Vad är en kulturplan? – Bakgrund och utgångspunkter
Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under 2016-2019.
Syftet är att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg för kulturutveckling och som underlag i dialogen med staten. Kulturplanen ska präglas av Östergötlands egna ambitioner och förutsättningar. Den är framtagen i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och ideella sektor. Kulturplanens slutgiltiga utformning antas av Regionutvecklingsnämnden och
Regionfullmäktige i Region Östergötland. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Revidering görs inför varje år till Kulturrådet. Kulturplanen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna.
Kultursamverkansmodellen, som Östergötland anslöt sig till 2012, är en nationell reform som ger regionerna ett större inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen, och för därmed besluten närmare medborgarna. Modellen bygger på dialog och samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån.
Det är en regional uppgift att skapa förutsättningar som gör att kultur finns som en tillgång oavsett bostadsort och social bakgrund. Region Östergötlands insatser inom kulturområdet verkar genom att stimulera samverkansformer, arbetar för regional spridning och stärker strukturer som underlättar tillgång och deltagande.
Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent‐ och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Genom regionala uppdrag och anslag till kulturinstitutioner och organisationer, skapas en övergripande infrastruktur för konst- och kulturområdet. Dessa aktörer benämns framåt i texten som regionala kulturverksamheter.
Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna behövs också andra insatser som stärker
medborgarnas tillgänglighet till kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Här ingår alla de institutioner och verksamheter som finns i Östergötland för att tillgängliggöra kultur till allmänheten oavsett ägare eller organisationsform: arrangörer, konsthallar, bibliotek, arkiv, kulturskolan, biografer, scener, lokaler etcetera. Det behövs även en infrastruktur för att konstnärligt skapande ska kunna utvecklas i form av konsertlokaler, träningslokaler, verkstäder, stipendier, residens med mera.
Kulturinstitutioner och andra etablerade kulturaktörer ingår även i infrastrukturen för frilansande kulturskapare, men utgör även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling för aktörerna inom kulturområdet.
Om remissutgåvan
Remissutgåvan av Kulturplan för Östergötland 2016-2019 är fastställd av Regionutvecklingsnämnden 6 maj. Kulturplanen beslutas av Regionfullmäktige i november 2015. Den nya regionorganisationen kommer att hantera budgetfrågor kopplade till förslag i kulturplanen under remissperioden.
Remissutgåvan innehåller enbart uppgifter om de regionala och statliga medel som är kopplade till samverkansmodellen 2015.
Läsanvisning
I kapitel 2 sammanfattas strategier och prioriterade utvecklingsområden för de kommande fyra åren.
Här beskrivs även de nationella och regionala utgångspunkterna för kulturplanen. Den regionala kulturens förutsättningar och organisation beskrivs i kapitel 3 och 4.
Kapitel 5 och 6 innehåller insatser när det gäller kulturens roll inom regional samhällsutveckling och för de horisontella målen (tillgänglighet, jämställdhet, mångfald/interkulturellt, internationellt, nationella minoriteter, barn och unga och hbtq) för att tillgängliggöra kultur för alla.
I del II beskrivs förutsättningar och prioriteringar inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i samverkansmodellen, och för de regionala verksamheterna med kulturuppdrag.
Kulturområdets olika roller
Genom kultursamverkansmodellen har staten, regioner och kommuner engagerat sig på ett nytt sätt i kulturfrågorna. Framför allt har synen på kultur som ett verktyg i samhällsutvecklingen fått ökat fokus. Samtidigt betonas också kulturens egenvärde allt mer. Frågor om konstnärlig kvalitet och vikten av principen om armlängds avstånd har lyfts allt mer i debatter och diskussioner de senaste åren.
Armlängds avstånd innebär ett förhållningsätt där politiken inte påverkar det konstnärliga innehållet, eller gör en konstnärlig bedömning av en verksamhet. Politiken ska skapa förutsättningar, men hålla armlängds avstånd till det konstnärliga innehållet.
Kulturområdet har alltså flera facetter och för att tydliggöra kan området beskrivas utifrån tre perspektiv som motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; medborgare, konstarterna, och regionen.
1. Kulturpolitik–
Alla medborgarna ska ha tillgång till kultur och ges möjlighet till eget skapande. Kulturpolitiken sätter människan i centrum, som en individ med unika förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle.Regionen har inom kulturpolitiken både en direkt roll genom de regionala uppdragen till vissa kulturaktörer, och en indirekt roll till exempel genom kulturfrämjande verksamheter. Här agerar
regionen framför allt tillsammans med länets kommuner. Direkt stöd till lokal amatör- och
arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Regionen har ett ansvar att verka för spridning och utjämning, ett exempel på det är regionala arrangörsstödet som bidrar till att många
kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna.
2. Konstpolitik –
Det ska finnas förutsättningar för professionella kulturskapare att verka i Östergötland och det behövs insatser som främjar utveckling inom och mellan olika konstområden.Konstarterna innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, dans, teater och film.
3. Regionutveckling –
Kulturen är en del av det regionala tillväxt‐ och utvecklingsarbetet.Kulturellt innehåll, konstnärliga och kreativa yttringar i olika former, spelar en stor social och ekonomisk roll i samhället.