetens, både närliggande och yrken som är längre ifrån. Psykologer, specialpedagoger, barnskötare och andra yrken rör sig inom samma fält som förskollärare och kan därför göra anspråk på deras expertområde. För vilket är egentligen förskollärares eget expertområde och vilken är deras yrkesidentitet när alla som arbetar i förskolan kallas pedagoger?

Inläggen kan dock ses som kontraproduktiva eftersom skribenterna inte framhåller förskolans egenvärde då det inte argumenteras för varför deras eget kunskapsområde är viktigt. Att vara samma typ av expert som yrkesutövaren som tillhör de klassiska professionerna verkar därför i inläggen vara mer värdefullt. Innehållet i inläggen säger inte heller speciellt mycket om förskolans egentliga verklighet utan mer om skribenternas egna upplevelser. Detta är problematiskt eftersom diskurserna i inläggen är normgivande ger en ensidig framställning av förskollärare, barn och föräldrar. De kan därför förstås bidra till en onyanserad och moraliserande diskussion och debatt om föräldrar och deras duglighet.

6.4 Metoddiskussion

Eftersom Alvehus (2014) menar att flera metoder på ett effektivt sätt kan ringa in och fastställa ett empiriskt fenomen hade det varit en poäng att använda fler metoder än textanalys i denna uppsats. Intervjuer av förskollärare och deras uppfattning om debattinlägg skrivna av andra förskollärare om föräldrar hade kunnat göra resultatet mer fullständigt. Detta hade kunnat göra att flera röster än bara skribenterna hade legat till grund för undersökningen och detta hade kunnat göra uppsatsens resultat mer nyanserat. Dock spelar undersökningens omfattning och tidsbegränsning roll i valet av metod och i en mer omfattande undersökning hade en kombination av flera metoder varit möjlig.

47

6.5 Gå vidare med

Av uppsatsens resultat och analys framkommer det att debattinläggen förstås som ett material och ett medel i en kamp för förskollärare att uppnå status. Det framgår också i undersökningen att förskollärare delar sin identitet med andra närliggande yrken och därmed inte har någon stark egen identitet.

Att studera förskollärares identitet i förhållande till andras yrkesidentiteter i förskolan hade varit intressant att gå vidare med. Hur det påverkar förskollärares identitetsbildning och yrkesutövning att andra yrken som inte har någon högre formell utbildning har liknande arbetsuppgifter.

Ett annat förslag att gå vidare med är att göra en komparativ studie av förskolans läroplan och liknade empiriska texter som använts i denna uppsats, för att urskilja och jämföra olika diskurser om föräldrar, barn och förskollärare. En sådan studie hade kunnat visa hur förskollärare ser på sin egen yrkesroll, på barn och föräldrar och hur väl verkligheten stämmer med de diskurser som finns i läroplanen. Det hade varit intressant att studera eftersom tidigare forskning som presenterats i denna uppsats visar att förskollärare har fått förändrade villkor i och med förskolans reviderade läroplan.

48

Litteraturlista

Alvehus, Johan (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber

Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Balldin, Jutta (2013). Mamma i tid. I Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Berntsson Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering, Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 4, Nr. 2, s. 199-212.

Tillgänglig på Internet:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7789/6845 (2016-05-09)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Biesta, Gert (2005). Against learning. Reclaming a language for education in age of learning. Nordisk Pedagogik. Vol. 25, No. 1, pp. 54-66. Oslo

Tillgänglig på Internet:

http://publications.uni.lu/bitstream/10993/7178/1/NP-1-2005-Biesta.pdf (2016-05-09)

Beckman, Svante (1989). Professionernas kamp om auktoritet. I Selander, Staffan (red.) (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

Bratberg, Øivind (2014). Tekstanalyse for samfunnsvitere. [Oslo]: Cappelen Damm akademisk

49

Brante, Thomas (1989). Professionernas identitet och samhällsvillkor. I Selander, Staffan (red.) (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

Brante, Thomas (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I: Lindh, Maria (red) Vetenskap för profession. Högskolan i Borås

Tillgänglig på Internet: http://lup.lub.lu.se/record/1496709 (2016-05-09)

Brante, Thomas (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press

Carlsson, Kajsa-Maria (2015). 10 saker vi älskar hos föräldrarna. Metro. 7 maj 2015. Tillgänglig på Internet:

http://www.metro.se/metro-debatt/forskollararen-10-saker-vi-alskar-hos- foraldrarna/EVHoeg!E63TLKCddv2RY/ (2016-04-19)

Dahlstedt, Magnus. & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Johanneshov: MTM

Haug, Peder (2003). Om kvalitet i förskolan: forskning om och utvärdering av förskolan 1998-2001. Stockholm: Statens skolverk

Howarth, David R. (2007). Diskurs. 1. uppl. Malmö: Liber

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 1. uppl. Stockholm: Liber

Jonsdottir, Fanny och Nyberg, Eva (2013) Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

50

Kuisma, Marja & Sandberg, Anette (2008) Preschool teachers’ and student preschool teachers’ thoughts about professionalism in Sweden. European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 16, No. 2, pp 186–195.

Tillgänglig på Internet:

http://dx.doi.org/10.1080/13502930802141618 (2016-04-19)

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (2008). Hegemonin och den socialistiska strategin. Göteborg: Glänta

Löfdahl, Annica (2014). Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan – aspekter av en förändrad lärarprofession. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 18, Nr. 4-5, s. 247-267.

Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Markström, Ann-Marie (2013). Pedagogisering av föräldrar i förskolan och skola. I Markström Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind Ingri, & Änggård, Eva (red). (2013). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson

Månssons, Annika (2013). Familjens inskolning i förskolan – ett rum för möjligheter. I Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Møller Pedersen, Peter, Thore Gravesen, David, Anker Hansen, Morten & Høyer Høyer Lorentesen, Brian (2013). Om pædagogers sociale strategier i et arbejdsliv under forandring. Nordisk barnehageforskning. Vol. 6, Nr. 4, s. 1-10.

Tillgänglig på Internet:

51

Nilsson, Roger (2016). Till alla egoistiska, separerade föräldrar. Expressen. 7 januari 2016. Tillgänglig på Internet:

www.expressen.se/debatt/till-alla-egoistiska-separerade-föräldrar/ (2016-03-23)

Persson, Sven (2010). Förskolans janusansikte. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ramirez, Sebastian (2015). Lämna inte era sjuka barn på förskolan. Dagens Nyheter. 17 december 2015.

Tillgänglig på Internet:

www.asikt.dn.se/asikt/debatt/lamna-inte-era-sjuka-barn-pa-forskola/ (2016-05-09)

Rusz, Eva (2012). Förskola före två års ålder kan skada barn. Aftonbladet. 5 augusti 2012. Tillgänglig på Internet:

http://www.aftonbladet.se/debatt/article14794301.ab (2016-04-19)

Tallberg Broman, Ingegerd (2010). Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Torstendahl, Rolf (1989). Professionalisering, stat och kunskapsbas. Förutsättningar för en teoribildning. I Selander, Staffan (red.) (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

Segersten, Sarinne (2015). 10 saker förskollärare stör sig på hos föräldrar. Metro. 7 maj 2015.

Tillgänglig på Internet:

http://www.metro.se/metro-debatt/10-saker-forskollarare-stor-sig-pa-hos- foraldrar/EVHoef!W7Wq8rZP5CTQ/ (2016-05-03)

Selander, Staffan (1989a). Inledning. I Selander, Staffan (red.) (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

52

Selander, Staffan (1989b). Förvetenskapligande av yrke och av yrken och professionaliseringsstrategier. I Selander, Staffan (red.) (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur

Sue, Thomas, Jayne, Keogh & Hay, Steve (2014). Discourses of the good parent in attributing school success. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education. Vol. 36, No 3, pp. 452-463.

Tillgänglig på Internet:

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01596306.2014.901489 (2016-03-26)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vt.se/texts/HRSFR.pdf (2016-05-16)

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur