Kulturverksamhet på regional nivå bedrivs i Region Östergötland via enheten Kultur och kreativitet på ledningsstaben. Den består av tre kulturstrateger med ansvar för olika konstområden, en strateg för natur- och friluftsliv, en kulturchef och en dansutvecklare för projektet Dans i Öst.
Kultursamverkansmodellen utgör en stor del av uppdraget när det gäller utvecklingsarbetet inom konstarterna, kulturens roll i regional utveckling och uppföljningsarbetet för
kultursamverkansmodellen. Vid sidan av detta omfattar arbetet att upprätta överenskommelser för regionala uppdrag, handlägga regionala och statliga bidrag till verksamheter samt fördelningen av verksamhets- och projektbidrag till Östergötlands kulturaktörer. Inom utvecklingsarbetet är nätverk och samverkan av stor vikt, liksom att driva utvecklingsprojekt eller delta i processer som ökar förståelsen för kulturen som regional utvecklingsfaktor.
Regionen Östergötland är också huvudman för enheten Regionbibliotek Östergötland och delägare i Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östergötlands museum tillsammans med Norrköping och Linköpings kommuner.
Det regionala kulturpolitiska ansvaret
Från januari 2015 har Regionutvecklingsnämnden (RUN) i Region Östergötland det regionala kulturpolitiska ansvaret. Det inbegriper både att initiera och driva utvecklingsarbetet för kultur inom regional utveckling samt att ansvara för genomförande och uppföljning och utvärdering av
kultursamverkansmodellen.
RUN ger årliga anslag till de regionala kulturverksamheter som har regionalt och statligt stöd via kultursamverkansmodellen. RUN ger också verksamhetsbidrag till Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands Bygdegårdsdistrikt, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum,
Shakespeare på Gräsgården och Vadstena Akademien. Årliga bidrag ges även till Bildningsförbund Östergötland och ungdomsorganisationerna.
Regionala kulturverksamheter
Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragöverenskommelser med Region Östergötland för att tillgängliggöra kultur i hela länet samt vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Dessa är idag Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken.
Verksamheterna har liknande uppdrag att utifrån sina förutsättningar samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vad gäller organisationsform, anslag, ekonomiska och personella förutsättningar, arbetssätt etcetera, är det mycket som skiljer. I anslutning till kulturplanen 2016-2019 kommer samtliga regionala överenskommelser inom planens åtta
områden att ses över som en del av det kontinuerliga arbetet med kultursamverkansmodellen. Bland annat kommer förväntningar och mål för den kulturfrämjande verksamheten att förtydligas.
En nulägesbeskrivning av verksamheter med regionala kulturuppdrag finns i del II av planen.
Professionella kulturskapare
Via samverkansmodellen ges regionerna ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella kulturpolitiska målen, inklusive kulturskaparnas speciella villkor. Det innebär ett ansvar att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och
försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna.
För att de fria utövarnas kompetens både ska kunna tas tillvara och spridas på bästa sätt, är det viktigt att det finns förutsättningar på kommunal och regional nivå i form av en fungerade kulturell
infrastruktur för det konstområde han/hon är verksam inom. Det omfattar till exempel ateljéer, arrangörer, producenter, kontaktnät, offentliga medel för konst, produktionsstöd, insatser för skapande skola och andra typer av arbetsmöjligheter.
Professionella kulturskapare finns i Östergötland inom alla konstarter. De finns representerade både på kulturinstitutioner och som fria utövare och är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. Ofta har utövarna både ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbetsfält.
Tillsvidareanställd personal finns på Symfoniorkestern i Norrköping, Östgötamusiken, Östergötlands museum och Östgötateatern men resten av Östergötlands professionella utövare är frilansande eller egna företagare.
De fria kulturskaparna bildar ofta egna nätverk eller kluster för att stötta varandra eller arbeta tillsammans gentemot det offentliga och besöksnäringen.
De kulturinstitutioner och konsulenter som ingår i kultursamverkansmodellen är placerade i Östergötlands största kommuner, Norrköping och Linköping, vilket innebär att mycket av de ekonomiska resurserna i modellen är starkt kopplade till dessa kommuner.
Norrköping och Linköping är också delägare och medfinansiärer i flera av de regionala
kulturinstitutionerna. Olika typer av samverkan finns idag mellan kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet, men för utvecklingen framåt behöver dialog- och samverkansformerna mellan
institutionerna och de fria utövarna stärkas ytterligare.
På nationell nivå finns det centrumbildningar och fack- och intresseorganisationer för olika
konstområden. Omfattningen av regionala strukturer för dessa aktörer varierar mellan konstarterna.
Via samverkan och dialog med den nationella nivån försöker Region Östergötland att stötta de professionella kulturskaparna som är verksamma inom till exempel Centrumbildningarna för teatern och KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).
Via regionens nätverk är många av Östergötlands professionella kulturskapare delaktiga i
utvecklingsarbetet för de olika konstarterna. Många utövare har även bidragit i de temadialoger som regionen bjudit in till i samband med arbetet med kulturplanen och processen med en regional konststrategi. I och med tillägget om litteratur och läsfrämjande i kulturplanerna har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter.
Regionalt råd för kulturskapare
Under perioden 2013-2015 har Region Östergötland provat en modell för samverkan med de fria professionella utövarna. Ett arvoderat råd av professionella fria kulturskapare från olika
konstområden, har sammanträtt 3-4 gånger per år. Rådet har diskuterat de fria utövarnas villkor i Östergötland kopplat till kulturplanen och samverkansmodellen med regionens tjänstemän och kulturpolitiska företrädare, samt träffat kulturpolitiska representanter från kommunerna och Konstnärsnämnden. Under 2015 kommer denna form för samverkan att utvärderas. Detta för att se hur vi framåt kan utveckla rådsstrukturen och insatserna för att stärka infrastrukturen för de fria kulturskaparna i samverkan.
Utvecklingsmöjligheter för att stärka strukturen för de fria kulturskaparna
För att stärka förutsättningarna för konstarternas utveckling, och möjligheterna att vara verksam som fri professionell utövare i Östergötland, har rådet identifierat några insatser som de viktigaste. Flera av
förslagen samanfaller med det som framkommit vid workshops och seminarier om kulturskaparnas villkor. I slutsatserna från möten betonas vikten av en regional konststrategi, skälig ersättningar till utövare i utställningssammanhang, till författare vid författarbesök och evenemang, pengar för talangutveckling och filmproduktion, plattformar för synliggörande av utövarna inom respektive konstform, fler mötesplattformar för dialog med kommuner och institutioner samt vikten av samarbetet med skolan. Flera av dessa förslag finns med som utvecklingsinsatser under respektive konstart, eller som särskilda insatser för att stärka strukturerna för ett kulturliv för alla.
Det ideella kulturlivet
Den offentligt finansierade kulturens struktur samspelar med civilsamhället, i form av organisationer, föreningar, eldsjälar och ideella aktörer som är en mycket viktig del av kultur-Sverige. Bland de ideella finns utövare, arrangörer och lokalhållare. I många fall skulle inte det regionala och lokal kulturlivet fungera utan insatser och samarbeten med civilsamhället. Etablerade organisationer som har
betydelse inom kulturområdet i Östergötland är till exempel hembygdsrörelsen, kyrkliga församlingar, Skådebanan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdsdistriktet, Riksteaterns föreningar,
ungdomsorganisationerna med mera.
Med civilsamhället menar vi den arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Civilsamhället inrymmer också mer informella nätverk och rörelser, något som ökat i takt med det ökade intresset och bruket av digitala mötesplatser.
Samspelet mellan det offentliga och det civila
När kultursamverkansmodellen infördes fick civilsamhället och folkbildningen en starkare koppling till kulturen än det haft under 1980- och 90-talen. På nationellt plan har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor idag bland annat i uppdrag att sprida kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling samt arbeta för att förbättra föreningars villkor. Sedan fem år tillbaka finns
överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och civilsamhällets organisationer om hur samverkan ska se ut mellan det offentliga Sverige och civilsamhället.
Östergötlands större kommuner har idag lokala samverkansavtal med föreningslivet.
En ökad medvetenhet om samspelet mellan Region Östergötland, länets institutioner och
civilsamhället har byggts upp under den första kulturplaneperioden 2012-2015. De förutsättningar som finns i regionen och i kommunerna för studieförbund, föreningar och eldsjälar när det gäller lokaler, bidrag, samarbeten, mötesforum med mera, spelar stor roll både när det gäller kulturen i centralort eller på landsbygd. Ideella kulturaktörer finns som aktiva parter inom folkbildningen och i olika regionala nätverk för olika konstarter och kulturområden.
Ideell kulturallians
Ideell kulturallians är en sammanslutning som samlar det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll och finns representerade nationellt och i flera regioner. I Östergötland finns Ideell kulturallians Öst (IKA-Ö) som samlar ett trettiotal större aktörer inom civilsamhället.
År 2014 publicerade Ideell kulturallians en rapport 2 där det bland annat undersöktes hur
Östergötland och fyra andra regioners process med civilsamhället hade sett ut inom ramen för den kultursamverkansmodellen. I rapporten framkom det att regionerna generellt behöver ta tydligare ställning till vad möten med företrädarna för civilsamhället ska syfta till på ett mer långsiktigt och konkret plan. Det som efterfrågades är flera samråd där region och civilsamhälle möts med syfte att följa upp politiken, kartlägga behov eller samla in förslag. Föreningslivet behöver vara med i formuleringen av agendor och upplägget av processerna.
Regionen och IKA-Ö har i samband med arbetet med kulturplanen samlat Östergötlands olika civila aktörer för att diskutera hur det ideella kulturlivet kan stärkas och synliggöras, hur man når ännu fler aktörer inom civilsamhället, ökar ungas inflytande samt idéer om hur samarbete kan drivas.
IKA-Ö har varit en resurs i kulturplanearbetet som processtöd i de kommuner som har velat ha en lokal dialog om ideella sektorns förutsättningar. Den ökade medvetenheten om civilsamhällets behov, vilka aktörerna är i den egna kommunen, möjligheter till framtida samarbeten är några av de saker som kommunerna har börjat arbeta med efter dessa dialoger.
Från IKA-Ö:s sida finns ambitionen att framåt satsa på att öka antalet medlemmar, identifiera samarbetsprojekt inom föreningen och samarbeta med kommuner kring träffar med civilsamhället.
Utvecklingsmöjligheter för samverkan med civilsamhället framåt
För det fortsatta arbetet framåt har processen så här långt identifierat ett antal frågor att arbeta vidare med i samverkan region och civilsamhälle:
Utveckla kontakten mellan civilsamhälle, region och kommuner
Se över möjligheter till konkretare samverkan mellan region-kommun-civilsamhälle, till exempel någon form av överenskommelse
Identifiera möjligheter till samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och civilsamhällets aktörer
2 Kultursamverkansmodellen ur civilsamhällets perspektiv – samråd på vems villkor, Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians, 2014.
Folkbildningen
Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer där studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar.
Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och bildning, mellan det civila och det offentliga och mellan statlig styrning och idéburen sektor, mellan olika generationer och olika kulturer. Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och allmän bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighets- och mångfaldsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet.
Folkbildningens arbetsformer fokuserar på det kollektiva lärandet och eget skapande i interaktion med andra, något som rustar deltagare inför andra sociala arenor och deltagande i samhällslivet.
Folkbildningsorganisationerna är en stor tillgång när det gäller att tillgodose individers och gruppers olika intressen och behov.
Bildningsförbundet Östergötland är en paraplyorganisation för samtliga i länet verksamma folkhögskolor och studieförbund. Bildningsförbundet arbetar med opinionsbildning, samråd och samverkan, gemensam utveckling och kanslifunktion. Bildningsförbundet har det regionala uppdraget från Region Östergötland att arbeta med utvecklingsfrågor för att stärka och utveckla de
folkbildningsorganisationer som är verksamma i Östergötland.
Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i Östergötlands tretton kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland.
Många studieförbund deltar också i de regionala nätverk som finns för utveckling av olika konst- och kulturområden. Folkhögskolorna är viktiga kulturcentrum i flera av Östergötlands kommuner och bostadsområden. Studieförbundens kulturprogram används ofta för nya typer av evenemang, i samarbete med en förening eller i egen regi.
I arbetet med förra kulturplanen identifierade kommunerna i Östergötland en förändring i studieförbundens roll i det lokala kulturlivet. Det handlade till exempel om en förändrad syn på folkbildningens och civilsamhällets organisationer. I flera kommuner betraktades dessa organisationer som utförare av olika lokala kulturaktiviteter som tidigare bedrivits i kommunernas egen regi.
Samtliga studieförbund har verksamhet i Östergötlands fem större städer och
studieförbundsverksamhet finns i samtliga kommuner. Alla studieförbund finns dock inte representerade i de mindre kommunerna.
Verksamhetsutvecklingen inom studieförbunden sker i linje med befolkningsutvecklingen, de äldres deltagande har ökat. Folkbildningen har en viktig roll kring tre begrepp som används i forskning om den åldrande befolkningen. Kontinuitetsteorin säger att ett sunt åldrande handlar om att människor skall kunna behålla sina aktiviteter och sociala relationer även som äldre. Aktivitetsteorin handlar om betydelsen av ett aktivt socialt liv. Livsloppsperspektiv innebär att ett bra åldrande är att ha makt över sitt eget liv.
Folkbildningens övergripande uppdrag är: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Folkbildningen skall:
stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
Utmaningar
Folkbildningens utmaningar framåt är att fortsätta verka i hela regionen, även i glesbygdskommuner, trots att ekonomin inte täcker infrastukturen för småkommunerna inom rådande strukturer. Det gäller också att säkra långsiktigheten i arbetet, inte minst i verksamheter som drivs med projektmedel från externa parter. Man behöver utveckla metoder för att bättre svara upp mot marginaliserade
målgrupper både när det gäller uppsökande verksamhet såväl som befintlig verksamhet. Möjligheterna till kompetensutveckling i digitala medier för anställda och frivilliga behöver utvecklas, liksom att utrusta alla studiemiljöer i verksamheten med god tillgång till digital utrustning.
Övergripande insatser som berör civilsamhället, folkbildningen och professionella utövare:
- Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella
infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Detta sker bland annat genom insatser kring konststrategin, bevaka och driva frågan om skälig ersättning, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser med regionala kulturverksamheter och insatser inom respektive konst-och kulturområde.
- Utveckla samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner, civilsamhällets aktörer och fria professionella kulturskapare.
- Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och Bildningsförbundet Östergötland om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden.
Bildningsförbundet Östergötland prioriteringar:
- Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet.
- Möjlighet att bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete.
- Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet.
- Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens glesbygdskommuner framåt.
- Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter.