Uppdrag
Länsstyrelsen i Gotlands län fick under våren 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra en utvecklingssatsning för länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegering (RB U2013/2724/JÄM, 2013-04-25). Utvecklingssatsningen kom att kallas LUJ – Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet – och genomfördes under 2013-2014. För uppdraget tilldelades 4,5 miljoner kronor (Se bilaga 5).
I uppdraget ingår att:
samordna länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegering för att bidra till ökad samverkan och samordningsvinster i arbetet genom att bland annat anordna erfarenhetsutbyten samt identifiera och sprida lärande exempel och goda resultat från länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering,
ge stöd till länsstyrelserna i arbetet med jämställdhetsintegrering, inklusive att lämna stöd till arbetet med uppdraget att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län,
genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter för de målgrupper vid länsstyrelserna som Länsstyrelsen i Gotlands län hade identifierat i förstudien om en utvecklingssatsning för att stärka länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering i länen.
Enligt uppdraget ska Länsstyrelsen i Gotlands län även
samråda med Program för hållbar Jämställdhet (SKL) och Nationella sekretariatet för genusforskning,
samverka med övriga länsstyrelser,
publicera material på Jämställ.nu och
säkerställa en extern löpande utvärdering.
Syftet som Länsstyrelsen i Gotlands län formulerade med utvecklingssatsningen var att skapa så goda förutsättningar som möjligt för länsstyrelserna att gemensamt och var för sig verka för att de
jämställdhetspolitiska målen uppnås. Den önskade effekten var att länsstyrelserna gemensamt ska öka sitt kunnande och sin kompetens och därigenom vara en tydlig och tongivande aktör i
jämställdhetsarbetet (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013b, Projektplan: LUJ – Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet).
Bakgrund
År 1994 förtydligades och förstärktes länsstyrelsernas uppdrag inom jämställdhetspolitiken. Krav på en expertfunktion1 vid varje länsstyrelse infördes. När uppdraget kom angavs att länsstyrelserna skulle arbeta kunskapsbyggande, initierande, samordnande, stödjande och uppföljande (Civildepartementet, Utvecklingsgruppen för länsstyrelsefrågor 1994, Länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsfrågor).
I propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar föreslogs ett tillägg till den ursprungliga instruktionen som innebar att länsstyrelserna skulle få ansvar för att följa upp de nationella målen för jämställdhet, utveckla metoder och modeller för att såväl kvinnors som mäns villkor och behov skulle analyseras i åtgärdsförslag, strategidokument samt fördelning av resurser (Prop.1993/94:147, s. 82).
2003 gjordes ytterligare tillägg och förtydliganden kring uppdraget i regleringsbrevet och jämställdhetsintegrering som strategi fick större fokus. Uppdraget från 1994 kvarstår och länsstyrelserna ska idag verka för, samordna, främja och följa jämställdhetsutvecklingen i länen.
Länsstyrelserna har även specifika uppdrag inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns
1 Sedan 2003 kallad särskilt sakkunnig i jämställdhet
6
våld mot kvinnor ska upphöra, inom sakområdet regional tillväxt och uppdrag inom mänskliga rättigheter. Flera aktörer har genom åren haft olika uppdrag att arbeta med jämställdhet.
Länsstyrelserna är dock den enda myndigheten som har haft ett permanent uppdrag att stödja andra aktörer.
Varje länsstyrelse skulle enligt regleringsbrev 2013 utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Dessa redovisades i februari 2014 till Regeringskansliet och strategierna gäller till och med 2016.
I regeringens skrivelse om jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014 stod följande om jämställdhetsintegrering på regional nivå:
Länsstyrelserna bör även i fortsättningen vara ansvariga för att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet har en central roll i och ansvar för att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet i respektive län. Stödet för jämställdhetsintegrering till aktörer på regional nivå behöver dock utvecklas. Syftet är att erbjuda stöd till främst myndigheter, men även kommuner, landsting, samverkansorgan och företag i privat sektor som utför offentligt finansierad service ska kunna komma i fråga. Funktionen som särskilt sakkunnig i jämställdhet vid varje länsstyrelse kommer enligt
regeringens bedömning behövas också fortsättningsvis. (Regeringen, skr. 2011/12:3)
Under 2012 fick Länsstyrelsen i Gotlands län ett uppdrag från regeringen om att genomföra en förstudie och ge förslag på hur en utvecklingssatsning för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete kan utformas (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013a, Jämställdhet i alla län). Länsstyrelsen i Gotlands län fick därefter ett uppdrag att genomföra utvecklingssatsningen.
Nytt uppdrag
Länsstyrelsen i Gotlands län har i årets regleringsbrev fått i uppdrag att samordna och stödja länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering i enlighet med det tidigare uppdraget
(U2014/7489/JÄM). För detta arbete tilldelas 2,5 miljoner kronor. Uppdraget ska slutredovisas den 31 januari 2016.
Länsstyrelsen i Gotlands län avser att ta vid där den första utvecklinssatsningen slutade.
Utgångspunkten är länens strategier för jämställdhetsintegrering och att fortsätta stödja och samordna länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Ett viktigt fokus är att förvalta och följa upp de insatser som gjorts inom LUJ för att främja fortsatt utveckling.
Uppdragets genomförande
Organisering
Arbetet inom LUJ har organiserats i tre grupper:
Styrgupp med ansvar för projektplan, ekonomi och strategiska beslut
Referensgrupp för erfarenhetsutbyte, råd och lärdomar från såväl länsstyrelsernas verksamheter som liknande satsningar inom andra myndigheter och organisationer
Projektgrupp med operativt ansvar Styrgrupp
I styrgruppen ingick landshövding, länsråd och enhetschef från Länsstyrelsen i Gotlands län samt rektorsrådet för Uppsala universitet - Campus Gotland. Styrgruppen har sammanträtt fyra gånger per år under projekttiden för att fatta strategiska beslut, uppdateras om verksamhetens fortlöpande samt få ekonomisk uppdatering. Styrguppen har varit mer verksam i inledande och avslutande period då projektplan fastställdes och slutrapport togs fram.
7
Styrgruppen har bidragit till LUJ med strategiska beslut, långsiktiga perspektiv och erfarenheter.
Andra exempel på styrgruppens bidrag är risk- och sårbarhetsanalyser utifrån projektplanering och analys av resultat utifrån den externa utvärderingen. Medlemmarnas deltagande i
länsstyrelsegemensamma nätverk har gjort att LUJ förankrats på flera nivåer inom länsstyrelsernas ordinarie strukturer och har bidragit till att höja kunskapen om och deltagandet i LUJs verksamheter.
Referensgrupp
Referensgruppen för LUJ bestod av representanter från länsstyrelsernas länsrådsgrupp, chefsforum för social hållbarhet, nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet, nätverket för länsstyrelsernas arbete med mäns våld mot kvinnor och controllernätverket. Därtill tillkom även representanter för Nationella sekretariatet för genusforskning, Program för hållbar jämställhet (SKL) samt
Tillväxtverket. Syftet med referensgruppen var att få råd, tips och stöd under utvecklingssatsningen samt ges möjligheter att utbyta erfarenheter av att leda nationella utvecklingssatsningar inom jämställdhet.
Utöver att fungera som ett stöd till projektgruppen har referensgruppen också varit viktig som förmedlare av information om LUJ tillbaka till sina organisationer och nätverk. För att stärka återkoppling till och förankring i nätverket för länsstyrelsernas arbete med mäns våld mot kvinnor, inkluderades till exempel en representant för detta i referensgruppen från och med januari 2014.
Projektgrupp
Projektgruppen har bestått av samordnare och kommunikatör. Projektgruppen har planerat och genomfört aktiviteter enligt projektplanen. Projektgruppen har också följt upp och kontinuerligt utvärderat sina egna insatser för att styra om eller förbättra innehåll och utformning av aktiviteter.
Den har återkommande rapporterat till styrgruppen och tagit upp viktiga strategiska frågor för rådslag och beslut. Projektgruppen har också varit i återkommande kontakt med de externa utvärderarna för att följa upp och revidera projektplan utifrån utvärderarnas delresultat.
En viktig del i projektgruppens arbete har varit att förankra och sprida information till länsstyrelserna om LUJ och om utvecklingssatsningens aktiviteter. Detta har varit extra viktigt då projekttiden varit kort, aktivitetsprogrammet intensivt och tempot högt. För att ge relevant och specifik information till de olika målgrupperna, såsom information om kommande utbildningar eller återrapportering från aktiviteter och utåtriktat verksamhet, har länsstyrelsegemensamma nätverksmöten varit en viktig kanal för LUJ. Projektgruppen har producerat underlag inför möten och styrgruppens representanter har på sina respektive nätverksträffar2 haft LUJ som återkommande punkt på dagordningarna.
Projektgruppen har själva ansvarat för informationsspridning och återrapportering inom nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet.
Utöver nätverksträffar har LUJ använt sig av postala månadsbrev till länsråd och chefer inom chefsforum för social hållbarhet, elektroniska veckobrev till särskilt sakkunniga i jämställdhet samt notiser och dialog på den gemensamma elektroniska samarbetsyta som projektet har producerat. För att sprida kunskap om LUJ och dess aktiviteter till övriga medarbetare på länsstyrelserna har LUJ använt sig av intranät där artiklar om ett urval av aktiviteterna har publicerats.
Extern löpande utvärdering
I enlighet med regeringens uppdrag har utvecklingssatsningen följts av en extern aktör som genomfört en lärande utvärdering av LUJ. Efter upphandling tillföll utvärderingsuppdraget
forskningsföretaget Apel FoU AB. Ann Boman och Karin Sjöberg genomförde uppdraget med den löpande lärande utvärderingen
De externa utvärderarna har genomfört två insamlingar av empiriskt underlag. Den första, under våren 2014, bestod av telefonintervjuer med representanter för de olika målgrupperna inom LUJ. Den
2 Landshövdingemöten, länsrådsträffar och möten för chefsforum för social hållbarhet.
8
andra, under hösten 2014, bestod av både enkät och intervjuer. Som jämförelsepunkt till svaren som inkom användes undersökningen som Länsstyrelsen i Gotlands län genomförde i samband med förstudien 2012. Varje insamling följdes av analys först av utvärderarna och sedan gemensamt med målgrupperna för att främja lärande och ge vägledning för LUJs styrning. Dessa analysseminarier redovisades tillsammans med utvärderarnas egna analyser i dels en delrapport och dels en slutrapport och ligger till grund för de bedömningar av resultat som presenteras senare i denna rapport.
Slutredovisning av en utvecklingssatsning
Denna slutrapport bygger på underlag och lärdomar insamlade under utvecklingssatsningen samt på de externa utvärderarnas underlag och analyser. LUJ har också haft en mycket givande process tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning, SKL och Tillväxtverket där aktörerna har utbytt erfarenheter och lärdomar om att driva utvecklingsarbete inom jämställdhetsintegrering.
Utifrån dessa samlade erfarenheter har aktörerna kommit fram till några gemensamma slutsatser. De redovisas i olika delar av slutrapporten och kan betraktas som medskick till framtidens satsningar inom jämställdhetspolitiken.
Två analysseminarier utifrån de externa utvärderarnas analyser av LUJ har genomförts med representanter från länsstyrelserna. Inför det andra tog LUJ fram ett idédokument som innehöll analys av behov och förslag på insatser. Delar av idédokumentet användes också för dialog på länsstyrelsegemensamma nätverk. Respektive länsstyrelse hade möjlighet att ge inspel i nätverken och på analysseminariet. De länsstyrelser som inte hade möjlighet att medverka på analysseminariet kunde skicka in synpunkter skriftligen. Idédokumentet presenterades även på länsrådens ordinarie möte och de hade möjlighet att både muntligen och skriftligen inkomma med synpunkter. Till analysseminariet fanns en mängd förslag och efter länsstyrelsernas synpunkter har de förslag som flest såg behov av tagits med. Ett sådant exempel är förslag på uppdrag om uppföljning och analys i länen.
Slutredovisningen är indelad i tre huvudkapitel utifrån de huvudteman som regeringsuppdraget innehöll: samordning, stöd och kompetensutveckling. Varje kapitel går igenom insatser, effekter, analys och förslag. Förslagen är indelade i tre kategorier beroende på vilken aktör de riktar sig till.
Den första kategorin förslag är till den fortsatta utvecklingssatsningen och ska fungera som
utgångspunkt för det redan givna stöd- och samordningsuppdraget som Länsstyrelsen i Gotlands län fått i uppdrag i och med regleringsbrevet för 2015. Den andra kategorin förslag är sådant som länsstyrelserna gemensamt bedöms behöva ansvara för och ta initiativ till inom ramen för sina resurser och mandat. Den tredje kategorin förslag är sådana som kräver regeringsbeslut.
Sammanfattningar av utvecklingssatsningens resultat och förslag på fortsatt utveckling finns i bilaga 1 och 2.